Försöker att planera hösten

I förrgår var vi på stranden igen, till hundarna stora glädje, & även vi med 2 ben njöt. 🙂 Så vi har varit ganska aktiva den här veckan, & därför blev det bara lite freestyleträning idag på Skutberget. Jag körde inte alls mycket med dem sammanlagt, utan större delen av tiden låg dem i bilen. Men dem är ändå helt slut nu, så jag kan se på hockeyn utan dåligt samvete. 😉

Min lilla gris! 😛

Annars så försöker jag mest planera min höst. Jag har en hel del saker jag vill göra, men kommer inte att ha råd att göra allt, så jag måste prioritera. Om jag ska ställa Zoomen så blir det inte så många andra tävlingar, men om jag väntar med utställningarna till nästa år så kan jag tävla en del freestyle. Svårt. Jag vill ju så gärna göra allt! 😛 Så jag räknar på anmälningsavgifter, bensin & boende, ni ska bara se mina papper. 😛 Haha, hur mycket siffror som helst, jag som alltid har hatat matte. 😉 Nu helt plötsligt är det roligt! Men jag blandar ju inte in massa bokstäver & sån skit, utan räknar bara på ”vanliga” sätt.

Vad som händer imorron vet jag inte än, ska fråga Malin om hon vill umgås. 🙂 Vi ses ju nästan bara när vi tränar, & jag saknar att träffa henne i andra situationer. Vi skulle ju kunna ta en promenad i skogen där hon bor & sen fila på freestyleprogram. 😉 Haha, måste helt klart fråga henne! Kan inte hon så får jag väl hitta på nåt annat, svårare än så är det ju inte. 😛

Lekt agility idag

Idag tog jag med mig mina killar & Loppis & lekte lite agility i hundhallen! Eftersom jag inte orkar så mycket så fick Loppis springa. 😛 Hon är inte van att träna hund, men skötte sig super ändå! 😀 Jag körde mest slalom & säcken, det var ungefär vad jag orkade med. Men kul hade vi alla 4 & Loppis vill gärna göra om det snart! 😀 Det är ett bra betyg.

Flera filmer från dagens träning finns på min Instagram. Så himla smidigt att lägga upp där. 😉

Imorron ska jag försöka orka med lite freestyleträning utomhus med bästa träningskompisarna. Jag har blivit mycket piggare, men är inte helt bra, så därför är jag inte säker på att jag tar mig iväg imorron, men jag tänker försöka.

När kroppen inte orkar

Den senaste tiden har jag mått väldigt dåligt fysiskt & därför inte orkat gjort så mycket, varken med hundarna, hemmet eller sociala medier. Jag har spenderat större delen av tiden i sängen eller liggandes i soffan. Har varit på vårdcentralen & lämnat prover & dem visade att några värden är för låga, & några är för höga. Läkaren ska ringa mig imorron så då får jag förhoppningsvis hjälp så att jag kan bli normal igen.

Stackars hundarna har då inte fått gjort mycket. 🙁 Jag har jättedåligt samvete över det, men det finns inte så mycket jag kan göra åt det när kroppen inte orkar. Det märks på dem att dem har energi, men förhoppningsvis kan jag snart vara på banan igen. Igår samlade jag dock alla krafter jag hade & åkte ut till skogen med Carina & tjejligan där hundarna fick röja järnet bäst dem ville. 😉 Det var MYCKET uppskattat av dem kan jag lova, men det blev bara en kort tur då min kropp som sagt inte orkar så mycket & när vi kom hem så var det raka vägen in till sängen.

