Bara se på mig nu

Jag ska resa mig ur askan, upp från mina knän
Värsta superman, krossa allt i min väg
Du ska få se på vem du kasta, är inte som förut
Men pass på allt det där, bara se på mig nu

Bara se på mig nu

 

 

Den 19 Maj 2018 skrev jag ett ganska långt inlägg om min rädsla att våga stå upp för mig själv & skriva vad jag vill. Här är ett litet stycke från det inlägget:

”Ska jag nu ”tvingas” vara tyst? Och förlora allt det där som egentligen hjälper mig? Bara för att vissa idioter inte verkar ha något bättre för sig än att försöka förstöra för mig? Någon dag ska jag stå där, rak i ryggen & vägra att vika mig en gång till, men den dagen är inte idag.”

 

 

Men ÄNTLIGEN är den dagen här! 😀 Jag ska låta folk prata om de vill, för jag vet vad som är sant & vad som är lögn. De som verkligen bryr sig om mig & vill mig väl förstår dem flesta val jag gör, & skulle de inte förstå så frågar de MIG, inte alla andra. Folk är så förbannat bra på att ”hitta på” saker som det inte finns någon sanning i, ni skulle bara veta.

Jag döljer inte på nåt sätt allt jag har varit med om, men jag skryter inte heller som det. Alla har vi våra bra & dåliga sidor, & det gäller att vårda dem väl. Livet är en berg- & dalbana för alla, även om vissa av oss har djupare dalar än andra. Så alla som säger att deras liv alltid går som på räls, ja, fortsätt bara att intala er det så mår ni kanske bättre. 😉

Det finns så många saker som jag ångrar att jag har gjort, & saker jag ångrar att jag inte gjorde! Men nu är det försent, hur mycket jag än skulle vilja ändra på saker & ting så går det inte, & det är något jag måste acceptera. Men hur överlever man smärtan i hjärtat när man förlorar en bästa vän? Och allt hat från personer runt omkring? Hur i helvete kan man stå upp när andra sparkar undan benen? Sanningen är att man inte gör det. Det tar hårt, gör ont & kräver mycket arbete för att ta sig upp på benen igen. MEN det går!!

Jag & Zoomen har just nu en liten svacka. Men vi jobbar oss framåt, sakta, men säkert. Vi kommer inte att ge upp än på länge, det bara SKA gå bra, även om andra tankar i mitt huvud lever sina egna liv. Jag får hjälp av folk som kan vissa saker bättre än mig & det är inget fel i att söka hjälp när man behöver det! Att erkänna för sig själv, & sen även för andra att man har problem är starkt, & det krävs mod till det. Varför vill vissa alltid vända det till något dåligt? Ingen klarar sig igenom livet helt utan motgångar & hjälp, så varför inte bara stötta & hjälpa de som behöver det? Varför, varför, varför?

Kung över skogarna.

Får man ens vara såhär vacker?! <3

Efter Gotlandsresan så har jag varit helt slut, detta plus att jag följer fotbolls-VM har gjort att jag har vänt på dygnet ordentligt. 🙁 Jag är uppe sent (för att se klart på matcherna), lägger mig sent, sover galet länge, & sen är det fotboll igen. För att jag ska funka på bästa sätt så behöver jag sova ungefär 13 timmar/natt & det är inte alltid det går, men jag försöker att få till det. Det är inte roligt att behöva så många timmar, men jag har accepterat att det är så, det finns inte så mycket jag kan göra åt det just nu.

Förutom att sova & se på fotboll så blir det några promenader, när det är svalare ute. Nu börjar även min träningsmotivation att komma tillbaka så vi ska lära in några nya trick framöver. 😉 Blir ju lätt tjatigt när man kör samma trick om & om igen, så genom att lära in några nya så har vi fler att välja mellan.

På tävlingsfronten så är det utställningar som gäller. Har även eventuellt en plan på att testa rallylydnad inom snar framtid, men vi får se. Freestylen väntar jag nog med till nästa år, vi har mycket att jobba med innan vi kan tävla det med chans på ett bra resultat. För när man tävlar så vill man ju självklart vinna! 😉

Matproblem

Dagarna här ser nästan likadana ut. Vi besöker poolen på djursjukhuset 1 gång/vecka, & annars går vi våra koppelpromenader. Därför finns det egentligen inte så mycket att uppdatera. 😛 Men det förstår ni nog.

Duktig kille simmar fint.

Idag har vi simmat, eller ja, Zoom har simmat. Sista vändan blev han väldigt trött, men han kämpade på bra. 🙂 Han hatar ju att simma, så frambenen kommer gärna över vattenytan då han inte riktigt har hittat någon bra simteknik. Men det kommer nog bara han får simma några fler gånger.

Står snällt i duschen & väntar på att bli duschad. 🙂

Annars tänker jag mest på tävlingsåret som väntar. Agilityn sparar jag till hösten i alla fall, freestylen till Juni, & utställningar kan vi köra hela året. 😀

Enda ”hindret” när det kommer till utställningar är att han är så jäkla smal! Dem senaste veckorna har han gått ner 0,5 kg! Det är mycket på en liten hund. Han har alldeles för tydlig midja & revbenen känns oerhört lätt. Anledningen till viktnedgången är att han nästan inte äter nånting. 🙁 Han dissar sin mat ordentligt! Varför gång jag testar att byta foder så äter han det nya jättebra, i nån vecka, sen vill han inte ha det mer. Visst, jag kan vänta ut honom, för han kommer ju att äta till slut, men som sagt, jag vill ha upp honom lite i vikt. Och eftersom han nu rehabar sin has så är ju tanken att han ska bygga muskler, & för att kunna göra det så måste han ju äta ordentligt. Därför har jag beslutat att blanda torrfodret med Mush. Så får vi se om han bygger på sig lite. Antagligen kommer han bara att äta Mushen & lämna kvar torrfodret, men då får det bli så. Huvudsaken är inte VAD han äter, utan ATT han äter.

