Saknar henne

Ja, saknaden efter Nika är emellanåt väldigt stor. Jag får bilder & små filmer på henne från hennes nya ägare & jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknar henne när jag ser dem! 🙁 Tänk att hon var MIN. Men trots smärtan så ångrar jag inte att jag sålde henne, & hon har det ju superbra i sitt nya hem, så allt slutade bra, även om hjärtat inte alltid håller med.

När jag inte tänker på Nika så tänker jag på Zoom & vår framtid tillsammans. Imorrn är det ju ÄNTLIGEN måndag & jag kommer att få svar på exakt hur läget är med Zoom & vad som väntar oss. Jag kommer att veta hur vi ska gå vidare & hur lång tid det kan tänkas ta innan han är helt återställd. Så håll tummarna nu alla ni som läser det här, för vi hoppas på ett mycket positivt besked! <3

Igår fyllde mina valpar 2 år!

Haha, minnet är fan bra kort alltså. 😛 Igår innan jag uppdaterade bloggen så tänkte jag att jag måste ju skriva lite om valparnas födelsedag, men det hann jag ju glömma. När jag sen hade publicerat inlägget så kom jag på att jag hade glömt det. 😛 Haha, så vi gör ett nytt försök idag. 😉

Sessan, Lix & Hippo

Fancy-kullen är min första, & hittills enda kull som jag har fött upp själv. Den drömmen var stor & slog in, & jag ångrar inte för en sekund att jag såg till att den blev verklighet. Och nu är de redan 2 år!!

På bilden ovan ser ni Lix, den lilla tiken som skulle ha stannat hos mig. Jag valde henne tidigt & såg verkligen fram emot att få ha henne så nära mig det bara gick. Men livet blir inte alltid som man vill eller ens tror att det ska bli. 🙁

Jag lärde sig mycket när jag tog valpkullen, både bra saker & mindre bra saker. Inte bara om hundar & framför allt valpar, utan även om mig själv. Det tog hårt på mig att vara så engagerad i valparna, för det var jag verkligen. Kunde i princip bara slappna av när dem sov, så ni kan ju tänka er hur slut jag blev. Så när Sessan åkte till Åland, & Hippo stannade kvar hos Carina, så flyttade jag, Dee & Lix hem till oss. Allt gick så bra & jag var så lycklig, MEN det sket sig. Jag hade Lix i ungefär ett dygn, sen var jag tvungen att vila upp mig ordentligt & så hände lite saker som jag inte vill gå in på. Det hela slutade iaf med att Lix fick stanna hos Carina & gänget. Ibland när jag ser henne så ”drömmer jag mig bort” om hur mitt liv kunde ha sett ut om hon var min, men det betyder inte att jag ångrar mitt beslut om att låta henne få en ny ägare. Hon har det superbra där, har blivit ”husses hund” i familjen, & hon & syrran Hippo är extremt tajta. Mamma Rally håller sig gärna i bakgrunden. 😛 Och så får vi inte glömma ”moster Clara”, som sedan de var små valpar tog hand om dem när Rally ville ha paus. Tänk, alla hundar vill nog ha en ”moster Clara”.

Nu den senaste tiden så har jag velat fram & tillbaka hur jag skulle göra med en till valpkull. Hjärtat har alltid sagt JA, men hjärnan har varit bestämt med ett NEJ. Jag har diskuterat & vänt på saken miljoner gånger, & till slut kommit fram till att nej, jag ska inte ta någon mer kull på Rally. Och nu när hon fyller 5 år i Mars så övergår hon i Carinas ägo, så det här var liksom ”sista chansen”. Men jag måste tänka långsiktigt, måste vara ärlig mot mig själv & göra det som jag tror är bäst, inte vad som är roligast. Jag skulle så gärna vilja sälja lundevalpar till alla som har skrivit till mig i hopp om att få en valp, men det är omöjligt & just nu låter jag andra uppfödare sköta det. Och numera har jag ju bara Zoom, & han kan inte få några valpar eftersom han är hane. 😛 Men förhoppningsvis så kan han bli pappa framöver, när allt är läkt, medicinerna bortplockade & lite hälsotester är gjorda. 🙂

Det går åt rätt håll nu!

