Reflektioner

Gårdagens privatlektion blev tyvärr inställd, så jag & Yori får testa oss fram lite mer på egen hand. På torsdag har vi hallen & ska köra lite freestyle med mycket lek & motivationsövningar. På lördag väntar sen en träningstävling i freestyle i hallen, & efter den ska jag då bestämma om jag ska åka ner till Ulricehamn & tävla eller om jag ska hoppa över det. Jag VILL tävla, men om han bara fortsätter att gå iväg så känns det inte värt att åka 3 timmar enkel väg för att gå in på planen & låta honom sticka. 🙁 Jag har en idé om hur jag kan testa att göra när han vill dra, men om det funkar eller inte får jag veta på torsdag (eller lördag).

Dem senaste dagarna har jag & Carina med alla våra hundar gått en hel del i olika skogar, den ena bättre än den andra. 😉 Hundarna är superduktiga & kommer på inkallning direkt, & jag tror att även hundarna njuter av friheten. Yori har haft svårt med inkallning när han leker med en annan hund, men polletten verkar äntligen ha fallit ner, för nu kommer han springandes som en galning, oavsett vad han än pysslar med! 😀 Och jag blir lika stolt varje gång! <3

Den magiska platsen!

Alla kommer som skott vid inkallning!

Åh, jag vill så gärna att träning & TÄVLING ska funka!! Han kan ju så himla mycket, bara han vill. Det kanske är någon form av trotsålder, även om hundar inte har likadana som oss människor? Jag vet inte, jag bara vet att han har ”kommit på” att man kan lämna matte på planen…alldeles ensam…Det är tur för honom att han är så go i övrigt, haha.

Just nu är han hos min farsa med familj, & han kommer hem imorron eller på onsdag. På eftermiddagen på onsdag så blir det miljöträning på stan med Malin & hennes grabbar. <3 Och som alltid när man åker ner till stan så blir det lite freestyleträning på torget. Den här gången ska jag ha EN PLAN för vad vi ska göra, för annars blir det som alltid, bara samma saker, snurra, backa, slalom typ. Kanske köra första delen av freestyleprogrammet, fast utan musik? Hmm, ja, det kanske kan vara nåt, tål helt klart att funderas på!

Samtidigt som det faktiskt kan vara lite skönt att vara hundledig så är det tråkigt. 🙁 Jag som bor ensam med Yori blir ju ännu mera ensam utan Yori. Så ja, jag saknar min röda fara.

Lydnadsdebut a la Yori

Ja, nånting sånt kan man nog kalla det, haha. Jag var jättenervös, försökte tänka på att andas, men det var svårt, för jag ville ju så mycket! Värmde upp väldigt kort tid då vi hade startnummer 1, vi behövde inte snabba oss, men när alla stod där & bara väntade på oss så kände jag mig stressad, så det smittade säkert av sig på Yori, som för det första precis kommit ut ur bilen, & för det andra så har han aldrig varit på den klubben förut. Jag gjorde lite freestylemoves innan startrutinen & sen gick vi in på planen, mer eller mindre redo för att göra vår lydnadsdebut!

Följsamheten gick sådär, vi krockade några gånger, dels för att han hade fokus på annat, & dels för att jag själv inte kan gå rakt när jag är nervös. 😛 Utan jag vinglade lite & det gjorde ju inte saker bättre, haha!

När jag ropade på honom på inkallningen så svek rösten mig (är ju förkyld), men han hörde mig ändå & kom som skjuten ur en kanon! Jag hann tänka ”det här kommer aldrig att sluta bra” & mycket riktigt, han använde mig som stoppkloss. Men han kom iaf. 😉

I momentet sättande under marsch fick jag hjärnsläpp, glömde helt bort vad jag höll på med, men vi fick några poäng med oss från det ändå.

Sen var det ju apporteringen, tollarnas huvudnummer, & helt klart dagens shownummer från Yori’s sida! Senast igår ville han knappt ta apporten, & idag, ja, då tjuvstartade han, tog apporten & sen sprang han runt några varv runt planen, skitlycklig! Jag ropade på honom flera gånger, men tror ni att han hörde nåt? Haha, nope, han var bara så jävla glad. Till slut kom han tillbaka till mig, med apporten, men ja, en nolla där som ni förstår.