Tråkigt att bara vänta hela tiden

Äntligen har tjejligan slutat att löpa! Så idag var jag & Zoom hemma hos Carina & ligan. 🙂 Vi kollade massa utställningar & räknade på priser osv. & jag vill verkligen komma iväg på många under året! Jag längtar mycket mer efter utställningarna än freestyletävlingar!! :O Jag måste ha blivit utställningsnörd, för inte kan väl JAG längta mer efter utställning än freestyle?! Någonting har gått snett, jag känner inte igen mig själv.

Om hans ben är läkt så börjar ju rehaben snart & jag vet inte hur lång tid den kommer att ta. Förhoppningsvis inte så länge eftersom han inte har varit skadad någon längre tid, utan ”bara” några veckor. Men vi får se, hälsan går i första hand! På måndag vet jag mer om det. 😉

Freestyle ska jag inte tävla innan sommaren då vissa rörelser innebär mycket tryck i benen. Som alla backa-rörelser, där måste hunden sätta benen under sig & jobba, så därför vill jag inte börja träna så mycket sånt dem första månaderna.

När det kommer till agility så får vi se när jag bestämmer mig för att börja träna igen. Det är ju så himla skoj med agility, men det kräver en hel del fysik. Vill inte riskera att börja för tidigt så att hans skada kanske går upp & så är vi tillbaka på ruta ett igen. Så förmodligen blir det inte innan nästa vinter.

Seriöst, jag vill bara åka iväg NU, NU & NU!! Vill inte behöva vänta ett par månader till, jag hatar ju att bara vänta. 😛

Besatt av att jucka

Nu pratas det mycket om utställningar hit & utställningar dit. Först så planerade jag & Carina att vi skulle åka till Askersund, Ljungskile, Sundsvall, Växjö & Stockholm. Men pengarna drar iväg snabbt så vi byter ut Sundsvall mot Sandviken. Och efter Sandviken som är i början av September så blir det exakt 2 månader tills vi åker till Växjö. Under dessa 2 månader så hoppas jag att Zoomen ska hinna utveckla sig lite mer, men vi kommer att åka dit även om han inte gör det. 😉 Är det fler än jag & Carina som ska dit? 🙂

Just precis nu så försöker han slita min filt i stycken…Han drar, ruskar & biter hej vilt i den. 😛 Han har sen tidigare redan bitit små hål, så det gör inte jättemycket att han förstör den mer. När han inte längre tuggar & juckar på allt han kommer över så kommer jag att köpa nya filtar & kuddar till soffan.

Hans juckande har gått lite över styr tror jag. Han juckar på kuddar, filtar, leksaker, mitt täcke & sin egna bädd. Jag har ju helt glömt bort (eller heter det förträngt?) hur hanar är. 😛 Är alla såhär ”besatta” som han är? Och hur tränar man bäst bort det? Eller är det nånting som försvinner när han blir äldre? Det är svårt att bryta honom mitt i, speciellt när jag ligger i sängen & ska sova, då blir han verkligen helt besatt av mitt täcke. Jag tänker att det måste vara en stress för honom att vara & bete sig så? Eller har jag fel? Jag är rädd för att han mår dåligt över det, för han blir helt andfådd & bara står & flåsar en liten stund, innan han sätter igång igen. Först tänkte jag att det kanske bara var en dominansgrej, men han har ju snoppen ute, så då är det väl mer sexuellt, eller? Jag vet verkligen inte, haha, så om nån av er som läser detta vet vad & hur jag ska gå vidare, så får ni mer än gärna skriva en rad. 🙂

Midsommarafton

Detta årets midsommarafton har varit väldigt bra. 🙂 Vi började med en tur i skogen, jag, Carina, Patric, Malin, Erik & våra 7 hundar. Alla röjde rätt så bra & lilla Zoomen var helt slutkörd när vi kom hem. 😛 Haha, det tar lite på krafterna att busa med alla polarna samtidigt!

Efter promenaden så åkte vi hem & vilade innan det var dags att åka hem till Carina & gänget. Väl där så åt vi grillat, fixade blomkransar & fotade oss med hundarna. Här är bästa bilden på mig & Zoom:

Nu är vi hemma igen eftersom jag är så trött så jag behöver lägga mig snart. Zoom är också helt slut så han klagar inte det minsta. 😛

Snart är det ÄNTLIGEN Juli & allt vad det betyder! 😀 Utställningar, rasspecial, freestyleuppvisningar, jag menar, kan det bli mycket bättre?! 😀 Jag älskar verkligen rasträffar då man får träffa många lundehundar & deras ägare. Vi har en gemenskap som inte alla andra raser har, förmodligen för att det är en mindre ras & alla vill hjälpas åt att få den att överleva. Hur som helst så trivs jag väldigt bra i andra lundehundsägares sällskap.