Hemma från Strömsholm

Nu har jag & Zoomen precis kommit hem från Strömsholm. Efter lite tvekande i morse så kom vi iväg, & bilvägen var bättre än väntat. 🙂

Väl framme så fick vi vänta en liten stund, sen tog dem in oss på ett rum där dem undersökte honom lite snabbt, lyssnade på hjärtat, kollade i munnen, öronen osv. Han var något skeptisk till det hela, men stod så snällt stilla uppe på bordet.

Efter att ha träffat & pratat med både en djursjukvårdare & veterinär så blev det bestämt att vi skulle göra en CT-röntgen IDAG! Det var ju min förhoppning, för annars hade jag ju inte åkt dit, men ändå väldigt skönt att få det beskedet. Så då behövde vi bara vänta lite till.

Väl på röntgen så tyckte veterinärerna (de var flera stycken) att hans fraktur i höger has såg GAMMAL ut!! :O De hade svårt att tro att den bara var 14 dagar gammal, så de frågade mig om han har haltat nånting innan, men det har han ju inte gjort. Snacka om skumt, frakturen måste ha kommit i skogen för 2 veckor sen, för innan det så var han ju hel. 😉

Veterinärerna tror att frakturen kommer att läka av sig själv! 🙂 Så ingen operation bokad. Hasen måste ”bara” hållas vilande & i exakt rätt läge, så är det bara att hoppas på att det läker bra. Under tiden får han gå på smärtstillande & hållas så stilla det bara går. Och ute måste han ha en bajspåse (eller liknande) över gipset som han har på sig. Eller det är glasfiberbandage, som ska byta 1 gång/vecka & det måste ske på ett djursjukhus, men som tur är så kan djursjukhuset här fixa det. 🙂

Om 3 veckor ska vi tillbaka till Strömsholm för en ny CT-röntgen, för att se om hasen  läker bra eller inte. Så resultatet där kommer att spela STOR roll, för är det sämre så kanske han måste opereras iaf. Så håll nu tummarna för att frakturen läker fint alldeles av sig själv.

Stamtavla – check!

Har fortfarande inte hört ett ljud från Strömsholm! 🙁  Och jag satte ut hans smärtstillande tidigare idag istället för att vänta. Skulle jag följa ”schemat” från djursjukhuset så skulle jag sluta med dem till helgen, men det vill jag inte just för att det är helg då. Så skulle han bli sämre direkt så vill jag ju kunna hjälpa honom. Visst man kan åka in akut, men slipper vi det så är ju det att föredra.

Idag testade vi att träna lite & jösses vad taggad han var!! :O Jag tänkte köra trick typ när han ligger ner (korsa framtassarna), men han tränade mest på backa & buga. 😛 Sen när jag fick honom på min bana igen så såg jag att han inte alls kände sig bekväm med att ligga ner (vanligt, ligger han helt på sidan så är det en annan sak), förmodligen gjorde det ont, så jag la ner det direkt. Han tyckte ju verkligen att det var ASROLIGT!! Men hälsan går före träning, alltid.

Så vi får fortsätta att bara vänta. Imorrn lär jag ju märka om han får mer ont nu utan medicinen, & skulle han bli mycket sämre så åker jag banne mig in till Strömsholm! Om jag så ska åka ensam i snöstorm så gör jag det för min grabb. <3 Men förhoppningsvis har han inte så ont att det behövs, vi får se.

Under typ ett dygn så har jag kämpat med html-koder för att kunna göra en stamtavla med bilder här på hemsidan. Idag lyckades jag, till slut!! 😀 Jag fick kombinera 2 olika modeller för att få ihop det, men nu är jag mer än nöjd med den! Vill ni se den så gå in på ”Hundar” – ”Zoom”- ”Stamtavla”. Söker fortfarande efter bilder på några släktingar, men jag hoppas att kunna få tag i dem, vore skoj med en komplett stamtavla. 🙂

Orättvisa värld!

Inatt har det snöat hur mycket som helst! Det var såpass mycket snö att jag fick kämpa för att få upp altandörren. 😛 Först så ville inte Zoom gå ut, men när jag väl hade krattat bort massa snö från plattorna så ville han köra race! Men p.g.a sin skada så var jag tvungen att avbryta honom. 🙁 Livet är så orättvist. Kan han inte bara få bli bra igen?

Bild från tidigare.

Har noll motivation till att göra vadsomhelst. Försökte träna lite med Zoom (bara på några få saker som inte belastar hasen), men tröttnade pinsamt för snabbt. Jag tycker så synd om min lilla grabb, våra dagar känns mest långa & tråkiga.

