Stamtavla – check!

Har fortfarande inte hört ett ljud från Strömsholm! 🙁  Och jag satte ut hans smärtstillande tidigare idag istället för att vänta. Skulle jag följa ”schemat” från djursjukhuset så skulle jag sluta med dem till helgen, men det vill jag inte just för att det är helg då. Så skulle han bli sämre direkt så vill jag ju kunna hjälpa honom. Visst man kan åka in akut, men slipper vi det så är ju det att föredra.

Idag testade vi att träna lite & jösses vad taggad han var!! :O Jag tänkte köra trick typ när han ligger ner (korsa framtassarna), men han tränade mest på backa & buga. 😛 Sen när jag fick honom på min bana igen så såg jag att han inte alls kände sig bekväm med att ligga ner (vanligt, ligger han helt på sidan så är det en annan sak), förmodligen gjorde det ont, så jag la ner det direkt. Han tyckte ju verkligen att det var ASROLIGT!! Men hälsan går före träning, alltid.

Så vi får fortsätta att bara vänta. Imorrn lär jag ju märka om han får mer ont nu utan medicinen, & skulle han bli mycket sämre så åker jag banne mig in till Strömsholm! Om jag så ska åka ensam i snöstorm så gör jag det för min grabb. <3 Men förhoppningsvis har han inte så ont att det behövs, vi får se.

Under typ ett dygn så har jag kämpat med html-koder för att kunna göra en stamtavla med bilder här på hemsidan. Idag lyckades jag, till slut!! 😀 Jag fick kombinera 2 olika modeller för att få ihop det, men nu är jag mer än nöjd med den! Vill ni se den så gå in på ”Hundar” – ”Zoom”- ”Stamtavla”. Söker fortfarande efter bilder på några släktingar, men jag hoppas att kunna få tag i dem, vore skoj med en komplett stamtavla. 🙂

Orättvisa värld!

Inatt har det snöat hur mycket som helst! Det var såpass mycket snö att jag fick kämpa för att få upp altandörren. 😛 Först så ville inte Zoom gå ut, men när jag väl hade krattat bort massa snö från plattorna så ville han köra race! Men p.g.a sin skada så var jag tvungen att avbryta honom. 🙁 Livet är så orättvist. Kan han inte bara få bli bra igen?

Bild från tidigare.

Har noll motivation till att göra vadsomhelst. Försökte träna lite med Zoom (bara på några få saker som inte belastar hasen), men tröttnade pinsamt för snabbt. Jag tycker så synd om min lilla grabb, våra dagar känns mest långa & tråkiga.

Vad kan man hitta på med en hund som inte får röra sig? Tänkte att vi kunde miljöträna lite, men då behöver han få gå lite längre sträckor än han får nu. Det är så svårt att komma på saker man kan göra som INTE inkluderar belastning för hasen.

Tycker bara att Strömsholm kan ringa! Som läget är JUST NU så är han ganska smärtfri verkar det som, men så går han på höga doser smärtstillande, så det är med största säkerhet därför. Han haltar lite i så gott som varje steg, men han lägger lite tyngd även på höger bak. Om 2 dagar ska han sluta helt med dem smärtstillande tabletterna, så hur fan ska det gå då?! :O Jag tror ju att han kommer att bli mycket sämre på väldigt kort tid. För skadan har ju knappast läkt då…Skulle det inträffa, att han blir mycket sämre så tänker jag fan åka till Strömsholm direkt, oavsett om dem har ringt & bokat en tid eller inte. Min lilla kille förtjänar att leva ett liv utan smärta, & jag ska göra allt jag kan för att det ska vara så.

Denna eviga väntan

Igår flyttade vilddjuret till Skåne. Hon hälsade glatt på sin nya ägare när de var här för att hämta henne. Pusskalas i ansiktet. 😉 Men så går det när man har en social valpis.

Direkt efter att Nika åkte så började jag städa ordentligt. Tog nånstans mellan 2-3 timmar! Men nu är det fint här hemma, utom i köket, för det orkade jag inte ta. 😛 Så får bakläxa på det.