Ja, min lilla Zoom blir bättre & bättre för varje dag som går. 😀 Idag har han fått varit utan tratten med jämna mellanrum, & han var hur busig som helst! Men självklart fick han inte röja gärnet som han ville, vågar ju inte riskera att bryta upp frakturen igen. Han är inte riktigt lika besatt av att tvätta såret på klon, eller också har han bara fattat att så fort han rör det så åker tratten på igen. Såret på klon ser också mycket bättre ut. 🙂 Så det är många positiva små delar, bara att hoppas på att det fortsätter så.

Dagarna går långsamt, vill bara att det ska bli måndag 12 Februari så att den nya CTn ska göras på Strömsholm, för efter den så vet jag hur allt står till med Zoom. Och då får jag även veta rehab-planen, om han nu är bättre, vilket jag tror. I värsta fall så är väl ”bara” att återgå till glasfiberskenan. Men vi håller tummarna för att det är positiva svar vi får så att vi kan gå vidare. 🙂

Mitt första möte med Zoom. <3

 

Stamtavla – check!

Har fortfarande inte hört ett ljud från Strömsholm! 🙁  Och jag satte ut hans smärtstillande tidigare idag istället för att vänta. Skulle jag följa ”schemat” från djursjukhuset så skulle jag sluta med dem till helgen, men det vill jag inte just för att det är helg då. Så skulle han bli sämre direkt så vill jag ju kunna hjälpa honom. Visst man kan åka in akut, men slipper vi det så är ju det att föredra.

Idag testade vi att träna lite & jösses vad taggad han var!! :O Jag tänkte köra trick typ när han ligger ner (korsa framtassarna), men han tränade mest på backa & buga. 😛 Sen när jag fick honom på min bana igen så såg jag att han inte alls kände sig bekväm med att ligga ner (vanligt, ligger han helt på sidan så är det en annan sak), förmodligen gjorde det ont, så jag la ner det direkt. Han tyckte ju verkligen att det var ASROLIGT!! Men hälsan går före träning, alltid.

Så vi får fortsätta att bara vänta. Imorrn lär jag ju märka om han får mer ont nu utan medicinen, & skulle han bli mycket sämre så åker jag banne mig in till Strömsholm! Om jag så ska åka ensam i snöstorm så gör jag det för min grabb. <3 Men förhoppningsvis har han inte så ont att det behövs, vi får se.

Under typ ett dygn så har jag kämpat med html-koder för att kunna göra en stamtavla med bilder här på hemsidan. Idag lyckades jag, till slut!! 😀 Jag fick kombinera 2 olika modeller för att få ihop det, men nu är jag mer än nöjd med den! Vill ni se den så gå in på ”Hundar” – ”Zoom”- ”Stamtavla”. Söker fortfarande efter bilder på några släktingar, men jag hoppas att kunna få tag i dem, vore skoj med en komplett stamtavla. 🙂

Orättvisa värld!

Inatt har det snöat hur mycket som helst! Det var såpass mycket snö att jag fick kämpa för att få upp altandörren. 😛 Först så ville inte Zoom gå ut, men när jag väl hade krattat bort massa snö från plattorna så ville han köra race! Men p.g.a sin skada så var jag tvungen att avbryta honom. 🙁 Livet är så orättvist. Kan han inte bara få bli bra igen?

Bild från tidigare.

Har noll motivation till att göra vadsomhelst. Försökte träna lite med Zoom (bara på några få saker som inte belastar hasen), men tröttnade pinsamt för snabbt. Jag tycker så synd om min lilla grabb, våra dagar känns mest långa & tråkiga.

Vad kan man hitta på med en hund som inte får röra sig? Tänkte att vi kunde miljöträna lite, men då behöver han få gå lite längre sträckor än han får nu. Det är så svårt att komma på saker man kan göra som INTE inkluderar belastning för hasen.