Vad kan man hitta på med en hund som inte får röra sig? Tänkte att vi kunde miljöträna lite, men då behöver han få gå lite längre sträckor än han får nu. Det är så svårt att komma på saker man kan göra som INTE inkluderar belastning för hasen.

Tycker bara att Strömsholm kan ringa! Som läget är JUST NU så är han ganska smärtfri verkar det som, men så går han på höga doser smärtstillande, så det är med största säkerhet därför. Han haltar lite i så gott som varje steg, men han lägger lite tyngd även på höger bak. Om 2 dagar ska han sluta helt med dem smärtstillande tabletterna, så hur fan ska det gå då?! :O Jag tror ju att han kommer att bli mycket sämre på väldigt kort tid. För skadan har ju knappast läkt då…Skulle det inträffa, att han blir mycket sämre så tänker jag fan åka till Strömsholm direkt, oavsett om dem har ringt & bokat en tid eller inte. Min lilla kille förtjänar att leva ett liv utan smärta, & jag ska göra allt jag kan för att det ska vara så.

Denna eviga väntan

Igår flyttade vilddjuret till Skåne. Hon hälsade glatt på sin nya ägare när de var här för att hämta henne. Pusskalas i ansiktet. 😉 Men så går det när man har en social valpis.

Direkt efter att Nika åkte så började jag städa ordentligt. Tog nånstans mellan 2-3 timmar! Men nu är det fint här hemma, utom i köket, för det orkade jag inte ta. 😛 Så får bakläxa på det.

Annars så väntar vi mest på att få en tid på Strömsholm, men det verkar gå väldigt trögt…Kan dem inte bara ringa?! Jag vill ju veta när det blir av. Och stackars Zoom vill bli smärtfri. Jag förbereder mig på att få åka in akut med honom, precis som jag fick göra med Dee när hon hade ryggproblem. För då var det lååång väntan på en CT, tror att jag skulle fått vänta nånstans runt 2 månader! Så för att slippa vänta så länge så åkte jag in akut med henne, det var t.o.m. så att personalen som jag pratade med i telefonen rådde mig att göra så. Så skulle det vara väldigt lång kö igen så är det bara att sätta sig i bilen & köra. Allt för att min grabb ska få bli smärtfri så fort som möjligt.

Starka tillsammans

Gårdagens röntgen visade en fraktur i hasen. 🙁 Så nu är en remiss skickad till Strömsholm där vi ska göra en CT plus eventuell en operation. Jag hoppas att vi får en tid så snart som möjligt, för att bara gå & vänta är aldrig roligt.

Så ALL motion & ALLA rörelser måste vara noggrant bevakade. Det är väldigt mycket som står på att INTE göra si eller så. Korta koppelpromenad i SKRITT-tempo, 7-10 minuter/gång. Fatta hur sakta jag måste gå för att han ska skritta! Skillnad om det vore en häst, då hade man ju rört sig några meter iaf. 😛 Men, men, jag gör som veterinären säger.

Skyddet som ni ser på bilden ska han ha på sig nästan hela tiden, för att stabilisera det hela. Han tycker inte om det, & om han försöker bita bort det så får han ha en tratt på sig. Just nu ligger han i soffan bredvid mig, så jag har full koll, & då får han vara utan tratten.

Även om det är väldigt surt att vi måste avboka alla aktiviteter som vi är uppbokade på (träningar, tävlingar, kurser), så är det viktigaste att min Zoom blir bra igen! Det får ta hur lång tid det vill, bara han blir återställd. <3

Det kommer lösa sig till slut, ja, jag lovar & svär
För tillsammans är vi starka, vi ska klara det här

På väg till Gotland

Vi är redan framme i Nynäshamn, och eftersom båten inte går fören inatt så är det just nu lite tråkigt. 😛 Hundarna har fått en promenad, ätit mat, plus att jag och Dee har tränat lite freestyle bland båtarna. 😉 Hon bryr sig inte alls om störningen, utan jobbar på lika bra som om vi hade varit själva där.

20160717_184447

Nu ska vi nog sätta på en film och se, vilken det blir vet jag inte än. Ska försöka uppdatera både bloggen och Instagram varje dag, vet att det är många som följer oss, så jag ska jobba på att inte göra er besvikna. 😉

På vägen hit svängde vi även förbi Strömsholm så att jag kunde hämta ut journalerna på Dee och Lix. Så jag har lite läsning framför mig inatt på båten.

Resfeber

Ja, det kan man lugnt snacka om att jag har nu!! :O Visst ska det bli galet skoj att åka till Gotland igen, men av olika anledningar så är det lite jobbigare denna gång, eftersom allt inte är helt bestämt än. Vi kommer att åka – JA, men vi vet inte riktigt vilken stuga vi ska ha…Och sånt stressar mig, oerhört mycket, jag vill liksom ha ordning & reda på sånt helst lång tid innan man åker, inte såhär nära inpå. Men, men, jag åker ju inte ensam, så det löser sig nog.

