Duktiga killen!

Zoom är ju inte ensam hemma överdrivet mycket, eller ska man säga nästan aldrig? 😛 Han kan vara ensam, men jag tycker att det är jobbigt att vara nånstans utan honom. För att vara säker på att han inte skulle bita sönder något så har han enbart fått vara i hallen när han har varit själv, för där finns inget att tugga på. Men min fina ”anordning” med kompostgaller förstördes när det var några gubbar här som kollade på alla elementen, & det var i tisdags.

Sen dess har jag inte lämnat honom ensam nånting, men idag fick jag göra det. Jag & Malin skulle bara åka & handla, så jag gjorde en chansning. När jag kom hem så plingade jag på dörren, men nope, inte ett ljud, när jag sen öppnade dörren med nyckeln så kom han springandes från soffan. 😀 Han har inte varit på nånting alls!! 😀 ”En stjärna i kanten” blir istället stjärnklar. Sen känns det väldigt bra att han är helt tyst när han är ensam, då behöver man inte oroa sig för att han stör grannarna. Så ja, idag är han duktig!

Dagens lilla ”uppdrag” var ett hälsotest – patella. Jag var nervös inför att han skulle ha något fel iom sin skada, men nope, allt var felfritt! 😀 Så himla skönt. Nästa fredag är det dags för ögonlysning. När röntgen blir är inte bestämt än, jag kommer att vänta med den eftersom jag inte är miljonär & det finns andra saker jag prioriterar mer så får det vänta helt enkelt. Hade jag misstänkt att han har någon sån skada så hade jag kollat det tidigare, men nu verkar han fullt frisk & därför blir röntgen vid ett senare tillfälle.

Nu längtar jag mest efter våren/sommaren, för då kommer Zoom vara tillräckligt igångsatt & musklad för att kunna springa lös utan problem. 🙂 Men fram tills dess så kör vi kopplade promenader med benviktsmanschetterna. Så det kommer att bli bra. 🙂

Poppade hönsfötter

Ja, ni läste rätt, poppade hönsfötter är kalas om ni frågar Zoom! Såg dessa i en djuraffär förra veckan & jag kunde inte stå emot att köpa 2 stycken. Eftersom jag inte visste om Zoom ens skulle tycka om dem så blev det bara 2. Foten väger typ ingenting & känns nästan som frigolit, men hon i djuraffären sa ”poppade hönsfötter”. 😉 Och som sagt, Zoom ÄLSKAR dem!

Den här dagen har varit hemsk. 🙁 Min mage har gjort uppror hela tiden, på alla möjliga sätt! Tur att Zoom är så snäll & bara följde med mig till sängen när jag har varit tvungen att lägga mig för att vila. Så guldstjärna i kanten till min underbara vän. <3

Strömsholm ringde för en liten stund sen. Ortopederna hade diskuterat Zoom & kommit fram till följande:
* Bandagebyte 1 gång/vecka här i Karlstad
* Blir han obekväm med bandaget när det är bytt så är det bättre att ta av det helt.
* Är han halt & verkar ha ont utan bandage så har jag ett skydd som jag kan sätta på för att stabilisera hasen mer.

Om 2 veckor är det dags för en ny CT. Jag känner ett ganska stort hopp där faktiskt. Vi verkar ju ha kommit en bra bit på vägen i & med att Strömsholm sa som dem gjorde angående bandaget. Så snart kanske vi kan börja göra roliga saker igen! 😀 Och nej, jag tänker inte köra stenhårt med honom på en gång. Men jag kan se fram emot fartfyllda aktiviteter samt starta uppbyggnaden av nya muskler i det bakbenet. Det kommer att bli bra det här! 🙂

Starka tillsammans

Gårdagens röntgen visade en fraktur i hasen. 🙁 Så nu är en remiss skickad till Strömsholm där vi ska göra en CT plus eventuell en operation. Jag hoppas att vi får en tid så snart som möjligt, för att bara gå & vänta är aldrig roligt.

Så ALL motion & ALLA rörelser måste vara noggrant bevakade. Det är väldigt mycket som står på att INTE göra si eller så. Korta koppelpromenad i SKRITT-tempo, 7-10 minuter/gång. Fatta hur sakta jag måste gå för att han ska skritta! Skillnad om det vore en häst, då hade man ju rört sig några meter iaf. 😛 Men, men, jag gör som veterinären säger.

Skyddet som ni ser på bilden ska han ha på sig nästan hela tiden, för att stabilisera det hela. Han tycker inte om det, & om han försöker bita bort det så får han ha en tratt på sig. Just nu ligger han i soffan bredvid mig, så jag har full koll, & då får han vara utan tratten.

