Det här blir utmanande mentalt för mig

Har nu läst igenom lydnadstävlingarnas PM & jag säger bara ojojoj…I Forshaga, den första tävlingen, nu på lördag, så vet jag vilka dem flesta i startklassen är. Några känner jag igen från Java-tiden, självklart med nya hundar, men förarna känner jag som sagt igen. Det gör att pressen på MIG ökar, Java var ju superduktig & ja, risken för att jag kommer att jämföra Yori med henne är stor. Men jag MÅSTE tänka på att dem är 2 helt olika hundar, med 2 helt olika förutsättningar. Lydnaden är ROLIG & KRAVLÖS att tävla, det är mitt mål i huvudet. Så det här blir utmanande mentalt för mig, mycket utmanande.

På söndagens tävling i Kristinehamn känner jag typ inte igen nån, så där blir det mindre press. 🙂 Och tävlingarna i Örebro blir roliga, visst känner jag igen några personer där med, men det ska vara med så många olika raser, så det ska bli väldigt spännande. 🙂 Så dessa 3 tävlingar (är ju dubbla starter i Örebro) känns mycket lugnare för mig mentalt, iaf än så länge. Men vem vet, det kanske hinner ändras, haha.

Tränade precis ett litet pass här hemma med Yori & han glänste som vanligt. <3 Han lär sig saker så fort & det finns så mycket jag vill lära honom! Men jag befinner mig i en djup svacka träningsmässigt just nu, så det blir inte mycket träning, tyvärr. Jag hoppas att jag tar mig upp ur svackan så snart som möjligt så att vi kan få fart på träningarna igen. Det var en av anledningarna till att jag anmälde oss till några tävlingar, för att försöka väcka motivationen hos mig själv, för Yori har då ingen fel på sin!

Vi har saker bokade VARJE helg några veckor framöver, så om inte det får igång mig så vet jag inte vad. En sak som inte har med tävling att göra, men som ändå ska bli av är ett besök hos bästa Zoom!! 😀 😀 😀 Vi håller på att bestämma helg, förhoppningsvis får jag med mig Carina & tjejligan också, en helg ute på landet/i skogen skulle nog vi alla må bra av. Zoomen lever ju där jämt. 😉 Åh, ni anar inte hur mycket jag ser fram emot att få träffa honom igen, älskade, älskade Zoom, han kommer alltid att äga en del av mitt hjärta. <3

Om en timme blir det en långis med morsan & Farro, här på Kronoparken. Så det blir en koppelpromenad, men det är ju bättre än ingen promenad alls. 😉 Även om herr gyllenbrun föredrar lös om han får välja.

Avslutar med att berätta en tråkig & extremt irriterande grej. I morse när vi var ute på morgonkissen så kom det 2 små barn & jagade Yori. 🙁 Jag hade honom nära mig, så att jag kunde gå emellan så att barnen aldrig nådde honom, men stackarn blev jätterädd. Mamman skrattade mest ”hon vill inte”, men gjorde inte så mycket mer åt saken. Jag valde att gå bortåt, belönade Yori med små godisbitar när han tittade på mig, & till slut vände barnen & gick tillbaka till sin mamma. Jag blir så jävla arg!! Vad är det för fel?! Tänk om den dagen kommer då Yori blir rädd & biter, för JA, även han, som är snällare än snällast, kan bita av rädsla om han känner sig trängd, det kan ALLA hundar, då blir det ju HANS fel! Håll koll på era ungar, innan den dagen kommer som ingen av oss vill uppleva! Och jag blir så osäker på hur JAG ska agera i en sån situation?! Idag tryckte jag mig som sagt mellan Yori & barnen, & hoppades på att mamman skulle ta kontroll över sina ungar. Men jag kanske borde ha agerat annorlunda? Hur hade ni gjort? Inte helt lätt att hålla en rädd 14 kg hund i kort koppel & styra bort 2 ungar samtidigt, så ja, jag tar gärna emot tips.

Träffen med brorsan!

