Total katastrof

Freestyletävlingen i lördags gick så dåligt den bara kunde gå. 🙁

I första klassen så sprang han av planen flera gånger, men kom tillbaka varje gång jag ropade/visslade på honom, för att sen direkt springa iväg igen. Jag fick leksaken inkastad & då stannade han på planen & kunde göra flera trick, så det var ändå en okej känsla.

Inför andra starten så tänkte jag att nu kanske han stannar kvar på planen eftersom han fick en positiv upplevelse där under första starten, men oj vad fel jag hade! 🙁 Han sprang iväg, sket fullständigt i både mig & leksaken, han ville helt enkelt inte alls vara med. Så till slut fick jag tag i honom & bar honom av planen, väldigt besviken & ledsen.

Som jag skrev i förra inlägget så vet jag ju att han inte gör så för att jävlas, det är helt enkelt hans sätt att hantera en situation som han inte är redo för. Men jag måste ändå vara ärlig, jag var helt förstörd efteråt, för jag ville ju så gärna att det skulle gå bra. Tävlingsmänniskan i mig hoppades så mycket, därför blev så jag ledsen/besviken.

Så nu har jag fått det bekräftat, han är inte redo för freestyletävlingar än, & det måste jag acceptera. Det är ingen mening med att åka på freestyletävlingar & försöka få honom att stanna på planen, det om nåt är att kasta bort pengarna, plus att jag själv inte skulle må så bra av det. 🙁 Hur långt vårt uppehåll blir vet jag inte. Tävlingsupphållet blir väl minst ett hösten/vintern, beroende på hur träningen går. Men JUST NU så tar vi paus även från freestyleträningen! Jag har tappat all min motivation så vi har uppehåll tills dess att jag känner suget efter att börja träna igen. Hur lång tid det tar har jag ingen aning om. Så träningen hädan efter kommer att bli miljöträning, för det behöver han.

På tal om miljöträning, idag besiktade jag bilen & passade då på att miljöträna honom lite på den platsen. Han kände sig inte helt trygg, men efter en liten stund så la han sig faktiskt ner, & det skulle han inte göra om han kände sig helt otrygg. Små små steg framåt. Och så länge det går framåt så får stegen vara hur små dem vill.

Så alla freestyletävlingstankar är på off, & utställningar är på on! Vi har en del planerade utställningar det här året, men jag går inte ut med vilka innan jag vet att dem blir av. Utställningar är ju också miljöträning, så det är BÅDE en tävlingsgren OCH miljöträning, jag menar, kan det i dagsläget bli bättre?! 🙂 Redan nu på söndag så åker vi till Lidköping, & jag längtar hur mycket som helst! 😀

Ny sida på hemsidan

Efter lite bra tips & idéer från Carina så har jag nu fixat en ny sida här på min hemsida, nämligen ”Utställningsresultat”. Där kommer jag att lägga in alla resultat från officiella utställningar. På så sätt kan man lätt se hur det har gått, istället för att behöva söka i Hunddata.

Jag ser verkligen fram emot årets alla utställningar! Nu när freestylen hamnar längre bak & inte står i fokus, så finns det plats för utställningar. Jag brukar tänka att det inte är så himla roligt med utställningar, men när jag tänker så så försöker jag bara lura mig själv. För utställningar är roliga! Det är ju inte bara tiden i ringen, utan ett helt äventyr med resa, umgås med nära vänner, träffa andra lundehundsägare osv. Och det betyder mycket för mig. Men men, än dröjer det innan årets första utställning blir av, & fram tills dess så kör vi med rehab!

Först ska vi överleva helgen, & sen fortsätta med rehaben. På tisdag när vi ska tillbaka in på rehab på djursjukhuset så får jag förhoppningsvis lite svar på hur det går med allt, om det går åt rätt håll, eller om det är dags att dra i handbromsen ordentligt! Men nu, just nu, så ska jag & Zoom ta oss en 10 minuters promenad med benviktsmanshetterna.

Det gör så jävla ont

Titta bara på den här blicken, det uttrycket, den underbara varelsen:

20160729_202129

Hur ska jag klara av att säga nej till henne när hon bjuder upp till lek? Hur ska jag få henne att förstå att hon inte får hoppa omkring & kasta leksaker hej vilt? Hur ska jag förklara att hon inte får göra nånting som hon tycker är roligt? Strikta regler, varje millimeter räknas.