Tycker bara att Strömsholm kan ringa! Som läget är JUST NU så är han ganska smärtfri verkar det som, men så går han på höga doser smärtstillande, så det är med största säkerhet därför. Han haltar lite i så gott som varje steg, men han lägger lite tyngd även på höger bak. Om 2 dagar ska han sluta helt med dem smärtstillande tabletterna, så hur fan ska det gå då?! :O Jag tror ju att han kommer att bli mycket sämre på väldigt kort tid. För skadan har ju knappast läkt då…Skulle det inträffa, att han blir mycket sämre så tänker jag fan åka till Strömsholm direkt, oavsett om dem har ringt & bokat en tid eller inte. Min lilla kille förtjänar att leva ett liv utan smärta, & jag ska göra allt jag kan för att det ska vara så.

Denna eviga väntan

Igår flyttade vilddjuret till Skåne. Hon hälsade glatt på sin nya ägare när de var här för att hämta henne. Pusskalas i ansiktet. 😉 Men så går det när man har en social valpis.

Direkt efter att Nika åkte så började jag städa ordentligt. Tog nånstans mellan 2-3 timmar! Men nu är det fint här hemma, utom i köket, för det orkade jag inte ta. 😛 Så får bakläxa på det.

Annars så väntar vi mest på att få en tid på Strömsholm, men det verkar gå väldigt trögt…Kan dem inte bara ringa?! Jag vill ju veta när det blir av. Och stackars Zoom vill bli smärtfri. Jag förbereder mig på att få åka in akut med honom, precis som jag fick göra med Dee när hon hade ryggproblem. För då var det lååång väntan på en CT, tror att jag skulle fått vänta nånstans runt 2 månader! Så för att slippa vänta så länge så åkte jag in akut med henne, det var t.o.m. så att personalen som jag pratade med i telefonen rådde mig att göra så. Så skulle det vara väldigt lång kö igen så är det bara att sätta sig i bilen & köra. Allt för att min grabb ska få bli smärtfri så fort som möjligt.

Jag kommer att sakna henne så

Det går inte att beskriva hur delad jag är inför morgondagen. 🙁 Att säga hejdå till det svartvita vilddjuret, även om jag vet att hon får det bra i sitt nya hem. Jag kommer att sakna alla race (finns film på det på min Instagram), alla hennes hopp & snurrar som hon gör varje gång man gör ordning maten, att ha henne liggandes över min kudde på nätterna, att hon skuttar omkring överallt osv. Och jag vet att även Zoomen kommer att sakna henne.

Hon kommer att få med sig hennes 2 favoritleksaker, för hon älskar dem så. En liten rund ”fotboll” samt fiskpipen. Hon leker med dem varje dag, & har dem även med i sin race. 😉

Det är redan jobbigt, & värre kommer det att bli. Jag kommer säkert bryta ihop när hon åker, eller precis efteråt, men då har jag ju min älskade Zoom kvar. <3 Han kommer att vara min stöttepelare genom den här fasen.

Så eftersom jag nu tycker att det här är så jobbigt, varför säljer jag henne då? Svaret är lätt, vi passar inte ihop. Därmed inte sagt att vi inte älskar varandra, det är STOR skillnad!! Jag önskar så att vi skulle ha samma känsla som jag & Zoom har, men det har vi tyvärr inte. Så därför blir det bäst såhär.

Räddare nu

Zoom har helt klart tomtar på loftet, eller säger man hjärnspöken? 😛 Nog för att han brukar vara skällig runt hemmet, men han är värre nu. Jag antar att han är mer vaktig nu för att han är osäker pga sin skada, kan det vara så? Han skäller så fort han tror att nån går utanför, & ännu värre är det när vi är ute. Utomhus har han även ”smittat” Nika, så hon är mer osäker ute nu jämfört med tidigare. 🙁 Men det är nog inga problem att träna om det med henne, det är värre med Zoom.