Träffen med brorsan Ossie var spännande, dem var ganska lika till sättet och ”kände av” varandra väldigt försiktigt. 😉 Dem badade massor, sprang runt en del på stranden, tuggade på pinnar, rullade sig i sanden, och lilla Yori grävde typ tusen gropar. 😂 Jag fotade en del och kommer att lägga ut några bilder direkt jag har fixat mitt program på datorn, har dock lagt upp några på min Instagram för dem som vill se redan nu. 😉

Imorron drar jag och bästa Yori till Stockholm över dagen för att träffa Moa och Nova! 😃 Vi vet inte riktigt vad vi ska hitta på, men jag ser ändå fram emot det. Och så får man ju massa miljöträning på köpet! 😁 Så jag måste ta med mig mycket godis till Yori, för vi lär nog träna lite nånstans med dem.

Jakten är äntligen över

I 3 år har jag letat febrilt efter ett specifikt halsband till mig. Jag har letat på alla marknader som jag har varit på, och på nätet, men aldrig lyckats hitta rätt, fören idag! Precis när jag hade gett upp hoppet om att hitta ett sånt så bara låg dem där, typ 2 dm ifrån mig! Lyckan var total, ÄNTLIGEN!! 😃🎉🤩 Och självklart graverade jag in Yori’s namn på det, och nu sitter det runt min hals där det kommer att stanna lääänge!

Efter marknaden och lite vila så åkte vi till hallen och tränade med Malin och Emma. Jag valde att träna lydnad idag då jag varit sugen på det den senaste tiden, och vad ska jag säga? Vilken hund jag har!! 😲 Vi testade nästan alla momenten i startklass, allt för första gången nånsin, och jag är så stolt över min kille som hela tiden ställer upp på allt jag hittar på. Visst har vi en del att slipa på, men vi har iaf nåt att utgå ifrån och jag är så glad i min underbara hund som gav mig rätta känslan idag! Det var roligt att träna, vi fick tvinga oss att ta pauser, tråkiga pauser, men ack så viktiga. Nu bara längtar jag jättemycket efter nästa pass! Ett par små filmsnuttar från träningen finns på vår Instagram.

Imorron ska vi ju träffa brorsan Ossian på dagen, det kommer att bli så roligt! Så man kan verkligen säga att vi varierar fysisk aktivitet med psykisk, precis som det är bäst att göra. 😁

Fullständigt galen

Har precis kommit hem från en långpromenad med raskt tempo tillsammans med morsan och våra killar. Yori är galen, det är iofs ingen nyhet, men jösses, han höll på att slita av armen på mig flera gånger när han fick fnatt!! 🤣 Imorron ska han få springa lös i skogen, det behöver han verkligen! Inomhus så lugn och sansad, och ute helt crazy, precis så som man vill ha det! 😍😃

Tidigare idag har vi tränat lite lydnad inomhus i vardagsrummet, så avstånden blir ju därefter. 😝 Men han har varit superduktig och vi båda har tyckt att det har varit ROLIGT! Inga krav, ingen press, inga ”allt-måste-vara-perfekt-från-start” – tankar. Riktigt skönt! Mer sånt tack.

På lördag väntar marknad i Filipstad för min del, lilla Yori får stanna hemma under tiden, tillsammans med Farro. Även om det blir lite jobbigt för MIG! Föredrar helt klart att ha med mig Yori, känner mig mycket tryggare då, men men, det är väl nyttigt att vara utan honom ibland också. Morsan och Anders ska ju med till Filipstad så jag åker ju inte ensam. 😛 Hoppas att jag kan hitta nåt snyggt halsband till mig för ett bra pris, vet ungefär vad jag vill ha, så jag kommer att spana ordentligt. 😂 Skam den som ger sig.

Och på söndag händer nånting ännu roligare – jag och Yori ska träffa Ossian för första gången – ett av Yori’s syskon!! 😃 Eller ja, Yori har ju träffat honom förut, men inte som vuxen, så det ser jag verkligen fram emot! Om det är okej väder så kommer jag att fota massor då, så håll tummarna för uppehåll iaf.

Med andra ord har vi dagsplanerna klara för några dagar framåt, och det är bara roliga saker. 😁

Söker lydnadskompisar!

Tävlingen på lördag blir tyvärr inställd för mig och Yori p.g.a personliga orsaker som jag inte tänker ta upp här. Riktigt tråkigt då jag verkligen såg fram emot tävlingen, men nu är det som det är så det är bara att gilla läget. Vi får debutera i freestyle en annan gång.

