Legendens födelsedag

Idag, för exakt 14 år sedan, föddes hunden som kom att förändra mitt liv, för alltid, nämligen legenden, min kung Magic. Hunden som visade mig allt den underbara hundvärlden hade att erbjuda, hunden som hade bästa psyket ever, & hunden som fick mig att inse att livet trots allt är värt att leva.

Chic-kullen hos kennel Eriksro, Magic & hans 3 syskon nyfödda.

Magic 3 veckor. Detta är det första kortet jag fick se hur han såg ut i ansiktet.

Vi upplevde så mycket tillsammans, jag & min kung. Vi gick på modellskola, åkte moppe, åkte inlines, åkte skidor, cyklade, red på snälla hästar, hade uppvisning på husdjursmässan, tränade, tävlade, & ja, vi utforskade världen – tillsammans. Vi hann skrapa ihop 4 titlar – SUCH, NUCH, LP1 samt FSD1, som bevis på att det vi åstadkom faktiskt betydde nånting. Han vann titeln ”Årets aktivaste lundehund” i flera år, & han var väldigt känd i lundehundsvärlden som ”den dansande hunden”, vilket han blev efter våran freestyleuppvisning på rasspecialen i Morokulien sommaren 2007. Där slog han dessutom på stort på den norska utställningen & slutade som BIM med stort cert, trots hela 96 lundehundar med!! Han blev slagen av sin gammelmormor Nora i finalen, men som vi alla vet, släkten är ju värst. 😉

Den här bilden finns tryckt på vinglas som den norska lundehundklubben säljer. 🙂

Världens snällaste ponny med världens bästa kung på ryggen. <3

Magic älskade att åka moppe!

Hans kärlek hade inga gränser, varken till människor eller andra djur. Under 1 år hade jag min allra första border collie, en vilding vid namn Speed, som var en av dem mest reaktiva hundarna jag nånsin har träffat. Han attackerade Magic ofta, högg honom där han kom åt, & stackars Magic bara skrek jämt. Han höll på att förlora ena ögat vid ett tillfälle, blev huggen i strupen vid ett annat, & sista gången Speed högg honom så var det i pungkulorna. Där & då bestämde jag att det var sista gången Speed skulle få chansen att skada min kung, & 3 dagar senare flyttade Speed. Men trots alla attacker så tvekade inte Magic en sekund på att hjälpa till att försvara Speed när han flög på andra hundar!! :O Jag hade då ALDRIG hjälpt någon som försökte döda mig! Men Magic’s kärlek var av renaste guld, långt bortom min förståelse.

12 juli 2007 förevigade jag Magic’s tassavtryck på min högra överarm.

Min kennellogga!! 😀

Tyvärr så fick vi alldeles för kort tid tillsammans innan hans kropp började bråka. En mage som var ständigt kraschad, en smärta så stark att han ibland bara skrek rakt ut, men vad som än hände så var han alltid lika glad & älskade verkligen livet. Han fick testa mängder med mediciner, rehabträning i form av simning, men ingenting hjälpte. Veterinärerna gjorde massa utredningar, men hittade aldrig det egentliga felet. Kroniskt grov inflammerad magkatarr var det enda dem kom fram till, men hans smärta kunde dem inte förklara. Efter att ha kämpat mot det sjuka i 9 månader så fick vi träffa en specialist, Stefan Rosén, & då fick vi ÄNTLIGEN svaret på vad som var fel! Jag vet inte hur alla veterinärer kunde missa det, men på röntgenbilderna så såg Stefan att Magic hade en ländkota för mycket. Så ju närmare fullvuxen han blev, desto trängre blev det i ryggen mellan kotorna & nerverna kom i kläm. Han fick starka smärtstillande, fler rehabövningar & strikta promenader, men inget hjälpte. Vintern 2010/2011 kom allt närmre & i takt med att det blev kallare ute så blev han sämre & sämre. I slutet av oktober 2010 klarade han bara av att gå 5 minuters koppelpromenader på plan mark med dubbla täcken, mer än så gick inte utan att han blev ovillig att röra sig. Så jag & min familj insåg att han inte skulle klara av vintern & den kylan (& snön!!) som väntade, så den 26 oktober fick himlen tillbaka sin finaste stjärna.

Jag var utom mig av sorg, min älskade kung, hur skulle jag klara mig utan honom? Jag kände mig halv, men ville ändå hålla mitt löfte till honom – att göra det bästa jag kan med mitt liv. Jag önskade, & önskar fortfarande, att jag kunde ha samma kärlek till livet som han hade, men nej, ingen annan kan vara så perfekt. Han är än idag min stora förebild, jag tänker på honom oerhört ofta med både glädje & sorg, varför var just han tvungen att lämna mig så tidigt? Varför fick jag inte behålla min älskade vän, själsfrände & förebild längre? Han hann ju inte rädda mig helt, vi behövde mer tid tillsammans för det, men det fick vi inte som sagt. I slutet av december samma år så störtade Java in i mitt liv & tack vare det överlevde jag. Jag hade aldrig orkat fortsätta kämpa om jag inte haft henne, visst, hon kunde inte ta Magic’s plats, för det kommer ingen nånsin att kunna göra, men hon fick mig att fokusera på andra saker & hjälpte mig framåt i livet.

