Det närmar sig

Tiden bara går & plötsligt så händer det roliga saker! 😀 Jag & Zoom har tävlingar/utställningar bokade varje helg i 9 veckor, om det inte blir några ändringar. Förra helgen var det ju debut i freestyle i Ulricehamn, nu på lördag är det utställning i Västerås & nästa helg är det freestyle i Kumla.

Jag trivs med att ha mycket att göra, samtidigt som det kan bli för mycket för huvudet & då kraschar jag fullständigt. Så MYCKET VILA på veckodagarna, annars kommer jag aldrig att orka. Men om det nu är så, att jag riskerar att krascha när jag har så här mycket planerat, varför har jag det då? Jo, för att tävla är det allra bästa jag vet & mår bra av det! Även om jag under resten av tiden kanske inte mår så bra så är det värt det! Utan tvekan.

Vi kämpar på med simningen 1 gång/vecka, & det går sådär…Nästa vecka har jag bokat tid till fysioterapeuten också för att kolla igenom honom ordentligt samt att hon får se när han simmar. Han stressar upp sig så himla mycket att han inte orkar simma några längre stunder. 🙁 Så om inte fysioterapeuten har någon bra idé så kommer jag att testa Annika’s sätt – vara i poolen med honom. Vill ju inte att han ska ha panik hela tiden när han simmar, för det är verkligen inte schysst. Men än har jag inte gett upp.

En annan sak jag har fixat den här veckan är trycket på min nya träningsväst!! 😀 Jag är supernöjd med den, & den är helt i reflex så den är dubbelt så bra! 😉 Loggan där är min nya logga som kommer att tryckas på kläder samt bildekaler. Så himla roligt att ha en bild på Magic, som kenneln är döpt efter & som visade mig hundvärlden på riktigt. Visst älskar jag Zoom sjukt mycket & skulle kunna ha en bild på honom, men som sagt, Magic kommer alltid att vara min FÖRSTA.

Idag har Zoomen (äntligen!) fått springa lös med tjejligan & leka med dem & jösses vad glad han var! 😀 Vi var vid en liten strand så hundarna kunde få gå i vattnet om dem ville, så gissa vart Clara var? 😛 Dem hittade även mycket fågelbajs som dem alla rullade sig i, så direkt hem till duschen, för samtliga. Nu luktar alla jättegott. 🙂

Om ett par timmar är det tänkt att jag ska åka ut till brukshundklubben & träna med Malin & Emma, men börjar det regna massor så stannar vi hemma. Vi har ju faktiskt inte legat på latsidan alls idag, varken jag eller Zoom. För förutom tiden på stranden & badandet av 5 hundar så har jag dammsugit lägenheten, plockat upp alla leksaker samt rensat lite på bordet. Så jag kan med gott samvete stanna i soffan om vädret inte samarbetar.

I need you

Idag har inte någonting gått som planerat, & sånt kan få mig helt ur balans. Det hela började redan i morse när jag hörde av mig till Carina för att vi skulle åka & simma hundarna. Hon var sjuk & kunde inte följa med. *Panik* Jag visste ingen annan jag kunde fråga, & jag behöver ju hjälp av nån person eftersom jag inte kan stå på 2 olika sidor samtidigt. Ringde till djursjukhuset & frågade om Zooms fysioterapeut hade möjlighet, men tyvärr hade hon inte det. 🙁 Så jag fick avboka tiden, något jag inte trodde att jag skulle få eftersom det bara var typ 50 minuter innan tiden började…Så tack Solstaden! 🙂

Efter att ha tagit en powerwalk med grabben så gick vi & la oss igen, sov ett par timmar & var redo att ge dagen en ny chans. Jag taggade igång mig riktigt mycket i väntan på att det skulle bli freestyleträning i hallen, jäklar så laddad jag var!

