Äntligen träning!!

Ja, idag tog vi oss äntligen iväg på lite träning med vårt underbara träningsgäng!! 😀  Både jag & Yori njöt av tiden, så himla underbart & jag MÅSTE verkligen tvinga iväg mig fler gånger, för jag älskar det 9,5 gånger av 10 bara jag kommer dit!

Vi har tränat lydnad & lite freestyle, men mest lydnad. Fotgående, inkallning, fjärr & apportering. Han har dåligt fokus i fotgåendet, men det är ju inte så konstigt med tanke på hur lite sånt han har tränat i sina dagar, & speciellt den senaste tiden. Vänstersvängarna däremot är såå jävla bra!! 😀 😀 😀 I vänd runt så släpar han efter & samma sak i högersvängarna. När vi går rakt fram så tittar han gärna på andra saker…Så det är framför allt där vi behöver jobba med fokuset! Och vi ska ta hjälp av en instruktör som jag har hört mycket bra om, förhoppningsvis blir det ganska snart.

Inkallning körde vi vanlig & en med störning. På den vanliga så kommer han med bra fart (dem flesta gångerna), men förstår inte alls att han ska sätta sig i fotposition när han kommer fram, så där måste jag hjälpa honom massor. Då sätter han sig till slut, men tar ett litet steg i taget & sätter sig liksom flera gånger innan han hamnar rätt. Vet inte riktigt hur jag ska få honom att förstå ingången, så det tänkte jag fråga instruktören om. På inkallningen med störning så tittade han väldigt mycket på den ena personen som stod med leksak i mitten, men han sänkte inte farten utan kom till mig ändå! Duktig kille! Andra gången sprang han bara rakt förbi utan att ens titta åt nån annan. 🙂 Så jag är väldigt nöjd med honom där också.

Fjärren är han jätteduktig på! På tävlingen så reste han sig upp när jag gick tillbaka, så det har jag alltid med mig i bakhuvudet, idag hade han inga såna tendenser alls. 🙂 Däremot har han svårt för att sätta sig i fotposition från liggande, så det behöver vi också träna på. Men själva läggandet gör han kanon!

Apporteringen spottar han gärna ut när jag ber honom att röra sig samtidigt, så det är en nöt att knäcka för mig. Sittandes med den i munnen är inga problem alls.

Finns några små filmer från träningen på vår Instagram för den som är nyfiken. 😉

Jag mår fantastiskt bra just nu, träningen gav verkligen mersmak & jag hoppas att det inte dröjer länge innan nästa gång. Jag är ju som bekant väldigt dålig på att ta mig iväg till träningarna, oftast för att dem brukar vara på kvällstid & jag inte har nån lust att träna då. Det eller också för tidigt på helgerna. 😛 Men idag ställde jag ändå klockan & tog mig upp, & som sagt, jag ångrar mig inte alls!

Resten av den här dagen blir nog lugn, kanske träffar nån kompis eller också inte, det lär märkas. Yori sprang direkt in i sovrummet & la sig i min säng, så han är trött & nöjd. <3 Vilket gör att jag mår ännu bättre eftersom jag har bra samvete att han har fått haft roligt. 🙂

Åh, jag hoppas att privatlektionen blir av snart så att vi kan få hjälp med det vi behöver hjälp med! För min plan är att tävla lydnad nån gång under hösten (nu när det finns tävlingar i närheten), men innan dess så behöver vi träna upp fokus & uthållighet, & det är ju det jag behöver hjälp med HUR jag ska göra. Med Java fick jag ju det mer eller mindre gratis, men med Yori kostar allt, så man får slita innan saker & ting faller på plats. 😛 Mycket bekvämare med en Java, haha. Med Java så tävlade jag ju mycket lydnad & jag vill komma tillbaka dit, fast med Yori. Och nu när tandvisningen är borttagen så känns det mycket bättre, för nu är det ingen som ska fram & peta på honom, vilket han tycker är obehagligt. Så bara fotgåendet & fokuset faller på plats så kommer jag att anmäla oss till tävling! 😀

Reflektioner

Gårdagens privatlektion blev tyvärr inställd, så jag & Yori får testa oss fram lite mer på egen hand. På torsdag har vi hallen & ska köra lite freestyle med mycket lek & motivationsövningar. På lördag väntar sen en träningstävling i freestyle i hallen, & efter den ska jag då bestämma om jag ska åka ner till Ulricehamn & tävla eller om jag ska hoppa över det. Jag VILL tävla, men om han bara fortsätter att gå iväg så känns det inte värt att åka 3 timmar enkel väg för att gå in på planen & låta honom sticka. 🙁 Jag har en idé om hur jag kan testa att göra när han vill dra, men om det funkar eller inte får jag veta på torsdag (eller lördag).