Idag debuterade Malin & Jax, samt Caroline & Poppy i rallylydnad i hundhallen. Jag hade så gärna velat vara med & kolla & stötta dem, men i morse när jag skulle gå upp så kändes det som att huvudet skulle sprängas, så jag fick se mig besegrad & stannade kvar i sängen. Så nej, att må såhär är INTE roligt alls! 🙁

Jag hoppas verkligen att det vänder så att jag kan göra roliga saker igen, typ ta en promenad eller träna lite med hundarna, det saknar jag jättemycket. Microkorta trickpass här hemma har jag faktiskt orkat med, men jag saknar den riktiga härliga träningen! I onsdag morse hyrde vi hallen & alla kom & kunde träna utom jag. 🙁 Jag hade hoppats att jag skulle ta mig i väg, men nope, det var omöjligt. Och tro mig när jag säger att det ska MYCKET till för att jag ska hoppa av hundträning i hallen!! Det har nog aldrig hänt förut. Så nej, jag fejkar inte för att få uppmärksamhet, utan det är verkligen inte bra med mig just nu. Men jag hoppas att det snart ska vända.

Han som räddade mig

Efter att ha förlorat min älskade Dee så mådde jag åt helvete. Flera gånger varje dag sprutade tårarna samtidigt som ångesten höll på att ta livet av mig, riktigt jävla illa var det.

Först så visste jag inte om jag någonsin skulle ha hund igen med tanke på att allt som hände i samband med att jag tog bort Dee. Men samtidigt fanns drömmen om en ny hund inom mig.

Sen så var tanken att jag skulle para Rally igen & behålla en av dem valparna, men hon började aldrig löpa & jag behövde någon som behövde mig. Så därför satt jag vid datorn & kollade på lundehundskullar & när jag hittade Zoom & hans bror kände jag mig säker, jag ville verkligen ha en valparna!

Efter att ha pratat lite med uppfödaren så började jag må bättre, men jag var fortfarande ostabil. Jag, morsan & Anders åkte hem till uppfödaren där vi pratade mycket innan vi båda bestämde oss för att genomföra ”affären”, & det var en glad Malin som åkte hemåt den dagen. 🙂

Sammanlagt så var jag hundlös i 3 månader(!!) innan lilla Zoom kom. Och han gjorde det som ingen annan har kunnat gjort – nämligen ta mig bort från skiten! Bort från självskador & överdoser, jag blev fri. Jag hade aldrig klarat mig utan Zoom, han räddade mig.

Vi står varandra väldigt nära, jag & min fina Zoom. När jag är ledsen & gråter så kommer han fort som fan & vill torka mina tårar. Han är så himla go, trots att han inte är en lätt hund. Man får ingenting gratis, utan man måste jobba sig till allt, men jag kommer aldrig sluta älska honom. <3

Nu har han ju varit skadad & jag var rädd för att jag skulle tvingas omplacera honom p.g.a hans skada, ifall han aldrig skulle kunna leva ett aktivt liv. Eftersom jag bor själv med Zoom & Yori så kan jag inte bara göra saker med en av dem, utan båda behöver få dela min tid så att dem får massa kärlek. Jag kan inte ha en hund som inte skulle klara av att gå långa promenader eller att träna (främst freestyle). Så ja, jag var VÄLDIGT NÄRA att låta honom flytta, men när jag fick beskedet att hans skada bara var muskulär & därmed kunna leva ett aktivt liv igen så blev jag såå himla glad! För det betydde ju att jag kunde ha kvar honom! 😀 Ibland är det bra att dra ut på saker, att inte stressa fram ett beslut som man kan ångra sig hela livet att man gjorde. 🙁 Med andra ord kan beslutsångest vara bra ibland. 😉 Haha.

Jag hoppas att jag & Zoom (& Yori såklart!) har många år kvar tillsammans. Jag gör allt för honom, vår kärlek kommer att vara för evigt. Min fina kille som betyder mycket mer än ord kan beskriva!

5 timmar ute i solen

Jag, Malin, Caroline & Emma träffades ute idag & tränade hund, samt pratade massor & mycket fotande blev det också. 😛 Vi var ute sammanlagt 5 timmar & det var underbart! Mina killar har varit jätteduktiga! Jag är så stolt över dem båda två. Vi avslutade med att köra sök & Zoom är duktig på det, Yori däremot måste träna mer på sånt!

