Lundehundsträff i Gottåsa (med Zoomen)

Under helgen så har jag & Yori varit på lundehundsträff i Gottåsa där vi bland andra har träffat Zoomen! 😀 Vi har haft det jättebra hela helgen, älskar dem träffarna där, massa lundehundar & deras mycket trevliga ägare. Men höjdpunkten är ju såklart att få träffa Zoom. <3

Zoomen har ju ett jäkla humör när han är trött, men det är ju inget nytt för mig, men han & Yori kom ihop sig en gång på fredagen. 🙁 Fast både före & efter det så kunde dem springa tillsammans (dem lekte inte med varandra, men dem sprang efter varandra), så det var inget som ”satt i”. Men ändå fick jag liksom bekräftat att jag gjorde rätt som omplacerade honom eftersom han trivs bäst som ensamhund. Och Tina & Jörgen är dem bästa ägarna han kunde få, så det känns jättebra för mig. 🙂

Yori har skött sig hur bra som helst, han har ”lekt lundehund” & sprungit & skällt som en galning med dem andra, men framför allt så har han tiggt mat!! Jäklar vilken fjäskis, & utdelning har han fått så han slutade ju inte. 😛 Haha, jag lät honom hålla på, dem som inte ville ha honom nära sa till honom & då gick han vidare. Och dem som matade honom, ja, dem fick skylla sig själva. 😉 Haha.

Yori & Clara på bron över den lilla ån. 🙂

Yori fick ju inte tävla mot någon lundehund i lundehundsracet, men han & dem andra udda hundarna, Clara (blandras) & Zeke (schäfer) fick ett eget race där Yori vann med flera meter. 😛 Min lilla vinthund. <3 Han tyckte dock att det var JÄTTELÄSKIGT när startern skulle hålla i honom, men det funkade till slut det med.

Yori på racet.
Foto: Maria Karlsson.

På lördagen var det fler aktiviteter & jag fick lära mig lite om nose work, samt att Yori fick gå ett godisspår (typ 75 meter, vilket är det längsta han nånsin gått!) & vara med på äggletning. Han gjorde allt mycket bra & jag är så stolt över honom.

Jag ångrar inte att jag åkte dit, trots att jag är helt slut nu. Vi har liksom varit ute från tidig morgon till sen kväll & varit sociala. 20 lundehundar & 3 udda hundar har varit med som flest samtidigt, & alla ägare, så det har varit mycket intryck för alla. Sen att sova borta tar ju extra mycket på krafterna, plus den äckliga värmen som har varit, fast hellre varmt än regn, så på så sätt har vi haft en jäkla tur!

Några av lundehundarna, Yori & Clara letar godis.

Nu vet jag inte när jag får träffa Zoomen nästa gång, det lär märkas. Jag håller ju ständig kontakt med hans ägare så jag får ju rapporter till som tätt om hur allt går & vad som händer i hans liv, något jag uppskattar såå himla mycket!

Foto: Carina Jansson

Svårigheter i träningen

Igår började jag & Zoom på en trickskurs i Lervik. Den är på 4 träffar, varannan tisdag, så man hinner träna ordentlig emellan gångerna. Redan på första tillfället så fick jag en del tips som jag inte har hört tidigare. 🙂 Nu gäller det som sagt att träna på alla läxor vi fick, så att vi kan gå vidare nästa gång. Då ska vi jobba med såna där roliga saker som backa, front & vänd. 😀 Det tillfället vill jag INTE missa!!

Redan idag tränade jag & Malin igen, utomhus på en avlägsen plan så att vi fick vara ifred. Jag kände mig taggad till en början, men när Zoom inte var så intensiv som jag hade hoppats så försvann all lust från mig. Det kändes mest värdelöst att försöka träna när han inte ville vara med. (Och det är i precis dem stunderna som jag saknar mina tidigare bc’s som mest.)

Så vi bytte helt träningsfokus, istället för att jobba med läxorna & freestyle så fick han gå ett kort godisspår, för första gången. Han nosade på riktigt bra & verkade tycka att det var helt okej. 🙂 Inte så att han skulle vilja göra det varje dag, men det var ändå en sak vi kan köra lite ibland.

Godissök i träd är också nånting roligt om man frågar Zoom. Inte lika kul som att träna andra saker, men även det var helt okej. Han tycker inte om att jobba för mycket själv, förutom ibland, för då kan han BARA jobba själv! 😛 Ingen ordning på den vovven. 😉

Sen gömde jag mig i skogen & så fick Zoomen leta upp mig. Första gången såg han mig hela tiden, men andra gången så fick han leta lite. 🙂 Finns en liten film på det på min Instagram för den som är nyfiken.

Zoom väntar otåligt på sin tur.

Så vilka svårigheter stötte vi på idag? Jo, det gamla vanliga – en oengagerad matte ger en oengagerad hund. Jag TROR att jag belönar & leker tillräckligt mycket & att det är Zoomen som inte gillar det. Men jag har fel. Jag är fortfarande så låst vid att träna bc, där får man mer dämpa än att tagga upp & JAG tycker att det är lättare att dämpa än att tagga upp i träningen. Sen ska jag väl även erkänna att jag tycker att det är väldigt ”jobbigt” att vara ”överdrivet glad” & verkligen bjuda på mig själv. Mina tidigare erfarenheter skrämmer mig fortfarande. 🙁

Men som sagt, jag TROR att det är Zoomen’s ”fel”, men innerst inne vet jag att jag är orättvis mot honom genom att tänka så. Jag måste värdera honom lika högt i träningen som jag gör hela tiden annars. Han är min skatt, min dyrbaraste ägodel, min bästa vän, mittpunkten i mitt liv & det är omöjligt att älska honom mer än jag redan gör. Men på nåt sätt så försvinner det i träningen, & det är det jag måste se tidigt & sen jobba bort. För när dem tankarna sätter sig fast så är dem jävliga att bli av med! Så minsta tecken på sånt måste jag lära mig att se, & därefter hantera.

Jag säger att Zoom inte gillar att kampa så mycket, en liten stund funkar jättebra, men sen tröttnar han & vill inte ens titta på leksaken. MEN, & håll i er nu, med Malin så lekte han SUPERBRA idag!! :O wtf?! Hon vågar bjuda mer på sig själv & blir därför mer engagerad i leken än vad jag blir som inte vågar. Och när föraren är väldigt engagerad så verkar hunden också blir det… 😛

Så JAG måste träna på att VÅGA. Jag måste säga bye bye till alla hemska minnen, släppa dem & sen gå vidare utan dem. Men det är svårt, ojojoj, så svårt. Jag blir så irriterad på mig själv när jag vet hur det är, & att jag inte vågar ”rocka loss”. För om Zoom ska få en bra belöning, så MÅSTE matte också vara med på tåget! Så bara släpp taget om det förflutna, låt det inte hindra dig nu, flera år senare. Det är inte värt det. Jag vet dock inte riktigt HUR jag ska göra för att vända det, jag bara vet att jag måste.