Fjärren är ett av hans bättre moment, likaså idag. Han stannar bra när jag lämnar honom, kastar sig ner i liggande position på mitt första kommando, men sen, när jag gick tillbaka till honom så reste han sig upp & satte sig sen väldigt snett. Synd, för som sagt, han lägger sig jäkligt bra!

Hoppet gillar han också & det gjorde han bra idag. Kunde ha blivit en bättre ingång, men det finns alltid saker att slipa på. 😉

Jag är nöjd med min vilde, haha, jag var rädd för att vi skulle bli diskade efter hans race, men det blev vi inte. 😀 Och han är ju ung & vi har knappt tränat nån lydnad, herregud, han har ju precis lärt sig vad ordet ”fot” betyder! Egentligen är det på tok för tidigt att låta honom tävla i lydnaden, men jag trodde ju att min träningsmotivation skulle komma tillbaka, men det gjorde den ju inte. 🙁 Så kraven på min lilla sprätt är inte så höga, han hade störtskoj & det är det viktigaste! 😀 Ja, jag hade också roligt, även om det kändes lite pinsamt emellanåt. Vill ni själva se hur allt såg ut, så kommer här en film från tävlingen (tack Malin för att du följde med, höll mig sällskap, samt filmade!). <3 Slutpoängen blev 119,5 poäng, vilket betyder 0,5 poäng ifrån godkänt. Helt okej med tanke på omständigheterna!

Imorron väntar lydnadstävling igen, men den gången i Kristinehamn. Har jag fattat PMet rätt så kommer vi att gå ut som startnummer 3 i första klassen. Då hinner jag värma upp honom lite mer innan. Det är ju alltid så svårt att veta hur man ska göra med nya hundar innan man har hittat vad som funkar bäst. Tänkte även att Yori skulle få springa av sig här hemma med Farro innan vi åker imorron bitti, så kanske han inte kör race på planen. 😉 Haha, för jag tror ju inte att han skulle bli för trött av det, han ska ju inte springa en mil liksom, & brist på energi är inte hans melodi, så det blir nog bra. 🙂

Anmäld till första tävlingen!

Yori är nu anmäld till sin allra första tävling, en inofficiell utställning i Örebro. 🙂 Tänkte anmäla till den i Forshaga, men den anmälningstiden hann gå ut. 🙁 Så vi får åka till Örebro istället, är ju inte så långt så det är lugnt. Har inga höga förväntningar alls, utan ställer honom bara för träningens skull. Så det ser jag fram emot, kommer dock att behöva trimma öronen & tassarna igen innan, men det gick ju fint förra gången. 😉 Haha.

Idag har vi tränat ute med bästa träningsgänget. Vi körde freestylemoves samt inkallningsträning, mycket nyttigt. Jag är nöjd med båda killarna, dem skötte sig jättebra! 😀

Imorron väntar lite agilitylek i hallen på förmiddagen. Förhoppningsvis följer Carina & tjejligan med, för man får mycket ”dötid” när jag bara kör med mina hundar, för man kan ju inte köra hela tiden, utan man får ta små fikapauser. 😛 I vilket fall som helst så följer Loppis med, hon tycker (precis som jag) att det är jätteroligt att träna agility, så det är liksom winwin när hon följer med & hjälper mig. 😉

Jag är lycklig på riktigt

Känslan som jag känner just nu & har känt dem senaste dagarna är magisk. Jag kan inte minnas att jag har känt såhär någon gång tidigare i livet. Allt känns bara helt fantastiskt. Jag har en underbar familj & grymma vänner, som alla ställer upp när det behövs. <3 Jag har en lägenhet som jag trivs superbra i, & sist, men inte minst; jag har Zoom!

Jag vet att jag har skrivit det förut, så med risk att låta tjatig, så säger jag bara att han är perfekt. Eller ja, så perfekt någon kan bli (någon liten brist har vi ju allihop). Han söker mer kontakt med mig för varje dag som går, & blir allt bättre på inkallningar när vi är i skogen. Han älskar våra korta träningspass inomhus & framtiden så oerhört ljus ut. 🙂

Det måste vara såhär lycka känns, för ja, jag är så lycklig man kan vara!