Även om det är väldigt surt att vi måste avboka alla aktiviteter som vi är uppbokade på (träningar, tävlingar, kurser), så är det viktigaste att min Zoom blir bra igen! Det får ta hur lång tid det vill, bara han blir återställd. <3

Det kommer lösa sig till slut, ja, jag lovar & svär
För tillsammans är vi starka, vi ska klara det här

Nygammal skada – check! :(

Igår insåg jag det jag har velat blunda för den senaste tiden – Dee är inte helt fräsch i kroppen. 🙁 Hon är blockhalt på vänster bak ibland efter vila, plus att hon avbelastar det bakbenet när hon hoppar upp på saker, som typ i bilen eller i soffan. Det är exakt samma symtom som hon hade i November förra året. Då fick hon vila & Rimadyl & sen blev hon bra. Det är bara det att man inte får ge Rimadyl & Prednisolon samma dag & förut funkade det ändå eftersom hon bara fick Prednisolonet varannan dag, men nu går hon ju på det dagligen, så jag vette fan hur man ska lösa det med smärtstillande då. :O Det får ju veterinären avgöra.

Idag åkte vi hem till Carro som utbildar sig till hundmassör/hundfysioterapeut så att hon fick titta & känna igenom Dee. Hon belastar bakbenen väldigt mycket & är stel i höger fram, så det kanske är där som felet sitter? Eller i ryggen då hon ömmade vid L4. Att hon har ont fick jag iaf bekräftat.

Så det var bara att ringa till ReDog & boka en tid för röntgen. Som tur var så fanns det en ledig tid redan på måndag, kl. 9:45!! :O Blir med andra ord ingen sovmorgon alls, men det är det värt. Jag gör allt för min lilla tjej. <3 Veterinären skulle ringa upp mig imorrn på förmiddagen & berätta hur Dee ska leva fram tills besöket, om det blir vila eller om vi ska köra på som vanligt. Det låter jag veterinären avgöra, jag litar på dem på ReDog, så det blir säkert bra.

20160608_183341

Annars idag så har jag & Maria kört grejer från min klädkammare till min nya lägenhet & det blev 3 fulla bilar. 😛 Tänk vad mycket grejer som går in i en klädkammare. 😛 Haha. Det är långt ifrån ordning i nya lägenheten, men nu är nästan allting på plats iaf & det känns skönt. Så ett stort tack till Maria som ställde upp & hjälpte till! <3

Imorrn har jag ingen aning om vad jag ska göra. Det beror ju helt på vad veterinären säger. Säger hon vila så blir det vila, säger hon kör på så blir det agilityträning på kvällen. Blir jag för rastlös så har jag ju MASSOR att plocka med i lägenheten, men det är svårt att sätta igång med det, jag är liksom lite trögstartad. 😛

Resten av den här kvällen lär bli lugn iaf, jag är redan astrött, så det blir nog en tidig natt för mig & lilla Dee.

Hur många valpar kan ni se?

160127

Veterinären räknade till 3 säkra & 1 osäker, med andra ord 3-4 stycken puppisar har Rally i magen. Hon har även gått upp lite mer än 1 kg i vikt. Låt oss nu bara hoppas att det är friska & starka valpar som kommer ut i början/mitten av Februari.
Hur många valpar ser ni?

Om en stund ska jag & Dee åka hem till morsan & Farro, där väntar kloklippning & mat. 🙂 Imorrn blir det bus för Dee på dagen & på eftermiddagen/kvällen ska jag förmodligen träffa ett gäng kompisar. Jag vet ännu inte om Dee kan följa med eller om hon får stanna ensam hemma då. Jag hoppas såklart att hon kan följa med, så slipper jag få så dåligt samvete för att jag lämnar henne. (För ja, JAG mår sämre än vad hon gör när hon är ensam hemma, haha.)

Imorrn väntar röntgen!!

Alla som känner mig vet att mitt tålamod är lika med noll, så imorrn kommer Rally att röntgas för att räkna valpar! 😀 Men det är inte bara p.g.a bristande tålamod som jag väljer att ändå röntga, utan det är också för att jag & Carina ska känna oss lugnare vid valpningen när vi vet (åtminstone ungefär) hur många dem är. Och ja, SJÄLVKLART kommer jag att lägga upp bilden, både här i bloggen & på Facebook, på Super Magic’s-sidan.

160126

Idag har jag köpt det allra sista till valparna, så nu är allt äntligen klart! 😀 Sen har jag även hunnit med ett möte på stan & lite Rally-mys. <3 På lördag flyttar jag & Dee hem till Carina & c.o. vilket jag verkligen ser fram emot. Visst är det skönt att bo ensam, men ibland (i perioder) så trivs jag bättre med sällskap. Och frågar man Dee så bor hon mer än gärna hos Chili (katten) ett tag, för hon är VÄLDIGT spännande! 😛

Min hjärna går på högvarv kring valptankar, så inatt blev det inte heller mycket sömn. Så jag var riktigt trött när jag skulle upp imorse. Jag får hoppas att jag får sova mer inatt, men det kommer säkert inte att gå. Jag kommer väl bara att tänka på röntgen, haha. 😛 Men men, förr eller senare kommer jag att kunna sova ordentligt igen, synd bara att det inte är nu när jag har tid att ”vila upp mig” innan valparna anländer.