Annars så väntar vi mest på att få en tid på Strömsholm, men det verkar gå väldigt trögt…Kan dem inte bara ringa?! Jag vill ju veta när det blir av. Och stackars Zoom vill bli smärtfri. Jag förbereder mig på att få åka in akut med honom, precis som jag fick göra med Dee när hon hade ryggproblem. För då var det lååång väntan på en CT, tror att jag skulle fått vänta nånstans runt 2 månader! Så för att slippa vänta så länge så åkte jag in akut med henne, det var t.o.m. så att personalen som jag pratade med i telefonen rådde mig att göra så. Så skulle det vara väldigt lång kö igen så är det bara att sätta sig i bilen & köra. Allt för att min grabb ska få bli smärtfri så fort som möjligt.

Jag kommer att sakna henne så

Det går inte att beskriva hur delad jag är inför morgondagen. 🙁 Att säga hejdå till det svartvita vilddjuret, även om jag vet att hon får det bra i sitt nya hem. Jag kommer att sakna alla race (finns film på det på min Instagram), alla hennes hopp & snurrar som hon gör varje gång man gör ordning maten, att ha henne liggandes över min kudde på nätterna, att hon skuttar omkring överallt osv. Och jag vet att även Zoomen kommer att sakna henne.

Hon kommer att få med sig hennes 2 favoritleksaker, för hon älskar dem så. En liten rund ”fotboll” samt fiskpipen. Hon leker med dem varje dag, & har dem även med i sin race. 😉

Det är redan jobbigt, & värre kommer det att bli. Jag kommer säkert bryta ihop när hon åker, eller precis efteråt, men då har jag ju min älskade Zoom kvar. <3 Han kommer att vara min stöttepelare genom den här fasen.

Så eftersom jag nu tycker att det här är så jobbigt, varför säljer jag henne då? Svaret är lätt, vi passar inte ihop. Därmed inte sagt att vi inte älskar varandra, det är STOR skillnad!! Jag önskar så att vi skulle ha samma känsla som jag & Zoom har, men det har vi tyvärr inte. Så därför blir det bäst såhär.

Räddare nu

Zoom har helt klart tomtar på loftet, eller säger man hjärnspöken? 😛 Nog för att han brukar vara skällig runt hemmet, men han är värre nu. Jag antar att han är mer vaktig nu för att han är osäker pga sin skada, kan det vara så? Han skäller så fort han tror att nån går utanför, & ännu värre är det när vi är ute. Utomhus har han även ”smittat” Nika, så hon är mer osäker ute nu jämfört med tidigare. 🙁 Men det är nog inga problem att träna om det med henne, det är värre med Zoom.

Nika har hittat ett nytt, helt perfekt hem. 😀 Så hon flyttar på söndag. Trots att jag kommer att sakna ihjäl mig efter henne så blir det bäst såhär. Grät ett bra tag igår efter hennes besiktning, för då insåg jag hur mycket jag älskar henne & kommer att sakna henne, det är helt grymt. 🙁 Men som sagt, jag ångrar mig inte, för vi är inte gjorda för varandra. I det nya hemmet kommer hon att träna & tävla framför allt lydnad & agility, samt även valla mycket. Så det blir perfekt för henne & ingen är så glad över det som jag är. <3

När Nika har flyttat så blir det bara jag & Zoomen. Jag ska inte ha någon mer hund än min Zoom ett bra tag framöver. Jag behöver bli starkare i mig själv, inte lika stresskänslig & stå mer stabilt innan det kan bli någon tanke på att köpa en hund till. MINST 1 år ska jag vänta, & jag vet inte om jag ska ”ge upp” min drömras border collie eller om jag ska göra ett nytt försök, det lär märkas, jag behöver inte alls bestämma mig nu. 😛 För det är som sagt långt kvar tills det bli aktuellt. 🙂

Starka tillsammans

Gårdagens röntgen visade en fraktur i hasen. 🙁 Så nu är en remiss skickad till Strömsholm där vi ska göra en CT plus eventuell en operation. Jag hoppas att vi får en tid så snart som möjligt, för att bara gå & vänta är aldrig roligt.

Så ALL motion & ALLA rörelser måste vara noggrant bevakade. Det är väldigt mycket som står på att INTE göra si eller så. Korta koppelpromenad i SKRITT-tempo, 7-10 minuter/gång. Fatta hur sakta jag måste gå för att han ska skritta! Skillnad om det vore en häst, då hade man ju rört sig några meter iaf. 😛 Men, men, jag gör som veterinären säger.

