Igår fyllde mina valpar 2 år!

Haha, minnet är fan bra kort alltså. 😛 Igår innan jag uppdaterade bloggen så tänkte jag att jag måste ju skriva lite om valparnas födelsedag, men det hann jag ju glömma. När jag sen hade publicerat inlägget så kom jag på att jag hade glömt det. 😛 Haha, så vi gör ett nytt försök idag. 😉

Sessan, Lix & Hippo

Fancy-kullen är min första, & hittills enda kull som jag har fött upp själv. Den drömmen var stor & slog in, & jag ångrar inte för en sekund att jag såg till att den blev verklighet. Och nu är de redan 2 år!!

På bilden ovan ser ni Lix, den lilla tiken som skulle ha stannat hos mig. Jag valde henne tidigt & såg verkligen fram emot att få ha henne så nära mig det bara gick. Men livet blir inte alltid som man vill eller ens tror att det ska bli. 🙁

Jag lärde sig mycket när jag tog valpkullen, både bra saker & mindre bra saker. Inte bara om hundar & framför allt valpar, utan även om mig själv. Det tog hårt på mig att vara så engagerad i valparna, för det var jag verkligen. Kunde i princip bara slappna av när dem sov, så ni kan ju tänka er hur slut jag blev. Så när Sessan åkte till Åland, & Hippo stannade kvar hos Carina, så flyttade jag, Dee & Lix hem till oss. Allt gick så bra & jag var så lycklig, MEN det sket sig. Jag hade Lix i ungefär ett dygn, sen var jag tvungen att vila upp mig ordentligt & så hände lite saker som jag inte vill gå in på. Det hela slutade iaf med att Lix fick stanna hos Carina & gänget. Ibland när jag ser henne så ”drömmer jag mig bort” om hur mitt liv kunde ha sett ut om hon var min, men det betyder inte att jag ångrar mitt beslut om att låta henne få en ny ägare. Hon har det superbra där, har blivit ”husses hund” i familjen, & hon & syrran Hippo är extremt tajta. Mamma Rally håller sig gärna i bakgrunden. 😛 Och så får vi inte glömma ”moster Clara”, som sedan de var små valpar tog hand om dem när Rally ville ha paus. Tänk, alla hundar vill nog ha en ”moster Clara”.

Nu den senaste tiden så har jag velat fram & tillbaka hur jag skulle göra med en till valpkull. Hjärtat har alltid sagt JA, men hjärnan har varit bestämt med ett NEJ. Jag har diskuterat & vänt på saken miljoner gånger, & till slut kommit fram till att nej, jag ska inte ta någon mer kull på Rally. Och nu när hon fyller 5 år i Mars så övergår hon i Carinas ägo, så det här var liksom ”sista chansen”. Men jag måste tänka långsiktigt, måste vara ärlig mot mig själv & göra det som jag tror är bäst, inte vad som är roligast. Jag skulle så gärna vilja sälja lundevalpar till alla som har skrivit till mig i hopp om att få en valp, men det är omöjligt & just nu låter jag andra uppfödare sköta det. Och numera har jag ju bara Zoom, & han kan inte få några valpar eftersom han är hane. 😛 Men förhoppningsvis så kan han bli pappa framöver, när allt är läkt, medicinerna bortplockade & lite hälsotester är gjorda. 🙂

Det går åt rätt håll nu!

Ja, min lilla Zoom blir bättre & bättre för varje dag som går. 😀 Idag har han fått varit utan tratten med jämna mellanrum, & han var hur busig som helst! Men självklart fick han inte röja gärnet som han ville, vågar ju inte riskera att bryta upp frakturen igen. Han är inte riktigt lika besatt av att tvätta såret på klon, eller också har han bara fattat att så fort han rör det så åker tratten på igen. Såret på klon ser också mycket bättre ut. 🙂 Så det är många positiva små delar, bara att hoppas på att det fortsätter så.

Dagarna går långsamt, vill bara att det ska bli måndag 12 Februari så att den nya CTn ska göras på Strömsholm, för efter den så vet jag hur allt står till med Zoom. Och då får jag även veta rehab-planen, om han nu är bättre, vilket jag tror. I värsta fall så är väl ”bara” att återgå till glasfiberskenan. Men vi håller tummarna för att det är positiva svar vi får så att vi kan gå vidare. 🙂

Mitt första möte med Zoom. <3

 

Stamtavla – check!