Han älskade att åka/leka med skateboarden.

Coola killen!

Och idag, för exakt 9 år sedan, så betalade jag in avgiften för kennelnamn till SKK, & som ni alla vet så döpte jag min kennel till Super Magic’s som SJÄLVKLART står för min kung, min superhund. Genom kenneln kommer han alltid att kommas ihåg, plus att han för alltid kommer att finnas kvar i mitt hjärta. Tack för allt min fina Magic, jag hoppas att du har det bra där du är nu, & jag samtidigt som jag längtar efter dagen då vi ses igen så ska jag göra det bästa med mitt liv, precis som jag lovade dig. <3 Du & jag min kung, always and forever. <3

Bygger freestyleprogram

Tränade lite sitt & stanna med olika saker på sig, & han skötte sig perfekt! 😀 Visst är han fin min lilla ängel?

Jag längtar som en galning efter freestyletävlingar! Så jag har skrivit upp hur många trick som helst som man kan lära hunden. Jag har då upptäckt gamla trick & fått inspiration till nya. Nästa års freestylesatsning känns inte så långt borta, för jag har ju MASSOR av saker jag vill lära hundarna innan dess! 😀 För lilla Yori är ju allting nytt, så jag lär honom lätta & inte kroppsansträngande trick. Zoomen får även han lära sig nya trick, vi får väl se vem av killarna som lär sig sina trick först. 😛 Och framför allt; vem som blir först med att komma ut på tävlingar! Zoomen har ju tyvärr massor av saker vi måste jobba med innan han kan klara av en tävling. Och lillskiten, ja, han ska ju växa upp, miljöträna & allt sånt där som valpar måste göra. 😉 Så vi får se. 🙂 Men jag har i alla fall hittat en låt till Yori, det brukar inte vara så lätt, så jag är glad över att redan ha hittat en, för nu har jag mycket tid att jobba med den!

På tal om miljöträning, idag har jag & Yori gått en liten stadspromenad med ett gäng andra hundägare & deras hundar. Han är så cool, han möter världen med nyfikenhet & mod, blir han lite skrämd av nåt så vågar han ändå gå fram till det direkt efteråt, bara man stöttar honom lite. 🙂 Jag hoppas verkligen att han fortsätter att vara såhär, för han är så jäkla PERFEKT!! 😀

Zoomen fick vara hemma hos Jax & Erik under tiden, dels för att han inte gillar stan & dels för att Yori behöver upptäcka saker utan att brorsan är med. Han & Jax har säkert lekt en del, det brukar de göra iaf. 😉 Värsta polarna liksom.

Fick även Zoomens HD- & ED-resultat idag & som ni själva ser så kunde det inte vara mer perfekt! 😀 Så det är bara att hoppas på att hasen ändå är bra, för då är det bara att börja köra igång! Håll tummarna för oss den 5/11. 🙂

Sista tävlingen för i år

Idag var vi i Växjö på utställning, första gången för Zoom inomhus & till en början så var han inte jätteimponerad av miljön. 😉 Men han släppte det ganska snabbt. 🙂 Han skötte sig helt okej i ringen, skulle vilja ha lite mer attityd, men ändå helt okej som sagt. Han fick excellent & Bästa Junior, tyvärr inget ck då domaren tyckte att han var för ”luftig”. Med andra ord att han behöver bygga på sig lite mer, men det gör han med tiden. 🙂

Detta var vår sista tävling för i år. Sen så hoppas vi att vi kan rivstarta nästa år med massor av freestyletävlingar! Men nu först – semester.

Miljöträningen fortsätter

Idag har vi varit & kollat på djuren i Mariebergsskogen. Det var mindre folk där än jag trodde, men det var bara skönt. 🙂 Och åter igen hamnar kaninerna på första plats! Alla hundar som jag vet har varit där har fått kaninerna som favoriterna. Grisarna brukar också vara intressanta, & det var dem även idag. Vi hälsade även på några får & det tyckte Zoom var väldigt spännande. Det var ju ett staket emellan dem så jag behövde inte oroa mig för att nåt skulle hända.

Igår skickade jag in Zoom’s stamtavla & sådär till SKK för att regga honom där & redan idag finns han med på hunddata!! :O Det var verkligen snabbt jobbat!

Resten av kvällen blir nog lugn, för imorrn väntar nya äventyr. 🙂

En stor dag för mig idag

Idag hände det, idag är dagen då min allra första kull reggades!! 😀 Det känns jättestort för mig, helt klart något speciellt. Så här är deras regnummer:

reggade

Annars så händer det inte mycket, vi myser mycket med valparna & går promenader med dem vuxna. Vi har även fixat lite ärenden samt handlat. Såna där viktiga saker ni vet. 😉

Resten av kvällen blir lugn framför tv:n, & valparna såklart. 😉 Imorrn kommer nya bilder på dem små liven, så kika in här igen då.