Skyddet som ni ser på bilden ska han ha på sig nästan hela tiden, för att stabilisera det hela. Han tycker inte om det, & om han försöker bita bort det så får han ha en tratt på sig. Just nu ligger han i soffan bredvid mig, så jag har full koll, & då får han vara utan tratten.

Även om det är väldigt surt att vi måste avboka alla aktiviteter som vi är uppbokade på (träningar, tävlingar, kurser), så är det viktigaste att min Zoom blir bra igen! Det får ta hur lång tid det vill, bara han blir återställd. <3

Det kommer lösa sig till slut, ja, jag lovar & svär
För tillsammans är vi starka, vi ska klara det här

Här händer det grejer

Som jag skrev igår så är Zoomen skadad. 🙁 Trots smärtstillande sen i söndags eftermiddag så har han fortfarande väldigt ont. 🙁 Han går runt & gnäller emellanåt, & är inte alls nöjd med livet. När vi var inne på djursjukhuset i söndags så ville jag vänta med röntgen, så den kommer att ske imorrn. Det är bara att hoppas på att inget är trasigt där inne. När han är på djursjukhuset så låser han sig & visar ingen smärta, så det är svårt för veterinärerna att få fram ”rätt” reaktioner. Jag vill bara att han ska bli smärtfri, ingen förtjänar att gå runt med smärta, & speciellt inte min lilla grabb! <3

Zoom på nyår, inte alls lycklig över att ha fluga på sig. 😛 Haha

Ni som har mig på Facebook &/eller Instagram vet vid det här laget att Nika söker ett nytt hem. Anledningen är väldigt enkelt – vi passar inte ihop. Jag har haft henne i typ 4-5 veckor & ingenting stämmer mellan oss. Jag tycker att hon är helt galen & underbar, men tyvärr inget för mig. Zoomen kommer att bli mest knäckt, för han står Nika närmast av oss. 🙁 Jag har KANSKE redan hittat det perfekta hemmet till henne, så håll tummarna för att det går hela vägen. Hon förtjänar nån som hon klickar med, det förtjänar alla. Även om det kommer att bli tomt (& stilla!!) här hemma.

Så jag ska mysa massor med Nika nu innan hon flyttar, jag kommer att sakna henne, det är en sak som är säker. Fast det är lite svårt att mysa med henne, utan vassa valptänder kan man ju INTE mysa! 😛 Haha, piraya-tänder.

Det är fan inte sant :(

Lyckan varar inte för evigt, eller i mitt fall, inte länge alls. 🙁

I lördags när jag & Malin var i skogen med alla hundarna så skadade sig Zoom. 🙁 Han är fortfarande blockhalt större delen av tiden, men får nu smärtstillande. Ingenting är brutet & korsbandet är helt. Så vila i 2 veckor är det som gäller för honom. Hur lätt tror ni att det är att hålla han lugn med Nika? Jag kan inte mer än försöka hålla honom så stilla som möjligt, men det är allt annat än lätt.

Detta innebär ju (såklart) att vi får stryka oss från freestyletävlingen. Jag som längtade så. Självklart går hälsan först, men ni förstår nog hur ledsen jag är över att inte kunna tävla. Får försöka tänka att det kommer fler tävlingar, men just nu är det inte mycket till tröst.

Nya året är igång!

Nu är äntligen 2018 här! Det här året kan bli det bästa någonsin då jag och Zoom gör en storsatsning i freestyle! 😀 Vi får väl se om han tycker att det är lika roligt som jag gör.

Sitter just nu i stugan i skogen i Norge. Zoom älskar livet på landet, själv är jag inte jättelycklig här kan jag väl säga. 😛 Detta med kyla och möss är inte riktigt min grej. 😉 Men jag överlever några dagar till. Nika är hemma i Sverige med Carina och tjejligan. Saknar henne kan jag säga, men det är samtidigt lite skönt att ”vila” från alla hennes galna upptåg. Haha

Zooms mål har jag ju redan satt upp, så nu filar jag på Nikas. Dem blir nog ganska lika Zoomens mål förra året. 😉 bortsett från utställningsdelarna. Det ska bli spännande att sätta igång med Nikas träning och lära känna varandra ordentligt. 🙂

Mål för Zoom 2017+2018

Idag startade vi med en timmes freestyleträning i hallen! Kan man få en bättre start på julhelgen? 😉 Jag skulle lätt kunna göra det till en bra vana. 😛 Förhoppningsvis så är hundarna lite trötta under dagens julfirande hos farsan. Men dem hinner väl vakna till liv innan dess misstänker jag…

Målen för detta året var följande:

Agility: Vi uppnådde målen. 🙂 Sen kan man ju alltid ha tränat mer, men som sagt, jag fixade målen iaf.