Men även här sket det sig. 🙁 Malin blev sjuk & orkade inte följa med. Jag försökte övertala henne, men fick till slut ge upp. Jag försökte då få tag i någon annan som kunde följa med & träna, men alla jag frågade tackade nej. *Panik* Jag blev superstressad, fick världens ångest & grät utav bara helvete. Hur skulle jag göra? Åka & träna i hallen själv? Skita i att åka dit? Ta en promenad istället? Eller kanske träna lite här hemma? Till slut kom jag fram till beslutet att åka själv, med min inre tanke ”skiter det sig så är det bara att åka hem”. Så det var med tårarna rinnandes hej vilt som jag packade in mig själv & Zoom i bilen & åkte bort till hallen.

Väl inne i hallen så lyckades jag tagga om igen! Zoomen var superdupertaggad & det liksom smittade av sig! 😀 Så vi tränade lite på att runda pinnar, avståndsövningar, backa, kombinationer osv. men det allra viktigaste idag var – belöning med leksak! Han är ju ingen ”leksakshund” när det kommer till belöning för arbete, utan han föredrar godis, men jag tycker att det är oerhört viktigt att båda belöningarna funkar, så att man kan variera & på så sätt slippa tjata ut nånting. Han fick springa efter leksaken i hela hallen & han gjorde det med glädje!! 😀 Han sprang iväg, hämtade leksaken, kom tillbaka till mig & kampade!!! Det är inte många som förstår den lyckan, men det var underbart. Nu gäller det bara att hålla i det här träningssättet, för med en leksak i fickan så kan jag träna på att INTE ha godis/leksak i händerna när jag kör, den så kallade ”snuttefilten”. Ska det någon gång funka på tävling så måste man göra sig av med snuttefilten, annars går det aldrig. Så ja, nöjdare över ett träningspass kunde jag inte bli.

Imorrn ska det bli superfint väder & 10 plusgrader, så jag har tänkt miljöträning på stan. Vi får se om vi får med oss någon, annars åker vi själva. Det är STOR skillnad på att åka iväg själv när man har planerat det jämfört med när man har bestämt att någon mer ska med. Så följer någon mer med imorrn så blir det en bonus, annars tar vi en runda själva. 🙂

Fy fan vad skönt!

Rehaben idag gick bättre än bäst! Ingen hälta, inga smärtreaktioner, ingenting. Så fysioterapeuten sa att man kan klassa honom som frisk! 😀 Han behöver ingen mer rehab i det syftet, men att simma skadar ju aldrig så jag köpte ett 10-kort på simmet. Så simning 1 gång/vecka & om 3 veckor ska vi tillbaka till fysioterapeuten för en extra koll. Fysioterapeuten var chockad över hur snabbt han blev bra, med tanke på att han hade en fraktur. Själv är jag bara glad över att allt går åt rätt håll nu, snart kommer våren & då kan vi ta dem där underbara promenaderna med hundarna lösa & fria, som på bilden nedan.

Jo, måste ju berätta en sak till. 😛 När vi typ var klara på rehaben så fick Zoom syn på klockan som hängde högt uppe på en vägg. Han satt som en staty & kollade på sekundvisaren, haha. Undra vad han tänkte då, för fokuserad, jag det var han verkligen.

Det känns verkligen bra, som att jag ser ljuset i tunneln, & det är inte alls långt borta. 🙂 Min finaste Zoom, finns inga ord i världen som kan beskriva hur mycket jag älskar honom & hur mycket han betyder för mig, så jag tänker inte ens försöka. Jag är så himla glad över att jag hittade honom & att Ida ville sälja honom till mig. <3 En lyckoträff, helt enkelt.

Första rehab-besöket

Idag har vi varit på djursjukhuset på rehab! Zoom var högst skeptisk till en del av dem sakerna vi gjorde, som typ laser, mätning av muskler & benviktsmanshetter. Och när han hade överlevt det så blev det ett dopp i poolen.