En kompis till mig kände igenom Dee igår & hon sa att det kommer att ta lååång tid innan hon blir bättre, om hon blir det. Hon sa att jag skulle räkna med 6 veckor i koppel & fram tills dess att hon ska in till sjukgymnasten på måndag så får hon bara rastas korta turer & that’s it. Även om min vän inte är färdigutbildad hundfysioterapeut än så litar jag på hennes omdöme & kunskap. Plus att jag ser ju själv hur Dee reagerar vid olika tryck, & att hon rör sig stelt. Det behöver man inte vara utbildad för att kunna se.

Så på måndag blir det sjukgymnasten på djursjukhuset, & på tisdag en veterinär. För Dee har såpass ont att vi måste testa nåt smärtstillande på henne, & ingen veterinär får ju skriva ut det utan att ha sett på henne själv, därför får vi åka dit 2 dagar i rad. Tur att det inte är så långt bort.

Det känns som att allting bara går åt fel håll med Dee nu. 🙁 Hon får träningsschema för att bygga muskler, samtidigt som hon äter kortison som bryter ner muskler. Magen har kraschat totalt & hon måste ut flera gånger per natt (& även på dagarna såklart). Jag har försökt att inte se på det för mycket, utan har tänkt att ”jaja, det går nog över snart”, men sanningen är den att jag inte tror det, för ingenting blir bättre, utan allt blir bara sämre. Hon har fått en spruta med Pro-Kolin men den hjälpte inte alls, så nu får hon FortiFlora varje dag, & så hoppas vi att magen stabiliserar sig lite. Har den inte gjort det efter helgen så får jag köpa skonkost till damen som hon får äta.

Jag hoppades & ville så jävla mycket, därför ”valde” jag att inte se dem små tecknen hon har visat. Tävlingen i Kungsör kan jag (för tredje gången!!) glömma, den blir inte av, inte en chans på millen. Och det slår hårt, som en knytnäve rätt i magen & man får blodsmak i munnen. Jag har ju drömt om att få tävla med Dee sen innan jag hämtade henne. Men hela jävla tiden dyker det upp nånting som hindrar oss från att göra det. Tävlingar är inte allt, men dem betyder oerhört mycket, & ni som inte förstår det behöver inte ens uttala er om saken.

Jag känner mig bara så sliten, så förstörd, helt krossad inombords. Mina drömmar bara spricker & hoppets låga håller på att slockna. Jag försöker vara stark, så som alla säger att jag är, men jag känner mig fan inte stark. Jag känner mig som en rädd liten unge vilse i djungeln & har inget som helst skydd mot alla faror. Det är ingen trevlig känsla, & jag hoppas att den snart lämnar mig. Annars vet jag inte hur jag ska klara av att hålla mig på benen.

Hästhoppning & Ransäter

Igår var vi i stallet & kollade på hästhoppningen som är där & Dee följde hästarna med spänning kan man lugnt säga!! Hon gnällde emellanåt & ville mer än gärna springa efter dem, men det fick hon såklart inte. Hade hon fått som hon velat så hade hon garanterat jagat dem länge. 😛 Usch, hemsk tanke, synd om både hästarna & Dee. Vi glömmer det.

160729

Idag har vi varit i Ransäter & spanat på lundehundar & mitt hjärta talar än en gång om vilken ras som faktiskt står mig närmast. Det är inte bc’n, för vem vet, Dee kanske är min sista bc, jag har ju haft sån grym otur med alla mina bc’s att jag inte vet om jag nånsin vågar köpa en till nån gång. Lundehundar däremot, jag vill ju ha valp efter Rally, & den drömmen lever vidare ännu ett tag.

Förutom att kolla på lundehundarna så shoppade jag lite. 😛 Haha, skräll. Dee fick en ny canvashage till framtida tävlingar, sen fick hon även ett 10-pack grisöron, så då blev hon glad. 🙂 På vägen hem stannade vi vid djuraffären där jag köpte mat & godis till lilla madam. Fick passa på när jag hade bärhjälp eftersom jag i dagsläget inte orkar bära tunga fodersäckar. Så ja, lite fattigare blev jag, men det var nödvändiga saker.

Nu ska jag leta upp nån bra film & lägga mig i soffan tillsammans med Dee, & chipsen. 😉 Det är lagom ansträngande för mig, var först inne på att åka iväg & låta Dee bada, men jag vill inte åka ensam & fick inte med mig nån, så det får bli en hemmakväll istället.

