Guldstjärnor till hunden idag!

En liten miljöträningspromenad i Mariebergsskogen har vi avverkat idag, & direkt efter det så blev det pizza! Yori fick vara med på uteserveringen & självklart fick även han smaka lite. 😉 Han skötte sig SUPER medan jag & Simon åt, låg snällt där jag hade lagt honom & tiggde inte alls. När vi var klara så fick han som sagt smaka, det förtjänade han verkligen då. <3

Nu på kvällen så har vi gått en långpromenad tillsammans med Mikaela & hennes hund. Detta var första gången som hundarna fick hälsa på varandra & Yori bjöd upp till lek direkt. 🙂 Inga sura miner alls, utan bara massa bus. <3 Sen att dem inte fick leka eftersom båda var i koppel var ju en annan sak. 😛 Men Yori skötte sig jättebra på promenaden också, så många guldstjärnor till honom idag!

Imorron blir det kanske träning i hallen, först var det tänkt att bli en långis i skogen, men det ska regna som satan hela dagen, så då lockar freestyleträning i hallen betydligt mer. 😉 Men det är inte helt bestämt än, men jag hoppas!

En guldpojke idag!

Idag är det en bättre dag, helt pigg är jag inte, men en långpromenad & lite träning här hemma inomhus har jag orkat med. 🙂 Yori har skött sig kanon på båda delarna, min duktiga guldpojke. <3 Långpromenaden blev ensamma i koppel, både jag & Yori hade uppskattat lite sällskap, men man får inte alltid allt man vill här i livet, så vi fick klara oss själva idag. Träningen här hemma gick riktigt bra, han var lite seg & osäker till en början, men taggade upp sig lite efterhand & blev riktigt duktig! 😀 Påbörjade tricket att hoppa över mig & jag gör på samma sätt som jag lärde Java det, för det funkade ju kanon så varför ändra på det? Så länge det funkar på Yori också dvs, men idag funkade det bra. 🙂 En liten film finns på vår Instagram.

Imorron på förmiddagen så blir det förhoppningsvis lite apporteringsträning! 😀 Vi är några med tollare som förmodligen ska ses & träna tillsammans, hoppas verkligen att det blir av & att min kropp orkar med det! Både jag & Yori skulle tycka att det var så roligt, nu kan vi ju faktiskt lite mer än sist vi tränade med tollargänget. 😉 Inte jättemycket, men lite, haha. Jag tycker dock att det är ganska läskigt att träna nya saker med nya personer, jag vill liksom inte verka dum, vilket jag känner mig när jag inte kan allt. Försöker att tänka att alla har varit nybörjare nån gång, men nja, det hjälper inte så mycket, blir ändå pinsamt emellanåt. Yori är ju min första tollare, min första riktiga apportör (lundehundar är ju egentligen apportörer, men dem räknas inte, haha), så det här är en helt ny värld för mig, en värld som är spännande & som både jag & Yori tycker är väldigt rolig. 🙂

Resten av den här dagen lär bli ganska lugn, vi kanske tar oss en till längre promenad i det fina vädret, vi får se hur det blir. Annars så laddar vi mest inför imorron, om det nu blir av, men det hoppas vi på!

Min räddande ängel

Vad skulle jag göra utan Yori? Han finns alltid troget vid min sida, i vått & torrt & han ställer upp på det mesta. Jag älskar honom av hela mitt hjärta, min själ & min kropp, jag kommer vara där för honom tills den dagen då det tar stopp. Min lilla guldhund, vi båda är långt ifrån perfekta, men vi kämpar vidare ändå, som dem krigare vi är. Jag hoppas & tror på en rolig framtid för oss tillsammans, vi måste bara hitta dem rätta knapparna på varandra, det är långt ifrån lätt, men vi försöker som sagt, & vi har inga planer på att ge upp!

Jag håller nu på att studera alla våra freestyleprogramsfilmer för att försöka lista ut varför han sticker, vad det är som stör honom, men oj, vilket detektivarbete! Han gör det inte alltid i samma rörelse eller tid i programmet, så det här blir inte lätt. Jag har tänkt att hyra hallen snart & köra igenom programmet för att checka av vart han ligger idag. Vi har ju inte kört program på flera månader, så jag hoppas att han har glömt sina dumheter, fast det tror jag inte att han har gjort. 😛 Ånej, vi kommer att få kämpa som satan, det är jag helt övertygad om! För varför skulle nånting vara lätt?