Yori är minst sagt engagerad vid snurrar! 😛

Zoomen försöker också få till en snygg snurr. 😉

Jag & mina fina killar. <3

Finaste Zoom. <3

Det kunde ha blivit ett fint kort, men Yori hade andra tankar. 😛

Bästa Yori! <3

Både jag & killarna är rätt så trötta nu, så det lär inte hända så mycket mer idag. Eller nja, jag ska skjutsa min lillebrorsa & Loppis till en fest, men bortsett från det så blir det inte många meter. 😛

Fångarna släpptes ur sina bojor

Ja, nånting sånt kan man kalla det. 😛 För första gången på länge så fick dem springa lösa på ängen & dem var såå himla lyckliga! De sprang hej vilt, t.o.m. Zoom gjorde det. Jag passade på att fota lite & efter att ha låtit dem springa i typ 10-15 minuter, så kopplade jag dem & så gick vi till bilen & åkte hem igen. Imorron blir det bara vanliga koppelpromenader, & på torsdag får dem springa lösa lite till. Har fått ett noggrant träningsschema av Stefan på ReDog, så det följer vi till punkt & pricka!

Snygg stil Yori! 😛

Sötaste av dem alla. <3

Springa med brorsan är skoj!

Alltid vid din sida.

Här lever örat sitt egna liv…

Vad sägs om en liten flört i farten? 😛

My crazy one!

Han med sina springstilar.

Jag vill också ha pinnen ju!

Spring Zoom, du har en galning efter dig!

Så himla fin. <3

Zoom är stolt över sin pinne.

Frågan är om pinnen är god eller äcklig…

Om några timmar ska jag & Yori (tillsammans med Malin & Jax samt Elin & Muffin) åka iväg till Karlskoga på privatlektion i freestyle! Zoomen får vara hemma hos Erik & Algot under tiden, så han får det också bra. 🙂 Idag ska vi fokusera på fokus & få tips på hans backande. Ni som följer oss på Instagram vet ju hur Yori backar…Han springer liksom inte, utan HOPPAR bakåt, en rörelse som inte är så bra för ryggen, samt att man får lägre poäng på tävling på det, just eftersom det inte är en sund rörelse. Så det ska vi jobba med idag. 🙂

Jag har liksom startat upp massor av grejer nu! Det är promenader, fotostunder, uppvärmning, nedvarvning, stretching & massa träningar! Nu när Zoomen får träna igen så kommer han att få följa med till hallen mycket oftare, vilket är skönt för då slipper jag ha dåligt samvete för att han aldrig får följa med eller göra nåt. Så ÄNTLIGEN kan vi börja leva igen!

Friskförklarad!

Ja, det stämmer, min fina Zoom är nu friskförklarad!! 😀 Besöket på ReDog var underbart & nu ska Zoomen sättas igång & leva ett roligare liv än bara små korta koppelpromenader. På fredag väntar vattentrask & redan imorron ska han få röra sig lite fritt ute för första gången på väldigt länge. Så jag tänkte ta med mig kameran & fota. 😉 Han brukar inte springa jättemycket när han är lös, utan han rullar sig mest, äter gräs & kissar överallt. 😛 Så jag behöver nog inte oroa mig för att han ska överanstränga sig. 😉 Haha.

Så himla skönt att kunna ta längre promenader, & att kunna träna freestyle på riktigt!! Och så skönt att veta att han är smärtfri! <3 Hans mediciner håller på att sättas ut, eller ja, ena medicinen är ju redan helt utsatt & det var den medicinen som har ett halvårs karenstid, så om lite mindre än ett halvår kan jag ställa ut honom igen! 😉 Onsior ska börja trappas ner om några dagar, & den är det ju bara 28 dagars karens på. Så äntligen kommer vi nånstans! Åt rätt håll!