Har fortfarande inte hört ett ljud från Strömsholm! 🙁  Och jag satte ut hans smärtstillande tidigare idag istället för att vänta. Skulle jag följa ”schemat” från djursjukhuset så skulle jag sluta med dem till helgen, men det vill jag inte just för att det är helg då. Så skulle han bli sämre direkt så vill jag ju kunna hjälpa honom. Visst man kan åka in akut, men slipper vi det så är ju det att föredra.

Idag testade vi att träna lite & jösses vad taggad han var!! :O Jag tänkte köra trick typ när han ligger ner (korsa framtassarna), men han tränade mest på backa & buga. 😛 Sen när jag fick honom på min bana igen så såg jag att han inte alls kände sig bekväm med att ligga ner (vanligt, ligger han helt på sidan så är det en annan sak), förmodligen gjorde det ont, så jag la ner det direkt. Han tyckte ju verkligen att det var ASROLIGT!! Men hälsan går före träning, alltid.

Så vi får fortsätta att bara vänta. Imorrn lär jag ju märka om han får mer ont nu utan medicinen, & skulle han bli mycket sämre så åker jag banne mig in till Strömsholm! Om jag så ska åka ensam i snöstorm så gör jag det för min grabb. <3 Men förhoppningsvis har han inte så ont att det behövs, vi får se.

Under typ ett dygn så har jag kämpat med html-koder för att kunna göra en stamtavla med bilder här på hemsidan. Idag lyckades jag, till slut!! 😀 Jag fick kombinera 2 olika modeller för att få ihop det, men nu är jag mer än nöjd med den! Vill ni se den så gå in på ”Hundar” – ”Zoom”- ”Stamtavla”. Söker fortfarande efter bilder på några släktingar, men jag hoppas att kunna få tag i dem, vore skoj med en komplett stamtavla. 🙂

Orättvisa värld!

Inatt har det snöat hur mycket som helst! Det var såpass mycket snö att jag fick kämpa för att få upp altandörren. 😛 Först så ville inte Zoom gå ut, men när jag väl hade krattat bort massa snö från plattorna så ville han köra race! Men p.g.a sin skada så var jag tvungen att avbryta honom. 🙁 Livet är så orättvist. Kan han inte bara få bli bra igen?

Bild från tidigare.

Har noll motivation till att göra vadsomhelst. Försökte träna lite med Zoom (bara på några få saker som inte belastar hasen), men tröttnade pinsamt för snabbt. Jag tycker så synd om min lilla grabb, våra dagar känns mest långa & tråkiga.

Vad kan man hitta på med en hund som inte får röra sig? Tänkte att vi kunde miljöträna lite, men då behöver han få gå lite längre sträckor än han får nu. Det är så svårt att komma på saker man kan göra som INTE inkluderar belastning för hasen.

Tycker bara att Strömsholm kan ringa! Som läget är JUST NU så är han ganska smärtfri verkar det som, men så går han på höga doser smärtstillande, så det är med största säkerhet därför. Han haltar lite i så gott som varje steg, men han lägger lite tyngd även på höger bak. Om 2 dagar ska han sluta helt med dem smärtstillande tabletterna, så hur fan ska det gå då?! :O Jag tror ju att han kommer att bli mycket sämre på väldigt kort tid. För skadan har ju knappast läkt då…Skulle det inträffa, att han blir mycket sämre så tänker jag fan åka till Strömsholm direkt, oavsett om dem har ringt & bokat en tid eller inte. Min lilla kille förtjänar att leva ett liv utan smärta, & jag ska göra allt jag kan för att det ska vara så.

Starka tillsammans

Gårdagens röntgen visade en fraktur i hasen. 🙁 Så nu är en remiss skickad till Strömsholm där vi ska göra en CT plus eventuell en operation. Jag hoppas att vi får en tid så snart som möjligt, för att bara gå & vänta är aldrig roligt.

