Snart står vi på lydnadsplanen!

Den senaste tiden har vi ju mest tränat lydnad och det beror på att min motivation är starkast åt lydnaden just nu, och vi kommer att debutera i startklassen lördag 5 oktober! 😀 Jag har inte stått på lydnadsplanen sen 26 april 2013 och då slutade det i katastrof, men ändå saknar jag det så mycket. Och det blir ju allra första gången för Yori. 🙂 Och vi kommer att debutera på min gamla hemmaklubb Forshaga, vilket också känns speciellt.

Vi kommer att debutera i freestyle i mars nästa år, och det känns skönt att tänka så. Mina mål och drömmar är ju så galet höga inom freestylen, även om jag aktivt jobbar med att sänka dem, så jag har inte samma lätta känsla i den träningen nu, därför ”vilar” vi lite, trots att vi är i full gång med freestylesatsningen. Men det ska vara ROLIGT att träna, annars är det inte värt det, så det ligger som prio ett hos mig nu.

Imorron är det dags för näst sista tillfället på freestylesatsningen, en kurs som har känts väldigt bra på själva träffarna (som varit en gång/månad), men väldigt jobbig mellan dem. Detta beror såklart på mina egna mål, som har varit för höga för att vara sunda, men det jobbar jag som sagt febrilt med just nu. 😉

En händelserik dag i Stockholm

Jag och Yori har spenderat vår dag i Stockholm tillsammans med Moa och Nova. Vi har hunnit med massor av saker; åkt tåg, tunnelbana, bil, tränat lydnad, busat i parken, fikat, shoppat, miljötränat, åkt rulltrappa och hissar, samt pratat massor! Så både jag och Yori är helt slut nu på tåget, men oj vad vi har trivts bra! 😃👍 Vi har hittat riktigt bra vänner i Moa och Nova, och jag hoppas att detta bara är början på en lång vänskap. 🥰

Imorron har jag möte på förmiddagen och sen på eftermiddagen så ska vi hem till farsan och äta. Eftersom jag är helt tom i magen nu så längtar jag efter den måltiden! 😝 Haha, ska bli gott med pannkakor när vi är hemma igen. Ibland krävs det inte så mycket för att bli nöjd. 😉

Jakten är äntligen över

I 3 år har jag letat febrilt efter ett specifikt halsband till mig. Jag har letat på alla marknader som jag har varit på, och på nätet, men aldrig lyckats hitta rätt, fören idag! Precis när jag hade gett upp hoppet om att hitta ett sånt så bara låg dem där, typ 2 dm ifrån mig! Lyckan var total, ÄNTLIGEN!! 😃🎉🤩 Och självklart graverade jag in Yori’s namn på det, och nu sitter det runt min hals där det kommer att stanna lääänge!

Efter marknaden och lite vila så åkte vi till hallen och tränade med Malin och Emma. Jag valde att träna lydnad idag då jag varit sugen på det den senaste tiden, och vad ska jag säga? Vilken hund jag har!! 😲 Vi testade nästan alla momenten i startklass, allt för första gången nånsin, och jag är så stolt över min kille som hela tiden ställer upp på allt jag hittar på. Visst har vi en del att slipa på, men vi har iaf nåt att utgå ifrån och jag är så glad i min underbara hund som gav mig rätta känslan idag! Det var roligt att träna, vi fick tvinga oss att ta pauser, tråkiga pauser, men ack så viktiga. Nu bara längtar jag jättemycket efter nästa pass! Ett par små filmsnuttar från träningen finns på vår Instagram.

Imorron ska vi ju träffa brorsan Ossian på dagen, det kommer att bli så roligt! Så man kan verkligen säga att vi varierar fysisk aktivitet med psykisk, precis som det är bäst att göra. 😁

Fullständigt galen

Har precis kommit hem från en långpromenad med raskt tempo tillsammans med morsan och våra killar. Yori är galen, det är iofs ingen nyhet, men jösses, han höll på att slita av armen på mig flera gånger när han fick fnatt!! 🤣 Imorron ska han få springa lös i skogen, det behöver han verkligen! Inomhus så lugn och sansad, och ute helt crazy, precis så som man vill ha det! 😍😃

Tidigare idag har vi tränat lite lydnad inomhus i vardagsrummet, så avstånden blir ju därefter. 😝 Men han har varit superduktig och vi båda har tyckt att det har varit ROLIGT! Inga krav, ingen press, inga ”allt-måste-vara-perfekt-från-start” – tankar. Riktigt skönt! Mer sånt tack.