Nika har hittat ett nytt, helt perfekt hem. 😀 Så hon flyttar på söndag. Trots att jag kommer att sakna ihjäl mig efter henne så blir det bäst såhär. Grät ett bra tag igår efter hennes besiktning, för då insåg jag hur mycket jag älskar henne & kommer att sakna henne, det är helt grymt. 🙁 Men som sagt, jag ångrar mig inte, för vi är inte gjorda för varandra. I det nya hemmet kommer hon att träna & tävla framför allt lydnad & agility, samt även valla mycket. Så det blir perfekt för henne & ingen är så glad över det som jag är. <3

När Nika har flyttat så blir det bara jag & Zoomen. Jag ska inte ha någon mer hund än min Zoom ett bra tag framöver. Jag behöver bli starkare i mig själv, inte lika stresskänslig & stå mer stabilt innan det kan bli någon tanke på att köpa en hund till. MINST 1 år ska jag vänta, & jag vet inte om jag ska ”ge upp” min drömras border collie eller om jag ska göra ett nytt försök, det lär märkas, jag behöver inte alls bestämma mig nu. 😛 För det är som sagt långt kvar tills det bli aktuellt. 🙂

Starka tillsammans

Gårdagens röntgen visade en fraktur i hasen. 🙁 Så nu är en remiss skickad till Strömsholm där vi ska göra en CT plus eventuell en operation. Jag hoppas att vi får en tid så snart som möjligt, för att bara gå & vänta är aldrig roligt.

Så ALL motion & ALLA rörelser måste vara noggrant bevakade. Det är väldigt mycket som står på att INTE göra si eller så. Korta koppelpromenad i SKRITT-tempo, 7-10 minuter/gång. Fatta hur sakta jag måste gå för att han ska skritta! Skillnad om det vore en häst, då hade man ju rört sig några meter iaf. 😛 Men, men, jag gör som veterinären säger.

Skyddet som ni ser på bilden ska han ha på sig nästan hela tiden, för att stabilisera det hela. Han tycker inte om det, & om han försöker bita bort det så får han ha en tratt på sig. Just nu ligger han i soffan bredvid mig, så jag har full koll, & då får han vara utan tratten.

Även om det är väldigt surt att vi måste avboka alla aktiviteter som vi är uppbokade på (träningar, tävlingar, kurser), så är det viktigaste att min Zoom blir bra igen! Det får ta hur lång tid det vill, bara han blir återställd. <3

Det kommer lösa sig till slut, ja, jag lovar & svär
För tillsammans är vi starka, vi ska klara det här

Här händer det grejer

Som jag skrev igår så är Zoomen skadad. 🙁 Trots smärtstillande sen i söndags eftermiddag så har han fortfarande väldigt ont. 🙁 Han går runt & gnäller emellanåt, & är inte alls nöjd med livet. När vi var inne på djursjukhuset i söndags så ville jag vänta med röntgen, så den kommer att ske imorrn. Det är bara att hoppas på att inget är trasigt där inne. När han är på djursjukhuset så låser han sig & visar ingen smärta, så det är svårt för veterinärerna att få fram ”rätt” reaktioner. Jag vill bara att han ska bli smärtfri, ingen förtjänar att gå runt med smärta, & speciellt inte min lilla grabb! <3

Zoom på nyår, inte alls lycklig över att ha fluga på sig. 😛 Haha

Ni som har mig på Facebook &/eller Instagram vet vid det här laget att Nika söker ett nytt hem. Anledningen är väldigt enkelt – vi passar inte ihop. Jag har haft henne i typ 4-5 veckor & ingenting stämmer mellan oss. Jag tycker att hon är helt galen & underbar, men tyvärr inget för mig. Zoomen kommer att bli mest knäckt, för han står Nika närmast av oss. 🙁 Jag har KANSKE redan hittat det perfekta hemmet till henne, så håll tummarna för att det går hela vägen. Hon förtjänar nån som hon klickar med, det förtjänar alla. Även om det kommer att bli tomt (& stilla!!) här hemma.

Så jag ska mysa massor med Nika nu innan hon flyttar, jag kommer att sakna henne, det är en sak som är säker. Fast det är lite svårt att mysa med henne, utan vassa valptänder kan man ju INTE mysa! 😛 Haha, piraya-tänder.