Och eftersom freestyletävlingar tyvärr inte växer på träd på hösten, samt att vi behöver lite ny energi i träningen så väljer vi nu att satsa på startklass i lydnaden! 😁 Jag lägger inte ner freestylen, absolut inte, vi kommer att fortsätta träna det, men inte med samma ”press” i mitt huvud. Så här är ännu ett bra tillfälle att träna på att sänka kraven. Sen har jag såklart en baktanke med det hela, men den håller jag för mig själv ett tag till. 😝

Jag och Yori söker nu träningskompisar i lydnad! Kanske finns det någon mer som satsar mot startklass under hösten/vintern? Mer vintern, haha. 😉 Gärna dagtid då både jag och min gyllene vän är hemma då, och för er som inte har full koll så bor vi i Karlstad. 😉 Men kan tänka mig att åka till närliggande ställen och träna om rätt folk dyker upp. 😎 Så skriv bara en kommentar här så bestämmer vi nåt!

Nerverna smyger sig på

Även om jag aktivt jobbar med att sänka kraven så betyder inte det att jag inte blir nervös inför tävling! Inför rallylydnadstävlingen så var jag iofs inte nervös, för det kändes inte som ”på riktigt”. Men nu inför freestyletävlingen så börjar nerverna smyga sig på. Det kommer att bli spännande på flera sätt, hur mycket klarar jag av att hantera på bra sätt? Hur väl kommer jag att kunna kontrollera min nervositet? Hur låga kan jag göra kraven? Vad kommer Yori att tycka om att tävla? Ja, ni hör, det är många frågor som söker svar.

(Gammal bild, men mitt bildprogram på datorn krånglar så jag kan inte beskära & ändra storlekar på nya kort.)

 

Idag har vi tränat i hallen tillsammans med Malin & Caroline. Jag hade ingen bra känsla alls. 🙁 Yori skötte sig egentligen, men nej, den där rätta känslan ville inte kännas vid idag. Fast det är ju såna här pass som gör att man uppskattar dem där ”dröm-passen” ännu mer. 😉

Nu ligger han här bredvid mig i soffan & snarkar högt, helt slut min vilda lilla kille. <3 Det blir nog en tidig kväll för oss båda idag, vi måste ju mysa till det lite extra ibland också, & det är precis vad jag tänkte göra idag.

På en annan planet

Idag var jag taggad & redo att köra igenom mitt & Yori’s freestyleprogram ordentligt till musik, i hallen, jag pluggade programmet som satan igår & ja, jag hade en tydlig plan för hur det skulle gå. Yori hade en annan…

Det var som att han var på en annan planet, han skällde massor, hoppade både på & över mig, tog upp ”foten” till pinnen & sprang runt med, & ja, han gjorde det mesta – utom det jag bad honom om. Han hade mycket roligare än vad jag hade, även om jag måste erkänna att det var lite underhållande att titta på honom. 😛 Loppis var med & filmade & skötte musiken & hon skrattade lite åt alla hans tokigheter. Så idag var han verkligen unghund!

Vi avslutade passet med lite agility-slalom & en tunnel = en mycket nöjd tollare! Han sprang omkring hur mycket som helst hela tiden, inget fokus på nånting annat än att springa, springa & åter springa, helst med nånting i munnen. Det var liksom ingen idé att försöka göra nåt avancerat, utan han fick väl springa. 😛 Haha.

Freestyletävlingen som närmar sig känns inte alls lika lockande längre. 🙁 Han har ALDRIG varit såhär ofokuserad som han var idag, tänk om han är så på tävlingen? Allt kan hända & ja, han ÄR ung, men idag var han knäpp, haha. 😛 Det jag var osäker på om det skulle funka funkade kanon & det jag inte ens tänkte en tanke på att det inte skulle funka var inte ens i närheten av att funka. Så helt fel idag. Men han är ju en levande varelse, så allt kan hända, alltid.

Guldstjärna till Yori

Igår var vi som sagt i Stockholm där vi träffade en speciell hundinstruktör några timmar, innan vi satte oss på tåget & åkte hem igen. Yori har varit jätteduktig på allting, utom när jag lämnade honom för att få på toa på tåget, det tyckte han inte om! 😛 Men nyttig träning, som vi definitivt behöver träna mer på.