Lydnad: Här har vi knappt börjat…Blir till att försöka med ett bra fotgående det kommande året istället.

Freestyle: Även här uppnådde vi målen! 😀 ”Tävlingsklar” kan ju innebära många saker & även här kan ju allt jobbas med ännu mer. Men ja, jag skulle kunna säga att han är tävlingsklar. Uppvisningen på rasspecialen gick  även den superbra.

Utställning: Rasspecialen ställde vi upp i, dock inofficiellt eftersom han inte hade fyllt 9 månader när den var. Sen har vi ställt ut flera gånger än planerat. 😛 Jag & Carina har åkt runt lite i Sverige & ställt, det är så himla roligt att komma iväg på olika hundrelaterade saker. 🙂 Resultatmässigt så har det inte gått så bra, han måste helt enkelt bygga på sig lite mer. Men det kommer säkert med åldern. Mässan blev inte av p.g.a. personliga skäl.

Övrigt: Valpkurs – check! Miljöträningen alldeles för dålig!! Måste lägga MYCKET fokus på det framöver om vi ska kunna lyckas på tävlingar. Så skärpning nu Malin, sätt fart! Passiviteten har funkat sådär, han har lärt sig att ligga tyst & någorlunda stilla i bur, både stålbur & tyghage. Så himla skönt att han har insett att han inte dör när han är där inne, för som tävlingshund måste han kunna slappna av & vila emellanåt, annars kommer han inte att orka.

Och målen för kommande år är dem här:

Agility: Bara att fortsätta träna, nu när han är typ färdigväxt så kan man ju träna lite mer seriöst. Vi kommer inte att ha agility som prio ett, men någon tävling ska vi väl starta på.

Lydnad: Eftersom målet för 2017 inte blev klart så kör jag på samma mål även 2018.

Freestyle: Här kommer det att hända grejer!! 😀 Jag kommer att göra en storsatsning med allt vad det innebär. Ska verkligen satsa på att tävla MYCKET. Och även om vi kanske inte uppnår alla målen så gäller det att sikta högt för att komma nånstans! Sen får jag även tänka att varje tävling blir en ny erfarenhet för Zoomen. Han har ju aldrig tävlat freestyle så det blir helt nytt för min lilla vän.

Utställning: Siktar på rasspecialen även i år, den här gången officiellt. Sen TROR jag att jag kommer att ställa honom några fler gånger, det beror på resultatet. För om han behöver bygga på sig lite mer så är det ju bättre att vänta & ställa honom senare, istället för att bara kasta bort pengarna på utställningar som jag redan innan vet att dem inte kommer att gå bra. Mässan siktar jag dock på att åka till, & med mycket miljöträning så skulle det faktiskt kunna gå riktigt bra. 😉

Övrigt: MILJÖTRÄNING som sagt!! Eventuellt kommer jag även att undersöka honom ordentligt, med röntgen, patella-koll & ögonlysning, men det är inte helt klart än. Vi får se lite hur allting går & vad pengarna räcker till, jag har ju inte direkt obegränsat med pengar om jag uttrycker mig så. Och freestylen är som sagt prio ett!

När det gäller lilla Nika så kommer det att satsas mycket på miljöträning direkt. Direkt hon blir 4 månader så kommer hon att få följa med på i princip alla tävlingar, så att en tävlingsmiljö inte är något ”speciellt” som hon behöver stressa upp sig för. Annars så har jag inte bestämt så mycket vad vi ska satsa på, bortsett från att göra henne tävlingsklar i freestyle. 😉 Kommer att skriva ett inlägg om hennes mål när jag har bestämt mig för hur dem kommer att se ut. 😛