Jag har sänkt kraven ordentligt, både öppet & inombords, & jag hoppas att jag ska kunna fortsätta tänka & känna så. Samtidigt kan jag inte förneka mina drömmar, men vi får ta babysteps framåt, något som JAG har extremt svårt för! För i min värld ska allt gå på direkten, eller inte alls. Det där med lugnt & lagom finns liksom inte, men vem vet, även jag kanske hittar till det en dag?

Idag är han dyr!

Ja, tänk, idag är han värd både sin egen & min vikt i guld, han var såå himla duktig på träningspasset vi hade med bästa träningsgänget! Ändå var vi UTE på en stor gräsmatta, precis bredvid några som spelade volleyboll, men tro inte att Yori brydde sig om dem, ånej, han hade bara ögon (& öron!!) för sin matte!! 😀 <3 Vi tränade ganska intensivt , men inte så länge. Vi körde dem tricken han redan kan plus 2 nya, det ena nya är att han ska springa runt ”pinnen”, fast åt andra hållet, & det andra tricket är att han ska springa runt mig, fast åt motsatt håll som han redan kan, så det var inte så avancerade trick. 🙂 Har precis lagt upp 3 små filmklipp från träningen på min Instagram för den som är nyfiken på att se hur det såg ut.

Under natten som var så sov jag inte en enda minut. 🙁 Så jag satt en del vid datorn & fixade filmen som jag har planerat att fixa ett tag nu, så nu är den klar & uppladdad på min YouTube-kanal. Skulle egentligen velat haft med fler saker, men låten var inte längre än såhär, så därför fick jag välja bort en del. När jag själv ser på filmen så inser jag att Yori har ett bra liv, vi gör massa saker tillsammans, även om det många gånger inte känns så. Känslor stämmer ju inte alltid överens med verkligheten, & precis så är det i det här fallet. Men men, här kommer filmen:

Nu är Yori helt slut, han ligger utslagen på träningsmattan i vardagsrummet & sover, min lilla fina guldhund. <3 Just nu har jag mycket hopp om vår framtid tillsammans, & nästa gång jag inbillar mig nåt annat så ska jag se på filmen & sen avgöra vad som är mest troligt att det stämmer – mina tankar & känslor, eller verkligheten.

Helt fantastisk dag!

Igår gjorde inte jag & Yori nåt speciellt, men antar att det får vara okej att hoppa över nån dag. Idag däremot har vi tränat agility! 😀 Yori har ju aldrig tränat agility utomhus förut, utan bara i hallen, så han hade lite svårt för att koncentrera sig emellanåt & det var inte alls samma fart & säkerhet, men jag är nöjd med honom ändå. <3 Vi kommer definitivt att fortsätta träna agility både inne & ute, förhoppningsvis kan vi komma igång ordentligt nu när jag äntligen har blivit medlem i en hundklubb som gör att jag har tillgång till en agilitybana! 😀 Det var på tiden, har velat fram & tillbaka med vilken klubb jag skulle välja, men nu har jag äntligen valt & valet föll på Sörmons Hundklubb. Vi får se om jag kanske blir medlem i fler klubbar, men inte just nu, för ekonomin tillåter inte det.

Vi tränade en liten bana, film finns på min Instagram. Han fick även köra balansen för första gången nånsin, & den gick kanon! Och han var supermodig när han vågade ta gungan HELT SJÄLV!! 😀 Jag hade honom i koppel & han fick massa godis, men ingen höll i gungan utan den åkte ner med naturlig fart & han pallade det! 😀 Ni anar inte vilken vinst det är för oss! Hoppet lever helt klart! Min duktiga kille. <3

Innan vi åkte hem så fick han även testa den lilla bruksstegen för allra första gången & efter lite tveksamheter så tog han även den!! :O Vad hände idag liksom?! Han var så modig & jag var/är så stolt över honom. Fick även ännu ett bevis på att han är helt skottfast då han inte brydde sig ett skit om att det small ganska högt emellanåt. Så många guldstjärnor till min guldpojke idag. <3 Kunde inte vara så mycket nöjdare med honom än jag är med tanke på omständigheterna. 🙂

Nu har vi precis tränat ett litet trickpass här hemma – inomhus(!!) & det gick kalasbra! 😀 Yori var supertaggad & avvek inte en enda gång! Han vågade bjuda på beteenden & prova sig fram, ibland blev det tokigt, men för det mesta så blev det rätt. 🙂 Han verkade även börja fatta första delen av det nya tricket, eller ja, första steget av det nya tricket, för han gjorde rätt flera gånger, men det tar nog lite tid innan han blir säker på det. Kan sammanfatta passet som fantastiskt! Han var så himla duktig & det får mig att må så bra.