Efter att ha mött upp instruktören så gick vi till ett café/restaurang där vi satt & pratade massor, & såhär gjorde Yori större delen av tiden:

Detta trots att dem plingade i en klocka hela tiden & det gick folk fram & tillbaka hela tiden, gissa om jag var stolt över honom då?! <3

Efter fiket blev det lite träning på en gata där, i koppel. Han kunde söka kontakt utan problem, så det känns väldigt lovande inför tävlingskarriärerna med tävlingar på många olika platser.

Sen fick han gå runt & nosa massor i en park (i koppel) innan vi gick bort till tåget som tog oss hem igen.

Man kan tro att han är mycket äldre, eller väldigt miljötränad, men så är det ju inte. 😛 Han bara är cool. 😀 Fick en del tips på vad vi ska träna på fram tills nästa träff, som koppelgående, passivitet & spöken. Och behöver jag säga att jag redan längtar tills nästa gång?! 😀

Nu börjar det om

Idag är det mångas semestrar som tar slut & folk återvänder till sina jobb, så nu blir ensamheten större igen. 🙁 Visst kan det vara skönt att vara ”ledig” jämt, men man blir så fruktansvärt ensam. Jag önskar att jag var såpass stark att jag kunde klara av att jobba, kanske inte heltid, men lite iaf. Istället har jag varit sjukskriven sen jag gick ur gymnasiet & kommer kanske att vara det resten av livet. Det är ingenting som jag har valt själv, men snällt får acceptera.

Om en liten stund är det dags att åka ut till skogen där vi ska gå en promenad med Elin & Caroline, samt alla hundarna såklart. 🙂 Ska bli skönt att komma ut lite, behöver verkligen det. Den här dagen har varit extrem seg & tråkig, vi får hoppas att morgondagen blir bättre. Vem vet, det kanske blir ett pass i hallen? Måste ju sätta igång & hålla kvar träningen med Yori, annars kommer vi ju inte att kunna tävla med så bra resultat som jag vill. 😉 Nog för att han har vilat sig i form nu, men han lär sig inte nya saker genom att bara vila, haha. Och jag tränar mycket mer seriöst i hallen jämfört med ute, så jag får helt enkelt satsa på fler timmar i hallen! Och Yori kommer inte att tacka nej till det. 😉

Avslutar med en bild på Yori som valp, som hans uppfödare har tagit. Hur söt var han inte redan då?! <3

En dag i tårar

Ja, fy fan vilken jävla dag det har varit. 🙁 Jag hade planerat att åka till hallen & träna med Yori, men istället har jag legat hemma i soffan/sängen & bara gråtit tills jag somnat av ren utmattning. Jag vill så gärna bara sätta mig i bilen, åka ner till Zoom, & ta med honom med igen. Men han har ett nytt hem nu, men en ny matte, & det är väldigt svårt för mig att acceptera. Kollade på SKK Hunddata & nu är ägarbytet genomfört, & det var liksom droppen som fick den berömda bägaren att svämma över. Tårarna hade inget slut.

Jag vet att han har det bra, han har det t.o.m. superbra, men det hjälper tyvärr inte mig i min smärta. Jag unnar honom ett fritt liv på landet, samtidigt som jag som sagt bara vill hämta hem honom. Så ja, det är väldigt dubbelt. Jag saknar min Zoom. <3

Yori har fått haft en jättetråkig dag, men vissa dagar är så, tyvärr. Han är väldigt snäll som bara accepterar det, lägger sig bredvid mig i sängen & jag kan krama honom hur hårt jag vill, vilket jag många gånger gör för att försäkra mig om att han finns kvar hos mig, att inte han också är borta. Det går inte att på långa vägar beskriva den smärtan jag går igenom just nu, & utan Yori så vet jag inte hur jag skulle klara av den. Min fina fina Yori. <3 Guldhunden som håller mitt huvud ovanför vattenytan när resten av kroppen sjunker.

Igår blev det dock bestämt att jag & Yori ska åka iväg till Stockholm på onsdag! Så nånting positivt har funnits med i tankarna under dagen. Vi ska åka tåg, så det blir första gången för Yori, vilket ska bli spännande. Jag tror inte att han kommer att ha några problem med det, men man vet aldrig. Bra träning blir det i vilket fall som helst.

Och imorron blir det en rolig dag, för då är det träff med freestylesatsningen! 😀 Så en heldag i Lervik med underbara människor & massa freestyle, kan inte bli så mycket bättre faktiskt. Så den här dagen arkiverar jag snart, & satsar på en morgondag som bara kan bli bättre.