Så duktiga killar

Idag har jag & några kompisar varit ute i solen & tränat ett par timmar. Eller ja, vi pratade en hel del, samt fotade, så själva träningen blev inte så lång. 😛 Haha. Men BÅDA mina killar var såå duktiga! Zoomen var den som glänste mest, fullt fokus hela tiden. Yori hade lite andra saker i näsan emellanåt, men han är ju en ungspoling som precis börjat intressera sig för alla lukter utomhus. Så jag är grymt nöjd med båda två! <3

Kolla vilket fokus!!

Som en dröm.

Imorron börjar dagen med en bilresa till Västerås där Zoomen ska till ReDog & få ett igångsättningsschema, så länge inte skadan är värre. Men det hoppas vi verkligen inte att den är! Han är piggare & gladare, så jag tror att han är bättre. 🙂

Miljöträning i stan

Idag har jag & Malin varit & miljötränat i stan med våra fina killar. Zoom gillar ju inte stan, men det är bra träning för honom. Emellanåt blir han osäker & då stöttar jag honom så mycket jag kan, & undviker såklart att pressa honom till sånt han inte klarar av! Med mycket mer träning så hoppas jag att han ska få tillbaka sitt självförtroende i såna här situationer. 🙂

Yori däremot brydde sig inte ett dugg om nånting, tills vi ”träffade” en staty som inte var att leka med! 😛 Haha, han skällde ut den kan jag säga, men vågade med lite stöttning gå hela vägen fram & dessutom hoppa upp med framtassarna på den. *Duktig kille* Så han släppte det snabbt.

Vi passade även på att träna lite i museiparken. Eller ja, Yori var så besatt av snön att han inte kunde koncentrera sig, så jag lekte bara med honom. 😛 Zoomen däremot fick träna på ”mellan” & det gjorde han med stor glädje, fokus & självsäkerhet! Min duktiga lundehund, tänk, jag börjar verkligen att få upp hoppet för honom igen. <3 Det var svajigt ett tag, men nu har det som sagt blivit mycket bättre.

Jag har lagt ut både bilder & filmer från dagen på min Instagram, så välkomna dit! 😉

Dagens stora chock…

…Stod Zoom för! Och det var en POSITIV chock jag fick!! 😀 Eftersom han är skadad, & för att han har varit så svår att träna runt andra hundar, så har han inte fått följa med på träningar i hundhallen. Men idag hade jag ingen som kunde ta honom, så jag hade inte så mycket att välja på. 🙁 Men tur var väl det, för vilken stjärna han var idag!! 😀 Fullt fokus med riktigt bra attityd! Ni anar inte hur varm jag blev inombords, min fina svåra Zoom, tänk att han var vara så bra! <3

Yori var till en början väldigt ofokuserad, jag tror att han tyckte att det var jobbigt när Zoom var med, & Zoom hade ett tuggben medan Yori fick träna. Dock så sket Zoomen i att tugga på benet, men det är en helt annan sak. 😛 Efter att ha tränat lite med båda så tog jag den vanliga lilla pausen i mitten av passet där jag skrev ner i mitt block hur det hade gått & vad jag behövde göra. Kom då fram till att jag ville ÖKA Yori’s motivation & fart, så sista delen av passet hade vi tennisboll som belöning! MYCKET roligare om ni fråga tollaren. 😉 Så vi avslutade med en grym attityd & vi båda (eller alla 3) kände oss samspelta & glada, precis så som man vill att det ska vara.

Jag har lagt upp några filmer från dagens träning på min Instagram för den som vill se mina underbara träningskamrater!

Efter att ha tränat så med Zoomen så vaknade mitt hopp om en tävlingshund upp igen. Tänk om jag kan få honom att kunna tävla, fatta vad roligt!! 😀 Det har jag ju velat sen innan jag skaffade honom, men hade gett upp hoppet för ett tag sen. Men det är en LÅÅÅNG väg dit kan jag säga, om vi nånsin kommer dit, men nu tänker vi banne mig försöka! Först väntar dock rehab med målet att bli smärtfri & stark, sen tar vi tag i miljöträning & sånt som behövs. 🙂