På vägen till båten imorrn så svänger vi förbi Strömsholm så att jag får begära ut Dee’s & Lix journaler. Jag vill väldigt gärna veta vad dem har skrivit om hundarna, för jag kommer inte ihåg allt dem sa. Så lite extra koll helt enkelt, ånej, jag har inget kontrollintresse. 😛

Idag har vi tränat freestyle på Sundsta tillsammans med Elin & Leo. Vi alla var nog lite sega i skallen, & till viss del smittade det av sig till resten av kroppen. Men vi kämpade på en liten stund iaf, jag körde enbart med externbelöningar & i slutet körde vi igenom hela vårt fsprogram till musik. 🙂 Så trots att det var ett halvhjärtat träningspass så är jag supernöjd med Dee. <3

20160716_125441

Resten av kvällen går åt till att packa & tänka så att jag får med mig allt. Tänkte köra lite stadgaövningar på balanskudden, för den har jag inte tänkt att ta med mig till Gotland, så vi får köra ett pass på den idag & ett imorrn innan vi åker.

Diagnoser på Lix & Dee

Nu så, ska jag försöka sammanfatta allting, vi får se hur det går.

Dem blev ju inlagda på eftermiddagen i förrgår, för att dem skulle få dropp, smärtstillande, fasta & kunna göra CT-röntgen så fort som möjligt på morgonen därpå. Lix försvann först, sen fick vi vänta ytterligare en stund innan dem tog Dee.

På morgonen igår så ringde dem & sa att dem kanske inte skulle göra en CT på Dee ändå, för då visade hon ingen smärta i ryggen. Jag sa då till på skarpen att JO, HON SKA GÖRA EN CT!! Jag sa att hon visar oerhört små tecken på smärta, så dem kan vara svåra att se om man inte känner henne. Plus att har dem gett henne smärtstillande hela natten så har hon kanske inte så ont JUST DÅ. Och jag fick som jag ville, för när dem undersökte henne några timmar senare så visade hon smärta i ländryggen & bäckenet. Så hon fick sin CT till slut.

Med Lix var det också lite krångel, för dem ville göra ett nytt ultraljud på henne innan en eventuell CT-röntgen. Så även där fick vi säga till dem att hon SKULLE GÖRA EN CT!! Och inget ultraljud eftersom hon gjorde ett sånt för några veckor sen här hemma. Det var inte lätt, men till slut fick vi vår vilja fram ändå, så dem gjorde inget ultraljud, men en CT.

Vi fick hämta dem små liven sent på eftermiddagen igår & då fick vi även lite svar på saker & ting. Jag tar en i taget för att det ska vara lättare för er att förstå.

Vi börjar med Lix:
Hon har ingen shunt i levern, däremot har hon ett extra kärl mellan levern & hjärtat, vilket dem brukar ha om dem har en shunt i levern…Men ingen shunt som sagt. Dem röntgade även hjärnan på henne för att se om hon hade vattenskalle eller nånting sånt, men nope, inte det heller. Däremot hittade dem en LITEN LITEN ”skada” på hennes högra hjärnhalva, som förklarar varför hennes vänstra ben krånglar ibland. Förutom det så hittade dem ingenting som kan förklara kramperna eller hennes skyhöga gallsyrevärden. Hon ska gå på veterinärfoder & ta det lugnt i 2-3 veckor, sen ska hon ta nya gallsyreprover för att se hur dem ligger då, men detta kunde vi göra i Karlstad. Är dem fortfarande höga då så blir det fortsatt utredning för att försöka hitta felet. Så med andra ord; diagnos Okänd.