Dem senaste dagarna har jag & Carina med alla våra hundar gått en hel del i olika skogar, den ena bättre än den andra. 😉 Hundarna är superduktiga & kommer på inkallning direkt, & jag tror att även hundarna njuter av friheten. Yori har haft svårt med inkallning när han leker med en annan hund, men polletten verkar äntligen ha fallit ner, för nu kommer han springandes som en galning, oavsett vad han än pysslar med! 😀 Och jag blir lika stolt varje gång! <3

Den magiska platsen!

Alla kommer som skott vid inkallning!

Åh, jag vill så gärna att träning & TÄVLING ska funka!! Han kan ju så himla mycket, bara han vill. Det kanske är någon form av trotsålder, även om hundar inte har likadana som oss människor? Jag vet inte, jag bara vet att han har ”kommit på” att man kan lämna matte på planen…alldeles ensam…Det är tur för honom att han är så go i övrigt, haha.

Just nu är han hos min farsa med familj, & han kommer hem imorron eller på onsdag. På eftermiddagen på onsdag så blir det miljöträning på stan med Malin & hennes grabbar. <3 Och som alltid när man åker ner till stan så blir det lite freestyleträning på torget. Den här gången ska jag ha EN PLAN för vad vi ska göra, för annars blir det som alltid, bara samma saker, snurra, backa, slalom typ. Kanske köra första delen av freestyleprogrammet, fast utan musik? Hmm, ja, det kanske kan vara nåt, tål helt klart att funderas på!

Samtidigt som det faktiskt kan vara lite skönt att vara hundledig så är det tråkigt. 🙁 Jag som bor ensam med Yori blir ju ännu mera ensam utan Yori. Så ja, jag saknar min röda fara.

Lydnadsdebut a la Yori

Ja, nånting sånt kan man nog kalla det, haha. Jag var jättenervös, försökte tänka på att andas, men det var svårt, för jag ville ju så mycket! Värmde upp väldigt kort tid då vi hade startnummer 1, vi behövde inte snabba oss, men när alla stod där & bara väntade på oss så kände jag mig stressad, så det smittade säkert av sig på Yori, som för det första precis kommit ut ur bilen, & för det andra så har han aldrig varit på den klubben förut. Jag gjorde lite freestylemoves innan startrutinen & sen gick vi in på planen, mer eller mindre redo för att göra vår lydnadsdebut!

Följsamheten gick sådär, vi krockade några gånger, dels för att han hade fokus på annat, & dels för att jag själv inte kan gå rakt när jag är nervös. 😛 Utan jag vinglade lite & det gjorde ju inte saker bättre, haha!

När jag ropade på honom på inkallningen så svek rösten mig (är ju förkyld), men han hörde mig ändå & kom som skjuten ur en kanon! Jag hann tänka ”det här kommer aldrig att sluta bra” & mycket riktigt, han använde mig som stoppkloss. Men han kom iaf. 😉

I momentet sättande under marsch fick jag hjärnsläpp, glömde helt bort vad jag höll på med, men vi fick några poäng med oss från det ändå.

Sen var det ju apporteringen, tollarnas huvudnummer, & helt klart dagens shownummer från Yori’s sida! Senast igår ville han knappt ta apporten, & idag, ja, då tjuvstartade han, tog apporten & sen sprang han runt några varv runt planen, skitlycklig! Jag ropade på honom flera gånger, men tror ni att han hörde nåt? Haha, nope, han var bara så jävla glad. Till slut kom han tillbaka till mig, med apporten, men ja, en nolla där som ni förstår.

