Tävlingsdebuten är nu gjord!

Ja & vad ska man säga om den? Haha, för det första så har vi tränat rallylydnad kanske 4-5 gånger sammanlagt NÅNSIN, så kraven var inte så höga från min sida. 😉 Första klassen kändes helt okej ändå, han var lite ofokuserad, men vi tog oss ändå igenom banan. I andra klassen var han vild…Han hoppade på mig flera gånger, bet mig i armen (på skoj såklart) & ja, han tyckte att livet lekte helt enkelt. 😛 Haha, jag hörde hur domaren skrattade emellanåt, så det var väl kul att han kunde roa någon. 😉 Nejdå, jag är nöjd med honom, vi har som sagt knappt tränat nåt nåt alls på detta, utan startade nu för att våra träningskompisar skulle starta. Sen var det ett bra tillfälle att testa honom i tävlingsmiljö, & det funkade kanon. Vi fick kvalificerade resultat i andra starten!! :O Där han gick som sämst, haha, men så kan det tydligen bli. 😛

Lite senare idag blir det förmodligen en skogspromenad med några kompisar, vi får se om jag orkar. Sov nästan inget inatt så jag är rätt så sliten. Men jag vet ju att Yori vill springa i skogen, så för hans skull så kanske jag masar mig iväg. 😉

Gott Nytt År 2019!

Året som har gått har varit händelserikt. Zoom har debuterat i freestyle samt haft framgångar i utställningsringen. Vi har varit på utställning i Finland, & semester på Gotland. Nu i november fyllde han 2 år så det är först nu som han kan bli svensk (& blir då även finsk!) utställningschampion! Vi har lite lösa planer på när nästa utställning blir, men det är inte helt bestämt än. Vi har gått en handlingskurs i agility, samt startat 3 blåbärsklasser i just agility. Vi lär oss att samarbeta på agilityplanen & kursen har gjort att vi blivit mer samspelta plus att Zoom har fått mer hindersug, något jag är glad över då det underlättar det hela. 😉

Årets största & mest händelserika ”sak” är att Yori har studsat in i mitt & Zoom’s liv! Jag älskar den galna tollarvalpen mer än vad som borde vara möjligt. <3 Nu är han cirka 6 månader gammal & framtidsplanerna är STORA! Nästa år får han starta freestyle & den debuten ser jag verkligen fram emot! Fram tills dess väntar mycket, mycket träning, något som min lilla vilde ÄLSKAR! Och jag också, så ni kan ju tänka er den kombon! 😀 Vi har gått en valpagilitykurs som var väldigt rolig & Yori skötte sig exemplariskt alla tillfällena. Så stolt över honom.

Vi har även flyttat till en ny lägenhet, en jättemysig lägenhet som vi alla trivs superbra i! Eller ja, Zoomen skäller mycket mer då den är mer lyhörd, så han kanske föredrog vår gamla? 😛 Men nu bor vi i huset bredvid Carina & tjejligan, så det är verkligen inte fel! 🙂

Mina ”nyårslöften” blir att jag ska försöka bli bättre på att uppdatera bloggen, så tänker jag i & för sig varje nyår & det brukar hålla en månad eller två. 😛 Men nu när Yori kan börja träna mer & mer så finns det ju mycket mer att skriva om. Dessutom ska jag verkligen försöka PLANERA & UTVÄRDERA träningen med BÅDA hundarna! Få lite mer struktur på det hela. 🙂 Tror att det kan hjälpa oss att bli snäppet bättre! 😉

Känslan på topp – poängen på bott

Ja, så kan man kort förklara dagens freestyletävling, den allra första för Zoom & min comeback efter att inte ha tävlat på 4-5 år!! Dem senaste gångerna vi har tränat program så har han stuckit av planen, hittat nåt mer intressant eller bara inte känt för att samarbeta. Ibland har vi lyckats bra även på träning, men långt ifrån alltid. Så mitt mål med Zoom den här dagen var att få honom att stanna kvar på planen, något som vi lyckades med!