Så ja, hade Zoom haft egen telefon så hade han garanterat ringt efter hjälp! Det vi gjorde var i hans tycke inte alls okej.

Fram till på tisdag så ska han gå 2-3 stycken 10 minuters promenader/dag, varav 2 av dem med benviktsmanshetterna på bakbenen. Sen ska jag massera 2 ggr/dag, passivt böja & sträcka 2 ggr/dag, samt köra cavaletti (5-10 cm).

På tisdag förmiddag ska vi dit igen.

Rehab-fysioterapeuten trodde att det kommer att ta lång tid innan han får tillbaka full rörlighet i hasen – om han nån gång får det! 🙁 Så det är bara att kämpa på & göra det man ska varje dag, & hoppas på det bästa.

Med andra ord så har jag skjutit bort freestyledebuten ännu mer. Tidigast 6 Juni blir vår debut av. Så att han hinner bli helt bra & komma igång ordentligt med träningen, för vi måste ju se till att ha en bra chans på tävlingen. 😉

Diagnoser på Lix & Dee

Nu så, ska jag försöka sammanfatta allting, vi får se hur det går.

Dem blev ju inlagda på eftermiddagen i förrgår, för att dem skulle få dropp, smärtstillande, fasta & kunna göra CT-röntgen så fort som möjligt på morgonen därpå. Lix försvann först, sen fick vi vänta ytterligare en stund innan dem tog Dee.

På morgonen igår så ringde dem & sa att dem kanske inte skulle göra en CT på Dee ändå, för då visade hon ingen smärta i ryggen. Jag sa då till på skarpen att JO, HON SKA GÖRA EN CT!! Jag sa att hon visar oerhört små tecken på smärta, så dem kan vara svåra att se om man inte känner henne. Plus att har dem gett henne smärtstillande hela natten så har hon kanske inte så ont JUST DÅ. Och jag fick som jag ville, för när dem undersökte henne några timmar senare så visade hon smärta i ländryggen & bäckenet. Så hon fick sin CT till slut.

Med Lix var det också lite krångel, för dem ville göra ett nytt ultraljud på henne innan en eventuell CT-röntgen. Så även där fick vi säga till dem att hon SKULLE GÖRA EN CT!! Och inget ultraljud eftersom hon gjorde ett sånt för några veckor sen här hemma. Det var inte lätt, men till slut fick vi vår vilja fram ändå, så dem gjorde inget ultraljud, men en CT.

Vi fick hämta dem små liven sent på eftermiddagen igår & då fick vi även lite svar på saker & ting. Jag tar en i taget för att det ska vara lättare för er att förstå.

Vi börjar med Lix:
Hon har ingen shunt i levern, däremot har hon ett extra kärl mellan levern & hjärtat, vilket dem brukar ha om dem har en shunt i levern…Men ingen shunt som sagt. Dem röntgade även hjärnan på henne för att se om hon hade vattenskalle eller nånting sånt, men nope, inte det heller. Däremot hittade dem en LITEN LITEN ”skada” på hennes högra hjärnhalva, som förklarar varför hennes vänstra ben krånglar ibland. Förutom det så hittade dem ingenting som kan förklara kramperna eller hennes skyhöga gallsyrevärden. Hon ska gå på veterinärfoder & ta det lugnt i 2-3 veckor, sen ska hon ta nya gallsyreprover för att se hur dem ligger då, men detta kunde vi göra i Karlstad. Är dem fortfarande höga då så blir det fortsatt utredning för att försöka hitta felet. Så med andra ord; diagnos Okänd.