På lördag väntar marknad i Filipstad för min del, lilla Yori får stanna hemma under tiden, tillsammans med Farro. Även om det blir lite jobbigt för MIG! Föredrar helt klart att ha med mig Yori, känner mig mycket tryggare då, men men, det är väl nyttigt att vara utan honom ibland också. Morsan och Anders ska ju med till Filipstad så jag åker ju inte ensam. 😛 Hoppas att jag kan hitta nåt snyggt halsband till mig för ett bra pris, vet ungefär vad jag vill ha, så jag kommer att spana ordentligt. 😂 Skam den som ger sig.

Och på söndag händer nånting ännu roligare – jag och Yori ska träffa Ossian för första gången – ett av Yori’s syskon!! 😃 Eller ja, Yori har ju träffat honom förut, men inte som vuxen, så det ser jag verkligen fram emot! Om det är okej väder så kommer jag att fota massor då, så håll tummarna för uppehåll iaf.

Med andra ord har vi dagsplanerna klara för några dagar framåt, och det är bara roliga saker. 😁

Söker lydnadskompisar!

Tävlingen på lördag blir tyvärr inställd för mig och Yori p.g.a personliga orsaker som jag inte tänker ta upp här. Riktigt tråkigt då jag verkligen såg fram emot tävlingen, men nu är det som det är så det är bara att gilla läget. Vi får debutera i freestyle en annan gång.

Och eftersom freestyletävlingar tyvärr inte växer på träd på hösten, samt att vi behöver lite ny energi i träningen så väljer vi nu att satsa på startklass i lydnaden! 😁 Jag lägger inte ner freestylen, absolut inte, vi kommer att fortsätta träna det, men inte med samma ”press” i mitt huvud. Så här är ännu ett bra tillfälle att träna på att sänka kraven. Sen har jag såklart en baktanke med det hela, men den håller jag för mig själv ett tag till. 😝

Jag och Yori söker nu träningskompisar i lydnad! Kanske finns det någon mer som satsar mot startklass under hösten/vintern? Mer vintern, haha. 😉 Gärna dagtid då både jag och min gyllene vän är hemma då, och för er som inte har full koll så bor vi i Karlstad. 😉 Men kan tänka mig att åka till närliggande ställen och träna om rätt folk dyker upp. 😎 Så skriv bara en kommentar här så bestämmer vi nåt!

Nu är våren här!

Idag har vi tränat ute i solen – i linne!! 😀 Så himla skönt att slippa jackor, vantar osv. Underbart! 😀 Och båda hundarna var jätteduktiga! Vi tränade på bland annat fotgående, flyt, pinnen & störningsträning. Riktigt nöjd med mina fina killar. <3

Jag har även köpt nya inlines, för mina mycket gamla är bromsen slut på plus att hjulen är dåliga, så ett par nya var välbehövliga. Hittade ett par begagnade på Facebook, för bara 200:- & dem var använda typ 2 gånger, så dem är som nya. 😉 Perfekt pris, så snart är det dags för årets premiär!

Imorron kommer jag att starta en tävling på min Instagram, i samarbete med Alggutten’s Hundmat. Så håll utkik där. 😉

Många hundar på kort tid (Del 1)

Det är många som har funderat & diskuterat, samt bildat sig en egen uppfattning om varför jag har haft så många olika hundar på så kort tid. Så jag tänkte förklara & reda ut era funderingar. Men för att ni ska orka läsa allting så har jag delat upp texten i 3 delar.

Våren/sommaren 2006 köpte jag min första hund, en liten norsk lundehund vid namn Magic.

Jag hade inte så stora planer för oss från början, men ju mer vi tränade på brukshundklubben, desto mer fast blev jag för hundsporter. Tyvärr så var inte Magic lika fascinerad av att träna & tävla som jag var, därför gjorde jag slag i saken & köpte min drömhund: border collien Speed.

Mot människor var han rena drömmen, han älskade alla & var oerhört lätt & rolig att träna med. Vi hann tävla lite lydnad & freestyle under det dryga året jag hade honom. Så ja, utåt sett verkade allt super, men vardagen funkade inte alls. Redan när jag gick valpkursen med honom (vid 4 månaders ålder) så började mardrömmen. Han attackerade, bet & slet i alla hundar han nånsin träffat (dock inte varje gång han träffade nån). Stackars Magic var nära att förlora livet många gånger, Speed hade ingen gräns alls när det gällde slagsmål. Han provocerade, attackerade & gav sig aldrig. Enda sättet att bryta slagsmålen var att få tag i honom & dra han därifrån. Han kunde heller inte se nån annan hund när han åt, för då smällde det direkt, så han & Magic fick hela tiden äta i olika rum. Jag fick tipset om att sätta fast båda hundarna i elementen & sen låta dem äta i samma rum. Stackars Magic bara stod & skakade, vågade inte alls äta, & Speed, ja, han försökte slita sig loss. Jag pratade med flera olika hundvana personer, men ingen hade nåt tips som funkade för oss. 🙁 Fick tipset av flera stycken att köra slut på honom, ifall han anföll p.g.a för mycket energi, så det testade vi också. Sista gången han bet Magic kommer jag ihåg så väl. Jag & Speed hade varit ute på en inlinestur i 35 minuter & när vi kom hem så la jag mig på golvet & stretchade. Magic kom då & ville busa lite med mig & från ingenstans så kom Speed flygande & högg Magic i pungkulorna. Den gången fick jag nog, Speed skulle aldrig mer få bita Magic, så under dem 3 dagarna han stannade kvar hos mig efter det så hade jag dem åtskilda hela tiden. Jag tog inte ens promenader med dem tillsammans om jag var ensam. Sen flyttade Speed, mina drömmars hund & det var ett oerhört hårt slag för mig.