Idag har det verkligen varit vår dag, allt vi har gjort tillsammans har gått bra. Han var ju supermodig ute på klubben & även här hemma, tänk om det alltid kunde kännas såhär. Ska försöka minnas den här känslan när det tar emot, för det vet jag ju att det kommer att göra många gånger. Men det känns som att vi äntligen är på rätt väg & det känns underbart! 😀

Han får mina tårar att rinna

Ja, tänk den där hunden, han kan få alla mina tårar att rinna, både ledsna tårar & glädjetårar. Idag lockade han fram glädje- & ”jag-är-så-stolt-över-honom-”tårar. Jag & Malin träffades för att gå en miljöträningspromenad i stan, samt träna koppelhyfs. Det blev många steg, både framåt & bakåt, men hundarna skötte sig riktigt bra större delen av tiden & även om det var tråååkigt att träna koppelhyfs så var det skönt att inte bli runtdragen av en nosande besatt Yori som prompt skulle kissa överallt. Det kommer dock att krävas mycket mer sån träning innan polletten faller ner & stannar där, men nu har vi iaf kommit igång! Målet är att han ska kunna gå både bredvid mig, men också ”fritt” i kopplet & kunna nosa/kissa UTAN att dra! Vi får se hur lång tid det kan tänkas ta.

Men förutom koppelhyfs så blev det massa parkour & här har det hänt grejer!! :O Yori har varit väldigt försiktig av sig, knappt vågat nudda i saker med framtassarna, & nu, ja, han bara kastar sig hejdlöst upp på allt jag ber honom om! Det är inte alltid jag har tänkt att han ska hoppa upp med alla tassarna, men det tänker han dem flesta gångerna. Som på den här zebran, den är ganska smal & hal då den är rundad över ryggen, så jag tänkte ”hoppa upp med framtassarna”, Yori tänkte ”detta fixar jag, alla tassar upp var det”.

Sen hittade vi en skottkärra som vi bara inte kunde låta bli att använda. 😛 Den 18 juni (jag kollade exakt datum nu) tränade vi på att vara i en skottkärra & då var Yori jätteosäker, ja t.o.m. rädd. Idag tvekade han inte en sekund på att hoppa upp i den! Nu var det i.o.f.s. inte en exakt likadan skottkärra, men vinsten är lika hög ändå. Det har hänt så otroligt mycket som jag inte ens har lagt märke till, fören nu. Han vågade även utan problem hoppa upp med framtassarna på en tjock kedja som rörde på sig!! 😀 Det har han heller aldrig vågat förut, utan såna kedjor har varit jätteläskiga. Han ser dock fortfarande ”spöken” ibland, men jag tror att det går åt rätt håll även där.

På torget köpte vi en varsin mjukglass & självklart fick även hundarna smaka! Yori satt fint & väntade med hängande koppel medan jag åt min del av glassen. *Stolt* Ojojoj, det tar liksom aldrig slut. <3 Innan vi gick vidare så körde vi även lite freestyleträning där & jag blev riktigt nervös när han, mitt i träningen, hittade en liten pinne som han tog & sen sprang runt lite med. Jag fick tillbaka honom till mig ganska snabbt, men jösses vad tankarna hann rusa ändå. Vi har ju ett litet problem där, han springer gärna ”ärovarv” när han har nånting i munnen som han värderar högt, något vi MÅSTE jobba bort, men det är svårt. Men hur som helst så fick jag tag i honom ganska snabbt & kunde träna några rörelser till innan jag kopplade honom & vi gick vidare. (Film finns på vår Instagram!)