Saker & ting börjar landa nu

Jag & Dee åkte hem till Carina & gänget igår & firade midsommar där. Vi tog en halvlång skogspromenad (Dee i koppel), grillade & gick sen ner till ett gäng bekanta till Carina & dem. 😉 Dee var den enda hunden som fick följa med ner dit på kvällen & jösses vad fullt upp hon hade! Eller ja, först så spanade hon på katten, sen sov hon, sen fick hon godis av några olika personer & sen bestämde hon sig för att hitta en egen husse. 😛 Dee är ju otroligt svag för män, hon älskar verkligen både Erik & Vicktor, & visst älskar hon många kvinnor också, men hon har nåt speciellt med män, haha. Hon hoppade upp i knät på flera män & pussade dem så mycket hon bara orkade. Hade hon fått bestämma så hade väl någon följt med hem, hahahaha. Speciellt Markus som kliade på henne hur mycket som helst, ojoj, snacka om att Dee föll för honom.

Men hem kom vi själva till slut, vid typ halv ett på natten. 😛 Så idag är vi väldigt slitna & behöver ta igen oss. Jag hade först tänkt att låta Dee simträna, men vi är helt enkelt för trötta för det. Så vi får ta det en annan dag, kanske redan imorrn?

Nu börjar även saker & ting landa i huvudet på mig. Saker som att vi aldrig kommer att få tävla agility på riktigt. :'( Agilityn betyder så mycket för mig, även om freestylen är det som står närmast hjärtat så finns agilityn också där. Det är oerhört tufft, hårt & orättvist att det är som det är, när ska min otur försvinna?! Och jag vill ju tävla MASSOR, men det finns tyvärr inte så många freestyletävlingar/år, om man jämför med andra grenar. Så jag tror bestämt att vi får satsa ordentligt på lydnaden också, för där finns det mååånga tävlingar inom rimliga avstånd. Jag måste bara hitta motivationen först.

När det gäller användandet av BoT-nättäcket så håller jag på att kolla upp med SKK vad som gäller i Dee’s fall. Hon måste ju inte ha täcket för att vara smärtfri, men det skulle underlätta uppvärmningen & nedvarvningen. Veterinären sa inte ett ord om BoT fören jag frågade om det skulle kunna hjälpa henne, det var då som hon rekommenderade det. Men skulle SKK säga att det klassas som doping i Dee’s fall så får jag bara tänka på att inte använda det när tävlingar närmare sig. Så oavsett svar så ska det INTE få hindra oss från att tävla!

20160625_172822

Är det nån av er som läser som har tips på MJUKA kalorisnåla godisar till hund? Och då tänker jag inte på köttbullar (som för övrigt innehåller lök som är giftigt för hundar!) & korv & såna saker, utan godisar man kan ha med sig överallt utan att dem blir dåliga. Anledningen till att jag vill att dem ska vara mjuka är för att Dee, som inte alltid tuggar, hostar upp hårda godisar emellanåt, så jag tänkte försöka undvika det så gott det går.

Tunga tankar

En veterinär från Djursjukhuset i Kumla ringde upp mig igår eftermiddag, & tyvärr så lät det första lite för bra för att vara sant. 🙁 Lix var det inga problem med att boka in, men Dee ville dem inte göra undersökningen på. Hon förklarade att ryggproblem var så stort & att OM det är så att nån nerv eller så ligger i kläm så krävs en operation & dem har inte tillräckligt mycket resurser för att kunna genomföra en sån. 🙁 Och då sa hon att även om dem skulle göra en CT på Dee, & så visar det sig att hon måste opereras, då kommer Strömsholm vilja ta egna CT-bilder (fråga mig inte varför, men så gjorde dem med Java’s vanliga röntgenbilder). Så veterinären tyckte att jag nu till veckan skulle ringa Strömsholm & få en akuttid för Dee där, för som hon sa, eftersom hon inte är bättre trots smärtstillande så är det förmodligen nånting som ligger fel. Och så kan hon inte gå en hel sommar, & det kan jag bara hålla med om.

Tävlingsmänniskan i mig gråter, för en operation skulle hindra mina drömmar väldigt mycket. Inte nog med att själva operationen skulle göras, utan sen massa rehab & sen söka dispenser för det. Jag vet ju bara hur krångligt det var att få dispens för hennes allergi!

