Han skrämde mig ordentligt

Igår kväll var vi uppe hos Malin, Erik & deras lilla ”zoo”. 😛 Haha, nejdå, men de har ju 2 hundar & 2 katter, & Zoom älskar de allihop! Synd bara att det enbart är Jax som gillar Zoomen tillbaka. 😉 Vi åt tacos & spelade kort, & som vanligt så blev det sent, vilket gör att jag idag är väldigt trött. Men det är det värt.

När jag & Zoomen tog utevägen hem så började han hoppa på 3 ben igen. 🙁 Höger bakben högt upp, inte stöd alls på den. Jag tänkte att nu jävlar är det kört, skadan har gått upp igen & vi tvingas börja om från början. Men idag har han inte visat nånting alls, så han haltade säkert p.g.a kylan, för det var riktigt kallt ute. För säkerhets skull så har vi tagit det lugnt, för han skrämde mig verkligen!

Om en halvtimme börjar hockeyn på tv:n, något jag har sett fram emot sen innan OS-uppehållet. 😛 Tycker att det är så himla skönt att bädda ner sig i soffan & kolla på SHL. Då trivs jag på riktigt. Så vi får hoppas på en bra match med 3 poäng till Färjestad.

Träningen ger resultat

Jag är så himla nöjd med Zoom, han är bättre än jag hade vågat hoppas på. Kanske inte när det gäller rumsrenheten (att han gnällde & ville ut första kvällen var ett undantag), men i övrigt. 😉

Idag har vi inte tränat nånting alls, utan bara varit ute & miljötränat, så ja, den form av träning har vi ägnat oss åt. Han gick riktigt bra i koppel, för att vara så liten. Han är verkligen ”liten men tuff”, för han vill gärna fram & hälsa på andra hundar (vilket han inte får när vi är ute såhär), storlek spelar ingen roll.

Just nu ligger han på golvet & äter på ett ben. Om drygt en timme så ska jag upp till Malin & gänget där uppe, för då ska jag åka iväg på hockey. 🙂 Är ju på hockeyn alltför sällan nu för tiden, men man kan inte hinna/orka med allt.

När det kommer till rubriken, han söker allt mer ögonkontakt & är betydligt följsammare än han har varit innan. Allt har såklart inte kommit över en natt, men idag kände bara att ja, han har blivit bättre. 🙂 Och det är en väldigt skön känsla, som är bevis för att vi går åt rätt håll.

En annan sak som också går åt rätt håll är ensamhetsträningen! Igår skrek han som en galning dem första 11 minuterna som han var ensam, sen somnade han. Idag lekte han lite efter att jag hade gått, sen gick han & la sig – utan minsta ljud!! 😀 Fatta vad stolt & glad jag blev när jag såg filmen. Så framtiden mycket ljus ut på alla håll & kanter.