Lite över 2 timmar var vi ute, & vi hade riktigt tur med vädret. Det har hunnit vara alla väder utom snöstorm & hagel idag, det kom en liten regnskur när vi gick, men den var såpass liten så den kunde vi ta oss igenom utan att behöva använda våra simkunskaper. Nu kan det regna bäst det vill resten av dagen, visst ska Yori ut & rastas, men det blir inga långa promenader eller träningar.

För att sammanfatta det här inlägget så kan man väl säga att Yori har gjort ENORMA framsteg vad det gäller självförtroende & balans!! Tårarna rinner bara jag tänker på det, min fina fina Yori, min vilde, han börjar verkligen växa på många olika sätt, många bra sätt. Jag hoppas att han kommer att fortsätta utvecklas såhär, för då kan han ta sig hur långt som helst. Och ja, självklart hänger jag med honom! <3

Guldstjärna till Yori

Igår var vi som sagt i Stockholm där vi träffade en speciell hundinstruktör några timmar, innan vi satte oss på tåget & åkte hem igen. Yori har varit jätteduktig på allting, utom när jag lämnade honom för att få på toa på tåget, det tyckte han inte om! 😛 Men nyttig träning, som vi definitivt behöver träna mer på.

Efter att ha mött upp instruktören så gick vi till ett café/restaurang där vi satt & pratade massor, & såhär gjorde Yori större delen av tiden:

Detta trots att dem plingade i en klocka hela tiden & det gick folk fram & tillbaka hela tiden, gissa om jag var stolt över honom då?! <3

Efter fiket blev det lite träning på en gata där, i koppel. Han kunde söka kontakt utan problem, så det känns väldigt lovande inför tävlingskarriärerna med tävlingar på många olika platser.

Sen fick han gå runt & nosa massor i en park (i koppel) innan vi gick bort till tåget som tog oss hem igen.

Man kan tro att han är mycket äldre, eller väldigt miljötränad, men så är det ju inte. 😛 Han bara är cool. 😀 Fick en del tips på vad vi ska träna på fram tills nästa träff, som koppelgående, passivitet & spöken. Och behöver jag säga att jag redan längtar tills nästa gång?! 😀

En dag i tårar

Ja, fy fan vilken jävla dag det har varit. 🙁 Jag hade planerat att åka till hallen & träna med Yori, men istället har jag legat hemma i soffan/sängen & bara gråtit tills jag somnat av ren utmattning. Jag vill så gärna bara sätta mig i bilen, åka ner till Zoom, & ta med honom med igen. Men han har ett nytt hem nu, men en ny matte, & det är väldigt svårt för mig att acceptera. Kollade på SKK Hunddata & nu är ägarbytet genomfört, & det var liksom droppen som fick den berömda bägaren att svämma över. Tårarna hade inget slut.

Jag vet att han har det bra, han har det t.o.m. superbra, men det hjälper tyvärr inte mig i min smärta. Jag unnar honom ett fritt liv på landet, samtidigt som jag som sagt bara vill hämta hem honom. Så ja, det är väldigt dubbelt. Jag saknar min Zoom. <3

Yori har fått haft en jättetråkig dag, men vissa dagar är så, tyvärr. Han är väldigt snäll som bara accepterar det, lägger sig bredvid mig i sängen & jag kan krama honom hur hårt jag vill, vilket jag många gånger gör för att försäkra mig om att han finns kvar hos mig, att inte han också är borta. Det går inte att på långa vägar beskriva den smärtan jag går igenom just nu, & utan Yori så vet jag inte hur jag skulle klara av den. Min fina fina Yori. <3 Guldhunden som håller mitt huvud ovanför vattenytan när resten av kroppen sjunker.

Igår blev det dock bestämt att jag & Yori ska åka iväg till Stockholm på onsdag! Så nånting positivt har funnits med i tankarna under dagen. Vi ska åka tåg, så det blir första gången för Yori, vilket ska bli spännande. Jag tror inte att han kommer att ha några problem med det, men man vet aldrig. Bra träning blir det i vilket fall som helst.

Och imorron blir det en rolig dag, för då är det träff med freestylesatsningen! 😀 Så en heldag i Lervik med underbara människor & massa freestyle, kan inte bli så mycket bättre faktiskt. Så den här dagen arkiverar jag snart, & satsar på en morgondag som bara kan bli bättre.