Som vanligt när jag tävlar freestyle så har jag en ”plan B” i huvudet hela tiden, så någon i publiken står med en leksak som han älskar, redo att kasta in den till mig om jag vinkar till personen. Detta för att kunna belöna på planen & få hunden att se positivt på hela saken, & detta gjorde jag även idag. MEN jag behövde aldrig använda den, jag fick honom att stanna ändå! 😀 Och visst, vi fick många missar & det hackade sig fram lite här & där, men jag är så nöjd över Zoom att jag blir tårögd bara jag tänker på det. <3 Såhär såg vår första start ut!

Vi startade en klass till, men då hade lundehundshjärnan stängt av & var svår att nå. Men han var fortfarande superduperglad & jag fick honom att stanna utan leksak även denna gång, fast istället så lekte jag med mina händer. Jag insåg snabbt att det inte skulle funka så jag valde att diska oss genom att då ta i honom, ”butta” honom åt sidan så som han går igång på. Och jag är övertygad om att vi båda trivdes bra där. 🙂

Trots poäng i botten så fick vi fina kommentarer från domarna:

*Domare 1: Lite okoncentrerad, men matte är duktig & ”räddar” det hela väl. Bra låtval som passar denna busiga vovve bra! 🙂

*Domare 2: Fint slalom & fin glädje. Du jobbar så fint & mjukt med hunden. Träna lite mer fokus & miljöträning.

Jag kan villigt erkänna att jag ibland på träning ”tappar humöret” mot Zoom, inte så att jag blir elak mot honom, verkligen inte, men jag blir irriterad när det känns som att han bara skiter i mig, något han är jättekänslig för! Så att få dem där orden från domarna värmde oerhört mycket! Det visar ju att vi är på helt rätt väg, något som Malin har tjatat om flera gånger under en längre tid. 😛 Men vissa saker har jag svårt att förändra, det bara är så, men det betyder ju inte att jag inte försöker.

Vi båda är helt slut efter denna resan, så imorrn blir det en dag i sömnens tecken tror jag. För jag antar att det inte bara är jag som kommer att vara superseg då? 😉

Färre hundar här nu

Nu har jag ”bara” 3 hundar här hemma, för Rally åkte hem till sig tidigare idag. 🙂 Storm & Boss åker hem imorrn eftermiddag. Jag längtar efter att få vara själv med Zoom, trots att han nog tänker tvärtom. 😛 Haha, han & Boss leker som tusan, & tro på fan att Zoom är den som leker mest hårdhänt. Boss skriker till emellanåt & då släpper Zoom sitt tag i honom, för en sekund ungefär. Sen tar han ett nytt grepp. 😉 Haha.

Visst kan det vara mysigt med 2 eller fler hundar, men jag längtar som sagt tills det bara jag & min Zoom här. Jag har än en gång ”upptäckt” att jag bara vill ha en hund som läget är nu. Det är så mycket jag vill uppleva med honom, så att skaffa en hund till har jag liksom inte tid med. 😛 Så nej, det blir bara enbart jag & Zoom ett tag framöver. 🙂

Om en vecka så gör Zoom sin ”tävlingsdebut”, en inofficiell utställning här i Värmland. Han skulle ju ha gjort den premiären för några veckor sen, men vi fick ju skippa den då han skadade sig med pinnen. Ett stort plus till är att Mumrik kommer hit & gör sin debut där även han. 😀 Zoom kommer garanterat att bli överlycklig när han får träffa Mumrik igen, det är liksom hans absolut bästa vän! (Tätt därefter kommer Hippo & Lix. 😛 )

Annars så ser jag en hel del på WAO på Youtube, & längtar ännu mer efter att få tävla hund igen. Jag saknar tävlingarna som satan, & så tvingas jag vänta eftersom Zoom inte är tillräckligt gammal än. Så kan någon vara snäll & spola fram tiden?