När det bara kan bli bättre…

…Ja, igår var det verkligen så illa. Jag mådde åt helvete när jag kom hem från träningen. 🙁 Jag var så ledsen & besviken på Yori, men allra mest var jag arg på mig själv för att jag är så känslig. HSP i ett nötskal. Jag ”skyller” inte på Yori, för han är så ung & grön, plus att det var i en ny miljö med nya träningskompisar. Det har varit såhär katastrofalt förut & kommer garanterat att bli det igen. Man får göra det bästa av situationen då, & det gjorde jag INTE igår!

Jag har sån himla tur att jag har mina vänner som alltid stöttar mig, fast det som fick mitt hopp att återvända var orden från ”min tränare”. Hon tog mig på fullaste allvar & kom med tips på hur jag kan göra nästa gång det händer, för ja, det kommer som sagt att hända igen, säkert flera gånger. Så nu ser jag fram emot nästa träning, vilket blir på onsdag. Jag har en bra plan i mitt huvud, nu återstår det ”bara” att leva efter den.

Långt ifrån alla kort blir som man har tänkt sig, haha.

Men hur arg, ledsen & besviken jag än kan känna mig på mina killar så älskar jag dem över allt annat. Dem gör så gott dem kan, jämt, även om det inte alltid känns så. Det är nånting som jag påminner mig själv om varje gång det händer nåt. Och jag tror att jag lär mig något varje gång det händer, så snart borde jag vara fullärd. 😛 Haha.

Snart ska jag köra ett litet pass med Yori här hemma, med fokus på ”vänd” & ”om”. Lilla Zoomen som inte får göra nåt kan få köra lite ”mellan”, & det blir hans version av rörelsen, med andra ord gå med framtassarna på mina fötter & ta babysteps. 😉 Mer än så får han tyvärr inte göra i dagsläget.

Total katastrof

Freestyletävlingen i lördags gick så dåligt den bara kunde gå. 🙁

I första klassen så sprang han av planen flera gånger, men kom tillbaka varje gång jag ropade/visslade på honom, för att sen direkt springa iväg igen. Jag fick leksaken inkastad & då stannade han på planen & kunde göra flera trick, så det var ändå en okej känsla.

Inför andra starten så tänkte jag att nu kanske han stannar kvar på planen eftersom han fick en positiv upplevelse där under första starten, men oj vad fel jag hade! 🙁 Han sprang iväg, sket fullständigt i både mig & leksaken, han ville helt enkelt inte alls vara med. Så till slut fick jag tag i honom & bar honom av planen, väldigt besviken & ledsen.

Som jag skrev i förra inlägget så vet jag ju att han inte gör så för att jävlas, det är helt enkelt hans sätt att hantera en situation som han inte är redo för. Men jag måste ändå vara ärlig, jag var helt förstörd efteråt, för jag ville ju så gärna att det skulle gå bra. Tävlingsmänniskan i mig hoppades så mycket, därför blev så jag ledsen/besviken.

Så nu har jag fått det bekräftat, han är inte redo för freestyletävlingar än, & det måste jag acceptera. Det är ingen mening med att åka på freestyletävlingar & försöka få honom att stanna på planen, det om nåt är att kasta bort pengarna, plus att jag själv inte skulle må så bra av det. 🙁 Hur långt vårt uppehåll blir vet jag inte. Tävlingsupphållet blir väl minst ett hösten/vintern, beroende på hur träningen går. Men JUST NU så tar vi paus även från freestyleträningen! Jag har tappat all min motivation så vi har uppehåll tills dess att jag känner suget efter att börja träna igen. Hur lång tid det tar har jag ingen aning om. Så träningen hädan efter kommer att bli miljöträning, för det behöver han.

På tal om miljöträning, idag besiktade jag bilen & passade då på att miljöträna honom lite på den platsen. Han kände sig inte helt trygg, men efter en liten stund så la han sig faktiskt ner, & det skulle han inte göra om han kände sig helt otrygg. Små små steg framåt. Och så länge det går framåt så får stegen vara hur små dem vill.

Så alla freestyletävlingstankar är på off, & utställningar är på on! Vi har en del planerade utställningar det här året, men jag går inte ut med vilka innan jag vet att dem blir av. Utställningar är ju också miljöträning, så det är BÅDE en tävlingsgren OCH miljöträning, jag menar, kan det i dagsläget bli bättre?! 🙂 Redan nu på söndag så åker vi till Lidköping, & jag längtar hur mycket som helst! 😀