Jag & Malin var ju & tittade på en freestyletävling i förmiddags & suget efter att själv starta blev ju inte mindre direkt…Det var kul att titta då, mindre kul nu när man inser att jag & Dee kanske aldrig kommer att kunna tävla nånting alls. 🙁 (Ja, nu målar jag fan på väggen igen!)

160618

Självklart är hennes hälsa viktigast & hon äger mitt hjärta oavsett hur sjuk/skadad hon än är. Men tävlingarna är en så stor del av mig & mitt liv, & jag har svårt att föreställa mig ett liv helt utan dem. Okej om hon aldrig kommer att få tävla det hon tycker är roligast, nämligen agility. Det kan jag leva med, tror jag, men tanken att inte få tävla freestyle skrämmer mig oerhört mycket. Sen vill jag ju kunna tävla lydnad, kanske rallylydnad & kanske, kanske vallning. Men tänk om det ALDRIG blir nån tävling för oss, vad fan gör jag då?!

Jag vet att många av er som läser inte förstår hur jag ens kan tänka tävling när hunden inte mår bra, men det är bara för att ni inte känner mig tillräckligt mycket. Ni förstår inte hur viktiga tävlingarna är för mig, & ett aktiv liv, långa promenader & mycket träningar. Det är det jag brinner för här i livet, & att riskera att ”förlora” det är inte kul nånstans. 🙁

Hon får leva vidare!!

Idag ringde veterinären & vi kunde diskutera Dee. Hon sa att det är okej att Dee går på den höga dosen som hon går på nu, men inte högre än så. Men kortison har många biverkningar & ju längre tid hon går på det, desto sämre kommer hennes kropp att må. Sen kan det ta flera år innan hon börjar må dåligt av det, men det kan också komma tidigare. Och vi var helt överens om att hellre ett kortare & bättre liv, än ett långt jobbigt. Så med andra ord är det bara att köra vidare där vi står nu, Dee får fortsätta finnas, både för mig & resten av världen. 😉 Min starka fina vovve, låt oss få många fina år tillsammans! <3

20160323_193258

Något mindre roligt var att vi fick avslag på vår ansökan om dispens. 🙁 Men det var för att hon som bedömer det inte tyckte att det framgick att sjukdomen är ”under kontroll”, så jag ska be min veterinär att förklara det lite bättre & sen skicka in ansökan på nytt. Så får vi hoppas att den går igenom då. Tävlingarna är trots allt en väldigt stor del av mitt liv, så jag vill verkligen kunna tävla med min galenpanna!!

Heldag med Hundliv

Jösses, snacka om att vi har haft en utedag! I 8 timmar har vi varit ute, så ni kan ju tänka er hur slut hundarna är nu. 😉 Vi började med en långis i skogen, alla hundar gick i koppel.

150815

Efter långisen tog vi en fika & sen tränade vi lite rallylydnad. Sen blev det tipspromenad & några frågor var jag helt säker på svaret, medans jag chansade hej vilt på andra. 😉 Haha, ungefär som det brukar vara för mig. 😛

Efter det hade det blivit dags för en träningstävling i rallylydnad! :O Jag fick godkända resultat med bägge hundarna, men känslan var inget att hurra för. Men det är klart, både jag & tjejerna var väldigt trötta, plus att ingen av oss har kört rallylydnad förut. Frågade man Rally vad det gick ut på så var det att hoppa upp på skyltarna…Samt dyka ner i varje kon för att kolla om det fanns godis där…Dee hade bättre kontakt, men det kändes inte som att det var våran grej riktigt. Freestylen & agilityn passar oss MYCKET bättre! Så vi lär hålla oss till dem grenarna den närmsta tiden.

När tävlingen var slut så var det prisutdelning för tipspromenaden & vem tror ni vann?! Jo, JAG! 😀 11 rätt av 14 frågor, inte så illa pinkat. Jag vann ett presentkort på vår absoluta favoritaffär här i Karlstad, nämligen hund- & kattspecialisten.

20150815_175321

Nu har vi precis kommit hem & vi alla är rätt så slitna (& jag är även ganska solbränd). Imorrn startar vi dagen med hundträning på Skutberget tillsammans med flera andra ekipage. Efter det så ska vi gå till badplatsen & bada, & tjejerna ska då få simma ordentligt. Hurvida jag badar eller inte återstår att se, men är det lika varmt imorrn som det har varit hela dagen idag så kan jag nästan garantera att jag badar! 😉