Så har vi kommit till Dee:
Hon har inget diskbråck, vilket var både bra & dåligt. Bra för att det inte är en rolig skada alls, men dåligt för att då hade man kunnat operera. Dem hittade en liten missbildning i ländryggen som förklarar hennes smärta, & den kan dem inte göra nånting åt, nånsin, utan den kommer hon att få leva med resten av livet. För att hon ska kunna leva ett normalt liv ändå så krävs det mycket planering & noggrannhet från min sida. Hon MÅSTE värmas upp ordentligt innan ALL FORM AV ARBETE, plus ha ett BoT-nättäcke på sig så mycket som möjligt när hon tränar. Den allra allra värsta rörelsen hon kan göra är agilityslalom, så den bör hon undvika så mycket det bara går resten av livet, med andra ord, vi kommer inte att kunna tävla massa agility. 🙁 Men det var jag ju lite beredd på. Hon kan träna agility ibland (när hon är ORDENTLIGT uppvärmd!!), men inte massa slalomträning då. Men hopp & tunnlar & såna saker kan hon få göra för skojs skull. När det kommer till freestylen så kan hon hålla för det, beroende på hur duktig & noggrann jag är med uppvärmningen & sådär. Men jag kommer att få ha stenkoll på henne framöver, & verkligen planera in allt ordentligt. Hon kommer att kunna få busa med sina polare också, men samma sak där, uppvärmning!! Egentligen hade veterinären velat satt in Rimadyl på henne, men eftersom hon går på Prednisolon för sin allergi så gick inte det. Och eftersom hon inte svarade alls på den smärtstillande medicinen som hon fick efter besöket på ReDog så får hon vara utan. När vi ändå är inne på detta med ReDog så måste jag ringa till dem på måndag & på nåt sätt få ett rehabupplägg från dem. Så om vi måste åka dit igen eller inte vet jag inte nu, utan det får jag veta på måndag när jag ringer & pratar med dem. Det allra, allra viktigaste i Dee’s liv är att hon ALDRIG NÅNSIN får bli fet!! Hellre 1 kg för lite & 1 kg för mycket, för annars kommer inte ryggen att hålla. Så veterinären tipsade om kalorisnålt godis vid träning (så länge man inte kan belöna med leksak) & mycket uppbyggande av muskler, speciellt i bakpartiet. Hon får mer än gärna simma 3 dagar/vecka & än så länge funkar ju det kanon utomhus. Sen ska hon även gå på ett kosttillskott resten av livet. Sammanfattning av Dee: ingen agilitykarriär, men kan hålla för ett aktiv liv i övrigt om vi sköter allting rätt!

Nu tror jag inte att jag har missat något, har ni några frågor så är det bara att fråga på, så ska jag svara så gott jag kan. Jag är fortfarande hela slut i huvudet efter dessa dagar, men kände att jag behövde skriva allting här i bloggen så att ni får veta. Jag vet ju att det är många som följer oss just nu, så istället för att besvara er en & en så gör vi såhär. 😉

20160623_210516

Imorse när jag vaknade så hittade jag 2 ganska stora blodpölar i sovrummet. :O Jag tänkte direkt ”nu löper hon”, men nope, inget löp där inte. Jag undersökte henne, men hittade ingen förklaring till blodet. Så jag fick ringa Strömsholm & fråga, men dem hade inte heller nån aning om vart det kunde komma ifrån. I övrigt så är även hon sliten, men hon har ingen feber så veterinären på Strömsholm & veterinären här i Karlstad tyckte att jag skulle avvakta & hålla koll, blir hon sämre så får vi åka in. Men inget mer blod sen dess & hon är lite lugnare nu, så jag hoppas att vi ska slippa åka in.

Idag är det ju midsommarafton & jag & Dee skulle eventuellt ha varit med Hundlivsadmin, men jag vet inte om jag vågar chansa på det. För det blir isf många hundar & Dee behöver vila, så det blir nog inget sånt för oss. Jag vet inte om vi blir själva eller om vi kanske ska träffa nån/några andra.

När jag är piggare & förstår vad jag själv tänker så ska jag läsa på mycket om uppvärmning & såna saker på hund, jag kan ju en del sen hästtiden, & jag antar att det inte är jättestor skillnad mellan häst & hund. Men man kan nog inte läsa för mycket om sånt. 🙂

Inlagda på Strömsholm

Både Lix och Dee blev inlagda på djursjukhuset i Strömsholm över natten, för att kunna göra en CT-röntgen imorrn bitti.

Så jag, Carina och Patric stannar här över natten och så får vi se vad röntgen visar imorrn. Om dem får åka hem eller om det blir operation direkt.

Så det är lite nervöst här, men jag är oerhört glad att jag inte är ensam! Håll nu alla tummar för att det går bra för både Lix och Dee!!

20160622_092728

Lix & Hippo på besök

Idag har det varit en seg dag då jag inte har mått superbra. Men så är det vissa dagar. Carina & William kom hit en stund med Lix & Hippo & det var riktigt roligt att träffa dem igen! 🙂

20160621_182320 20160621_182721

Tidigt imorrn bitti, eller säger man inatt(?) så styr vi bilen mot Strömsholm för CT-röntgen av Dee’s rygg & Lix lever. Jag vet inte hur höga förhoppningar jag ska våga ha, med risk för att bli jäkligt besviken. Men samtidigt kanske det är ”onödigt” att måla fan på väggen i förväg? Jaja, vi får se vad dem säger imorrn, nu ska jag snart lägga mig, är hur trött som helst!