Nya kameran är invigd

Nu äntligen är julen förbi, den är helt enkelt inte min tid på året. Men jag fick bra julklappar även i år, nämligen bl.a. en ny systemkamera!! 😀 Och idag var jag, Malin, Erik & hundarna ute vid Randviken & fotade lite & jag måste säga att jag är riktigt nöjd med min kamera. 🙂 Ljuset var inte det bästa, men ändå blev inte en enda bild suddig! 🙂 Plus att kameran tog kort varje gång jag tryckte på knappen, haha. Här är några av bilderna som togs idag:

151226 1512261 1512262 1512263

Det kommer att bli superskoj att fota massor igen, jag har saknat det. Men först måste ju Dee bli friskförklarad från sin hälta. Jag har dock inte sett nånting på henne på länge, så jag är nästan helt övertygad om att hon inte har ont längre. Men för säkerhets skull så ska hon kollas upp hos veterinären på måndag. Jag vill inte riskera att sätta igång henne för tidigt & så har hon fortfarande ont & så tar det ännu längre tid innan vi kan köra för fullt igen. Därför väljer jag att åka till veterinären ytterligare en gång.

Annars så tycker jag mest att tiden går sakta, men det är ju för att jag otåligt väntar på svar angående vissa saker. Ni som känner mig vet att tålamodet inte är min starkaste sida. 😛 Haha. Jag vill ju bara veta NU!!

I Februari är det dags för röntgen av lilla Dee. Höfter, armbågar & rygg kommer att röntgas. Och ja, jag är lite nervös inför det redan nu. Inte för att jag ska avla på henne med tanke på hennes allergier, men man vill ju ändå ha en så frisk hund som möjligt.

På tal om sjukdomar & allergier, inatt har hon kliat sig hur mycket som helst. 🙁 Hoppas att det bara var något tillfälligt, för annars får vi nog sätta in Kortison igen & det vill ingen att det ska behövas.

Jag måste ha full koll framöver!

Nu har jag äntligen fått lite svar! Vi var ju inne på djursjukhuset idag igen & röntgade benet igen eftersom den förra bilden ”försvann”. Och precis som jag trodde så var Dee spänd & rädd. 🙁 Vi fick slita lite med henne innan vi fick till bilderna, men till slut så var sköterskan nöjd.

Jag fick dock inget svar på resultatet direkt, utan min veterinär skulle ringa mig under kvällen & meddela hur bilden såg ut. Jag fick däremot svar på blodproven som togs i torsdags & dem visade att B12 låg på en normal nivå, men Folsyra låg lite lågt, så hon ska ta ett till sånt prov om typ 6 veckor.

Nu har veterinären precis ringt & det syns inget konstigt på bilden, utan det kan vara nåt ligament eller vad som helst som är skadat. Åter igen, man vet inte. Men hon är iaf satt på vila 2-3 veckor framöver & ska även gå på antiinflammatorisk medicin.

Eftersom hon redan går på Kortison så är det lite problem…Man kan nämligen inte blanda Kortison & antiinflammatoriskt medicin. 🙁 Så vi ska testa att sänka Kortisondosen från 1 tablett/dag till 1 tablett varannan dag. Och dem dagarna hon inte får Kortison så ska hon få Rimadyl morgon & kväll. Så ja, jag kommer att ha lite att hålla ordning på!

Förutom all koll på vilka tabletter hon ska ha när så måste jag fortsätta bevaka hennes mage noga, så att inte den spökar till det, för då måste vi hitta på något annat. Inte alls roligt att ha en så känslig hund, men jag hoppas att det ska gå bra ändå. Rally’s lite känsliga magen klarade ju av Rimadyl i 30 dagar, visst, den är inte lika känslig som Dee’s, men ändå. Jag hoppas att det ska gå bra!

Veterinären skulle ringa upp mig om typ en vecka & kolla hur det går, både med hältan, magen & klådan.

Sen har veterinären även skrivit på alla papper om ansökan om dispens så att vi kan skicka in dem! Vi vet inte om det kanske är för tidigt, men vi chansar, för vi har ju inget att förlora på det. Visst, nu blir det inga tävlingar på minst 2 månader p.g.a vilan, medicinen & karenstiden, men det vore ändå skönt att få en dispensansökan klar så att vi bara kan köra igång sen, utan att behöva tänka på det.