Magic & jag fortsatte att träna & tävla under begränsade former. Jag ville hela tiden mer än honom, & det kändes inte så schysst att pressa honom såpass mycket som jag faktiskt gjorde. Ibland sa han ifrån, han vägrade att göra saker & då fick jag jobba mig tillbaka tills han ändrade sig & ville vara med igen.

Men allt var inte bra ändå, för min lilla kung var sjuk fysiskt. 🙁 När han kom upp i 3 års ålder så började han med lite småskumma saker, han sträckte frambenen galet många gånger/måltid, skrek ibland när man bara rörde honom & han ville inte gå som vanligt. Vi åkte in & ut hos veterinären under drygt 7 månader, utan att någon kunde hitta felet. Hans mage kraschade av alla mediciner, kroniskt grov magkatarr blev diagnosen för magen, men det värsta felet var fortfarande en gåta. Sen fick vi träffa Stefan Rosén, en specialist på muskulaturen, & han gjorde det ingen annan kunde; hitta felet på Magic! Han upptäckte att Magic hade en ländkota för mycket, så när han stod & åt så trycktes nerverna ihop i ryggen då det inte fanns plats för den extra ländkotan. Därför sträckte han ut den så mycket. Magic fick gå på rehab i 2 månader, simma 3 ggr/vecka, gå med benviktsmanschetter, kontrollerade promenad m.m. & till en början såg det mycket lovande ut. Sen kom kylan…Det märktes när han simmade på djursjukhuset, han ville inte alls simma rakt längre utan var som en makaron i kroppen. Jag bokade genast en ny tid hos Stefan & smällen jag fick där tog oerhört hårt, han var inte bara sämre – han var MYCKET sämre! Han klarade knappt av att gå 5-minuters koppelpromenader på plan mark med dubbla täcken (det var Oktober då), & då bestämde vi oss för att ge upp. Man hörde hans smärta i varenda andetag & han somnade in väldigt snabbt när vi väl släppte honom fri.

Övernattning hos tjejligan

Igår åkte jag & min lilla grabb hem till Carina & tjejligan där vi sedan spenderade natten. Vi tvåbeningar kollade på film & hundarna lekte. 🙂 Alla nöjda & glada.

Finaste Rally (gammal bild).

Idag hade vi tänkt att gå en skogspromenad, men det är så förbannat halt ute att det är livsfarligt för både människor & djur att röra sig utomhus. Så vi fick tänka om & beslutade oss för att träna lite freestyle/lydnad i hallen istället. 😛 Zoom skötte sig superbra idag också, jag är så himla nöjd med honom! Det här var andra gången som han har tränat samtidigt som någon annan, emellanåt tappade han lite fokus, men kom snabbt tillbaka sen. 🙂 Han är ju bara liten än så länge, så jag blir inte det minsta arg/irriterad när han tappar fokus & kanske t.o.m. springer bort till den andra hunden. Han lär sig snart att det inte lönar sig att göra så, det märkte han idag iaf. 😛

Resten av den här dagen/kvällen vet jag inte riktigt vad som händer. Jag har inget planerat, men om halkan ute försvinner så lär det ju bli en promenad, annars hoppar vi över den idag.

Nu ska jag däremot sätta mig med Zoom’s träningskalender & skriva ner allt både från igår & från idag. Måste ju se till att hålla igång det, annars var det ju ganska meningslöst med att köpa den. 😛

Min prinsessa skulle ha fyllt 6 år

…Igår. Jag minns så väl kvällen då jag satt i min allra första egna lägenhet & rensade kläder med Elin, medan Java’s uppfödare skickade sms om valpningen. Och jag minns glädjen när hon skrev ”Nu är Java född”!

Java var den perfekta hunden, utan tvekan. Alla har vi brister & hennes var att hon var sjuk. En sjukdom som till slut segrade & jag & min fina svartvita späckhuggare skildes åt. Så jävla tragiskt, en så fin hund, jag kommer ALDRIG att få nån som passar mig lika bra som hon gjorde, det är jag väl medveten om.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, bjuder på några bilder & filmer som minne till min finaste Java. <3

161104 1611041 1611042 1611043