Så ALL motion & ALLA rörelser måste vara noggrant bevakade. Det är väldigt mycket som står på att INTE göra si eller så. Korta koppelpromenad i SKRITT-tempo, 7-10 minuter/gång. Fatta hur sakta jag måste gå för att han ska skritta! Skillnad om det vore en häst, då hade man ju rört sig några meter iaf. 😛 Men, men, jag gör som veterinären säger.

Skyddet som ni ser på bilden ska han ha på sig nästan hela tiden, för att stabilisera det hela. Han tycker inte om det, & om han försöker bita bort det så får han ha en tratt på sig. Just nu ligger han i soffan bredvid mig, så jag har full koll, & då får han vara utan tratten.

Även om det är väldigt surt att vi måste avboka alla aktiviteter som vi är uppbokade på (träningar, tävlingar, kurser), så är det viktigaste att min Zoom blir bra igen! Det får ta hur lång tid det vill, bara han blir återställd. <3

Det kommer lösa sig till slut, ja, jag lovar & svär
För tillsammans är vi starka, vi ska klara det här

3 blev 2 & 2 blev 3

Så, nu är det dags för att lägga alla korten på bordet & berätta vad det är som händer.

För några månader sen så köpte jag ju Koi, en bc som var helt perfekt! I alla fall i psyket, faktiskt när det gällde allting UTOM kissandet. Jag insåg väldigt fort att det var nåt galet, men trodde bara att det var en urinvägsinfektion, så hon fick medicin för det. Tyvärr blev det ingen skillnad, så hon hamnade på utredning på djursjukhuset. Efter massa undersökningar & prövning av medicin så gjorde vi ett ultraljud på henne, & där kom smällen. Hennes bäcken var förstorat & urinledarna låg därmed fel. Detta gjorde att hon inte kunde kontrollera blåsan utan kissade runt 6 gånger/TIMME!! Ingen av oss mådde bra av situationen. 🙁 Finns ju roligare saker än att torka kiss, & stackars Koi såg helt förstörd ut varje gång, som att hon visste att det var fel (trots att jag aldrig sa till henne). Så hon hann inte ens fylla 5 månader innan vi skildes åt för alltid. Min fina Koi, blev en ängel alltför tidigt.

Så det blev bara jag & Zoom igen, & vi båda saknade Koi massor. Så jag började leta efter en ny bc-valp & till slut hittade jag lilla Nika. 🙂 Hon kommer från en gård i Norge & jag kan lugnt andas ut för att hon inte är sjuk. Visst kissar hon inne, men inte i närheten av vad Koi gjorde. Och alla gånger jag kallar henne för Koi. 😛 Haha, & det lär säkert bli fler gånger. 😉 Med henne tänker jag satsa högt, precis som jag ska göra med Zoom. Vore coolt om man kunde ha 2 hundar i toppklass!

Man kan aldrig ersätta någon annan, & på ett sätt är det lite jobbigt med Nika eftersom jag påminns så mycket om Koi, men det blir nog bra det här. 🙂 Klart att det känns konstigt/jobbigt såhär i början, men så är det ju alltid mer eller mindre. Jag hoppas nu att Nika får vara frisk hela livet, ett LÅNGT helt liv! Min otur borde ta slut nån gång, eller?

Anledningen till varför jag inte har skrivit nåt om detta tidigare är för att jag (åter igen) har fått massa skit för det. 🙁 Några få visste om det, sen helt plötsligt var det många som visste & en liten del av helvetet kom tillbaka. Men jag överlevde det än en gång, & kommer att fortsätta göra det.

Snöbus med tjejligan

En liten tur i skogen blev det även idag. Vi gick en väldigt kort sträcka, & det var för att dagens ”uppgift” var att fota hundarna. 😉 Dem hade hur skoj som helst! 😀

Imorrn är det julmarknad med tema hund! 🙂 Ska bli spännande att se vad som erbjuds, hundgrejer kan man ju aldrig få för mycket av! 😛

En underbar dag idag

Idag har jag & Zoomen varit med Malin & Jax när dem har debuterat i freestyle! Dem var så jäkla bra, & det belönades med uppflytt & en fin 2:a placering. Haha, vi båda fällde några tårar efteråt. 😛 Jag har ju sett dem ”födas” från start & till idag & det har hänt mycket. Så himla stolt över dem båda två! <3