Så har vi kommit till Dee:
Hon har inget diskbråck, vilket var både bra & dåligt. Bra för att det inte är en rolig skada alls, men dåligt för att då hade man kunnat operera. Dem hittade en liten missbildning i ländryggen som förklarar hennes smärta, & den kan dem inte göra nånting åt, nånsin, utan den kommer hon att få leva med resten av livet. För att hon ska kunna leva ett normalt liv ändå så krävs det mycket planering & noggrannhet från min sida. Hon MÅSTE värmas upp ordentligt innan ALL FORM AV ARBETE, plus ha ett BoT-nättäcke på sig så mycket som möjligt när hon tränar. Den allra allra värsta rörelsen hon kan göra är agilityslalom, så den bör hon undvika så mycket det bara går resten av livet, med andra ord, vi kommer inte att kunna tävla massa agility. 🙁 Men det var jag ju lite beredd på. Hon kan träna agility ibland (när hon är ORDENTLIGT uppvärmd!!), men inte massa slalomträning då. Men hopp & tunnlar & såna saker kan hon få göra för skojs skull. När det kommer till freestylen så kan hon hålla för det, beroende på hur duktig & noggrann jag är med uppvärmningen & sådär. Men jag kommer att få ha stenkoll på henne framöver, & verkligen planera in allt ordentligt. Hon kommer att kunna få busa med sina polare också, men samma sak där, uppvärmning!! Egentligen hade veterinären velat satt in Rimadyl på henne, men eftersom hon går på Prednisolon för sin allergi så gick inte det. Och eftersom hon inte svarade alls på den smärtstillande medicinen som hon fick efter besöket på ReDog så får hon vara utan. När vi ändå är inne på detta med ReDog så måste jag ringa till dem på måndag & på nåt sätt få ett rehabupplägg från dem. Så om vi måste åka dit igen eller inte vet jag inte nu, utan det får jag veta på måndag när jag ringer & pratar med dem. Det allra, allra viktigaste i Dee’s liv är att hon ALDRIG NÅNSIN får bli fet!! Hellre 1 kg för lite & 1 kg för mycket, för annars kommer inte ryggen att hålla. Så veterinären tipsade om kalorisnålt godis vid träning (så länge man inte kan belöna med leksak) & mycket uppbyggande av muskler, speciellt i bakpartiet. Hon får mer än gärna simma 3 dagar/vecka & än så länge funkar ju det kanon utomhus. Sen ska hon även gå på ett kosttillskott resten av livet. Sammanfattning av Dee: ingen agilitykarriär, men kan hålla för ett aktiv liv i övrigt om vi sköter allting rätt!

Nu tror jag inte att jag har missat något, har ni några frågor så är det bara att fråga på, så ska jag svara så gott jag kan. Jag är fortfarande hela slut i huvudet efter dessa dagar, men kände att jag behövde skriva allting här i bloggen så att ni får veta. Jag vet ju att det är många som följer oss just nu, så istället för att besvara er en & en så gör vi såhär. 😉

20160623_210516

Imorse när jag vaknade så hittade jag 2 ganska stora blodpölar i sovrummet. :O Jag tänkte direkt ”nu löper hon”, men nope, inget löp där inte. Jag undersökte henne, men hittade ingen förklaring till blodet. Så jag fick ringa Strömsholm & fråga, men dem hade inte heller nån aning om vart det kunde komma ifrån. I övrigt så är även hon sliten, men hon har ingen feber så veterinären på Strömsholm & veterinären här i Karlstad tyckte att jag skulle avvakta & hålla koll, blir hon sämre så får vi åka in. Men inget mer blod sen dess & hon är lite lugnare nu, så jag hoppas att vi ska slippa åka in.

Idag är det ju midsommarafton & jag & Dee skulle eventuellt ha varit med Hundlivsadmin, men jag vet inte om jag vågar chansa på det. För det blir isf många hundar & Dee behöver vila, så det blir nog inget sånt för oss. Jag vet inte om vi blir själva eller om vi kanske ska träffa nån/några andra.

När jag är piggare & förstår vad jag själv tänker så ska jag läsa på mycket om uppvärmning & såna saker på hund, jag kan ju en del sen hästtiden, & jag antar att det inte är jättestor skillnad mellan häst & hund. Men man kan nog inte läsa för mycket om sånt. 🙂