Fjärren är ett av hans bättre moment, likaså idag. Han stannar bra när jag lämnar honom, kastar sig ner i liggande position på mitt första kommando, men sen, när jag gick tillbaka till honom så reste han sig upp & satte sig sen väldigt snett. Synd, för som sagt, han lägger sig jäkligt bra!

Hoppet gillar han också & det gjorde han bra idag. Kunde ha blivit en bättre ingång, men det finns alltid saker att slipa på. 😉

Jag är nöjd med min vilde, haha, jag var rädd för att vi skulle bli diskade efter hans race, men det blev vi inte. 😀 Och han är ju ung & vi har knappt tränat nån lydnad, herregud, han har ju precis lärt sig vad ordet ”fot” betyder! Egentligen är det på tok för tidigt att låta honom tävla i lydnaden, men jag trodde ju att min träningsmotivation skulle komma tillbaka, men det gjorde den ju inte. 🙁 Så kraven på min lilla sprätt är inte så höga, han hade störtskoj & det är det viktigaste! 😀 Ja, jag hade också roligt, även om det kändes lite pinsamt emellanåt. Vill ni själva se hur allt såg ut, så kommer här en film från tävlingen (tack Malin för att du följde med, höll mig sällskap, samt filmade!). <3 Slutpoängen blev 119,5 poäng, vilket betyder 0,5 poäng ifrån godkänt. Helt okej med tanke på omständigheterna!

Imorron väntar lydnadstävling igen, men den gången i Kristinehamn. Har jag fattat PMet rätt så kommer vi att gå ut som startnummer 3 i första klassen. Då hinner jag värma upp honom lite mer innan. Det är ju alltid så svårt att veta hur man ska göra med nya hundar innan man har hittat vad som funkar bäst. Tänkte även att Yori skulle få springa av sig här hemma med Farro innan vi åker imorron bitti, så kanske han inte kör race på planen. 😉 Haha, för jag tror ju inte att han skulle bli för trött av det, han ska ju inte springa en mil liksom, & brist på energi är inte hans melodi, så det blir nog bra. 🙂

Anmäld till första tävlingen!

Yori är nu anmäld till sin allra första tävling, en inofficiell utställning i Örebro. 🙂 Tänkte anmäla till den i Forshaga, men den anmälningstiden hann gå ut. 🙁 Så vi får åka till Örebro istället, är ju inte så långt så det är lugnt. Har inga höga förväntningar alls, utan ställer honom bara för träningens skull. Så det ser jag fram emot, kommer dock att behöva trimma öronen & tassarna igen innan, men det gick ju fint förra gången. 😉 Haha.

Idag har vi tränat ute med bästa träningsgänget. Vi körde freestylemoves samt inkallningsträning, mycket nyttigt. Jag är nöjd med båda killarna, dem skötte sig jättebra! 😀

Imorron väntar lite agilitylek i hallen på förmiddagen. Förhoppningsvis följer Carina & tjejligan med, för man får mycket ”dötid” när jag bara kör med mina hundar, för man kan ju inte köra hela tiden, utan man får ta små fikapauser. 😛 I vilket fall som helst så följer Loppis med, hon tycker (precis som jag) att det är jätteroligt att träna agility, så det är liksom winwin när hon följer med & hjälper mig. 😉

Jag är lycklig på riktigt

Känslan som jag känner just nu & har känt dem senaste dagarna är magisk. Jag kan inte minnas att jag har känt såhär någon gång tidigare i livet. Allt känns bara helt fantastiskt. Jag har en underbar familj & grymma vänner, som alla ställer upp när det behövs. <3 Jag har en lägenhet som jag trivs superbra i, & sist, men inte minst; jag har Zoom!

Jag vet att jag har skrivit det förut, så med risk att låta tjatig, så säger jag bara att han är perfekt. Eller ja, så perfekt någon kan bli (någon liten brist har vi ju allihop). Han söker mer kontakt med mig för varje dag som går, & blir allt bättre på inkallningar när vi är i skogen. Han älskar våra korta träningspass inomhus & framtiden så oerhört ljus ut. 🙂

Det måste vara såhär lycka känns, för ja, jag är så lycklig man kan vara!