Zoom & Jax fick dela bur på tävlingen, inga problem alls! Ingen av dem har nånsin legat i en tygbur (båda har försökt tugga sig ut), men det kunde man inte tro idag. Zoomen blev lite otålig när Jax försvann, men annars låg dem snällt där inne tillsammans. Detta är JÄTTEVIKTIGT för en tävlingshund att kunna, för när man är på tävlingar hela dagar så måste hunden kunna slappna av emellanåt, för ingen hund orkar en hel dag. Om dem kan vila & slappna av i buren så kan dem leverera mer på planen, för då har dem mer energi kvar än dem skulle ha haft utan om dem inte vilat nånting alls.

Jag är inte bara glad över att det gick så bra på tävlingen idag, utan jag är också väldigt glad för att Malin har fallit för freestyletävlingar! 😀 Så nästa år ska vi satsa stort & ingen ser fram emot det mer än jag! Det blir en tävling/månad det första halvåret, andra halvåret vet vi inte hur det blir, för dem tävlingarna har inte kommit ut än.

Så då debuterar även jag & Zoomen! Jag har inte tävlat 11 Juli 2015!! :O Fatta hur långt det tävlingsuppehållet har blivit! Det är ju ofrivilligt, p.g.a sjuka & skadade hundar har jag tvingats lägga tävlingar på hyllan & istället va stamkund på djursjukhuset…Men jag hoppas att den tiden är förbi, jag hoppas att jag äntligen ska få göra det bästa jag vet – att tävla! Och förutom Zoom, så kommer även en av mina allra bästa vänner att finnas vid min sida & jag bara LÄNGTAR tills detta blir av. <3

Direkt efter tävling & matintag så tog vi en sväng i skogen tillsammans med Malins syster Jessi & hennes goldenvalp Bella. Zoom varierade sig mellan att leka, ignorera & flörta med Bella, som i sin tur inte riktigt fattade vad han var ute efter. 😛 Haha, jag älskar Zoom & alla hans knasiga idéer. <3

Imorrn blir det förmodligen lite träning utomhus, det beror på väder & temperatur. Är det flera minusgrader så åker vi inte iväg, inte heller om det är snöstorm. Men vid helt okej väder så blir det träning, något både jag & Zoom behöver. Eller vad säger du Malin? 😛

Sista tävlingen för i år

Idag var vi i Växjö på utställning, första gången för Zoom inomhus & till en början så var han inte jätteimponerad av miljön. 😉 Men han släppte det ganska snabbt. 🙂 Han skötte sig helt okej i ringen, skulle vilja ha lite mer attityd, men ändå helt okej som sagt. Han fick excellent & Bästa Junior, tyvärr inget ck då domaren tyckte att han var för ”luftig”. Med andra ord att han behöver bygga på sig lite mer, men det gör han med tiden. 🙂

Detta var vår sista tävling för i år. Sen så hoppas vi att vi kan rivstarta nästa år med massor av freestyletävlingar! Men nu först – semester.

Inget Stockholm i år :(

Gårdagen på stan gick kalas med Koi! 😀 Hon brydde sig inte om miljön på det sättet som Zoom gör. Hon tittade nyfiket på alla barn som sprang omkring, & ja, hon var rätt så cool. 🙂 Men visst fanns det några läskiga saker längs vägen, som typ en cykelpump, en staty & det mesta skrämmande man kan träffa – barnvagnar! Med andra ord måste vi träna på att kolla upp dessa saker, så någon dag snart så tänkte jag åka dit igen med bara Koi & låta henne undersöka allting. 😉

Zoomen var det inge synd om, han fick ju vara hos tjejligan! 🙂 Det är så himla skönt att han känner sig hemma där, för jag behöver aldrig oroa mig för att nåt ska hända. Så åter igen – tack Carina! <3

Min plan med årets utställningar var ju att åka till Växjö & Stockholm, men det blir bara Växjö. Och med största säkerhet så kommer inte jag ens att åka till mässan. 🙁 Det har hänt lite saker som gör att jag måste prioritera allt jag vill göra, & då har jag helt enkelt valt bort mässan. Men den återkommer ju nästa år, får satsa på den då!