Bild från i somras.

Bild från i somras.

Kan avsluta med att berätta att jag igår uppdaterade Dee’s sida här på hemsidan, så nu finns det lite nya bilder & ny text där. 🙂 Ska även ta tag i Rally’s har jag tänkt, & Java’s, men det får bli vid ett senare tillfälle.

Hundvakt & nervositet

Både igår & idag har vi gått promenader tillsammans med Carina, & alla hundarna såklart. Dee & Clara har röjt gärnet & Rally har stundtals hängt på, & stundtals gått i sin egna värld, ungefär som det brukar vara. 😉

20151129_115750(0)

Nu är jag hundvakt åt Clara & Rally medan Carina håller på att flytta. Och jisses vad vi har myst, jag & Rally alltså! <3 Saknar verkligen att ha henne hemma jämt, lilla räven, ingen kan nånsin ta hennes plats i mitt hjärta! Finaste lilla lundehunden som finns.

Jag vet inte om jag inbillar mig eller om Rally är liite svullen. Kanske, men bara kanske, är löpet äntligen på väg? (Förmodligen inte, men drömma måste man ju få göra ibland.)

Imorrn ska Dee till djursjukhuset igen för att ta en ny röntgenbild. Jag hoppas att hon ska sköta sig lika bra som sist, även om jag inte tror att hon kommer att göra det. Sen hoppas jag även på att få svaren på proverna som togs i torsdags. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös inför det. För snälla, vad som än händer så vill jag ha svar på varför hon haltar efter vila! Nånting är ju uppenbarligen fel, men vad?!

1 år tillsammans + Ovisshet

Igår, för exakt 1 år sedan, så träffade jag Dee för första gången! Jag & Carina var nere i Polen & hämtade det lilla vilddjuret. Och idag, för exakt 1 år sedan, kom vi äntligen hem! (Och ja, eftersom hon var så skitig så blev det direkt en dusch. 😛 )

1411271

Igår var vi ju på djursjukhuset för lite olika undersökningar. Först kände veterinären genom hennes vänstra bakben & mycket riktigt så har hon fortfarande ont i det. Så vi fick gå in till röntgen & Dee skötte sig så himla bra! Sköterskan som röntgade sa ”tänk om alla hundar var såhär snälla, då skulle vi aldrig ha några problem”. 🙂 Så högsta betyg fick min lilla tjej där!

Direkt efter röntgen tog dem blodprov (B12, folsyra m.m.) & sen fick vi vänta en stund innan vi kom in till ultraljudet. Där blev Dee jätterädd! Hon försökte i panik slå sig fri, så vi fick hämta en extra sköterska som fick hjälpa till att hålla henne. Sen låg hon där, väldigt spänd & skakade hela tiden. 🙁 Jag tyckte så synd om henne, samtidigt som jag visste att jag inte fick visa det. Allt såg dock väldigt bra ut i magen på henne, så förmodligen har hon bara VÄLDIGT känslig mage & det hänger ihop med allergin. Så nej, i dagsläget blir det ingen biopsi utan vi låter det vara som det är.

Jag fick aldrig något svar från röntgenbilderna då min veterinär var tvungen att hoppa in på operation. Men hon skulle ringa senare under dagen & berätta läget.

När hon väl ringde så sa hon att den viktigaste bilder hade ”försvunnit”!! :O Min gissning är att nån har råkat radera den. Så på måndag måste vi komma in igen & ta en ny bild. 🙁 Jag behöver såklart inte betala nånting för det, men jag blev ändå så himla besviken. Jag ville ju ha svaret DIREKT!! Och jag är nu rädd för att Dee inte alls kommer att vara lika snäll som förra gången, med tanke på hur rädd hon blev på ultraljudet. Skulle det bli så illa att hon måste drogas så tänker jag INTE betala för det heller, för det är ju inte mitt fel att bilden ”försvann” & måste tas om.

Jag blir bara så trött, ledsen & besviken. Jag HATAR ovissheten, den är det värsta som finns! Den får mig att tänka massor på Java, som var ”veterinärernas mysterium”. Jag vill inte ha en till sån hund, & därför vill jag ha svar. Samtidigt som jag hoppas på att hon är hel i benet/tassen så hoppas jag ändå på att nånting är fel. Nånting som kan förklara varför hon är så halt efter vila. Men sen får det mer än gärna vara lättläkt så att man inte behöver göra nåt avancerat åt det. Det låter så fel när jag skriver det, att jag hoppas att dem ska hitta nåt, men jag tror att ni förstår hur jag menar? Eller? Så även denna helg kommer att kännas lång, en evig väntan på svar.

Idag har vi mest vilat, bortsett från en långis med Malin & Carina. Jag är helt ur form, men så är det ibland, man kan inte alltid ligga på topp.