Han kanske inte är mogen än?

Ni som känner mig vet att jag är världens tävlingsmänniska, på gott & ont, & ibland, som nu, så ställer det till ett kaos i huvudet & känslor som slår hej vilt inombords. Jag vill så himla mycket & det gör att jag ställer höga krav på Zoom, vilket resulterar i besvikelser för min del.

Idag när vi tränade programmet till musik ute så var han supertaggad under uppvärmningen & jag tänkte att nu jäklar kommer det att gå bra! Men direkt vi körde programmet så tappade han fokuset, sprang iväg, kom tillbaka, sprang iväg osv. Så jag fångade in honom & satte honom i bilen. Helt klart besviken.

Efter en liten stund så gjorde vi ett nytt försök, han höll fokus liiite längre tid då, men sen slutade det likadant som gången innan. 🙁 Så in i bilen igen medan jag samlade ihop mig. Precis innan vi åkte hem så körde jag bara små korta trick (med godis) med honom för att det skulle sluta bra, & det gjorde det.

På vägen hem kände jag mig först ledsen, jag lever verkligen för tävlingarna, det är dem som får mig att må som bäst, & jag vill så himla mycket. Så när Zoomen springer iväg så känns det bara som att han skiter i mig, skiter i allting som har med mig att göra, & bara tar för sig av livet på egen hand. 🙁 Det är en oerhört jobbig känsla & en tanke om att det bästa vore att bara ge upp. MEN jag vet att han inte gör så för att vara elak, han tänker inte ”nu jävlar ska jag skita i henne”, utan han kan bara inte hålla fokus. Han är typ 1,5 år & har vilat flera månader p.g.a att han bröt benet, så vi har inte tränat supermycket, även om det känns så. Jag ställer för höga krav på honom, & mig själv, & det är något JAG måste jobba med!

På lördag väntar freestyletävling UTOMHUS i Kumla & istället för att gå in med tanken ”vi ska vinna det här”, så går jag in med tanken ”hoppas att han stannar kvar på planen”. Det är en väldigt STOR skillnad både i tanke & i känsla. Och det är riktigt jobbigt. Jag kommer att vara beredd att diska mig om (eller när?) han tappar fokus, för då KANSKE vi kan få en positiv känsla med oss hem.

Bortsett från lördag så har jag ingen mer freestyletävling bokad, jag har flera olika alternativ & hade jag en hund som verkligen funkade på planen så hade jag nog åkt på alla. Men nu ser ju inte läget ut så. 🙁 Så jag har bestämt mig för att om han inte kan fokusera på lördag (vilket jag inte tror att han kommer att kunna göra då det är allra första gången utomhus), så kommer vi att ta ett uppehåll med freestylen, & miljöträna mer samt låta honom mogna.

Så antagligen blir lördag sista tävlingen på ett tag, det känns tufft, men det är det bästa jag kan göra, både för mig själv & för Zoom. Jag vill inte riskera att förstöra nånting, det är det inte värt. Fast oavsett hur svår han än är så älskar jag honom över allt annat! Han är värd sin vikt i guld, vare sig han funkar på tävling eller inte.

Men vi har stora planer för utställningar, så där kommer mitt ”tävlingsfokus” att ligga. Jobba på hans bra självförtroende & utstrålning i ringen. Han brukar visa upp sig riktigt fint, men det kan bli ännu bättre. Det kan det alltid. 😛

Jag hoppades nog för mycket

Dem senaste dagarna har jag varit astaggad på att tävla freestyle & verkligen gått in i ”tävlingsmood”. Jag har hoppats på att Zoomen ska vara såpass bra att vi kan debutera freestyle redan nu under våren. Och tro mig när jag verkligen säger HOPPATS! Men som alla gånger som jag hoppas på nånting så blir det sällan så. 🙁 Och jag tror tyvärr inte att den här gången är något undantag. Och här ser ni varför:

Höger bakben (som är skadat) vinklar han ut både när han sitter & när han ligger ner. Han vill verkligen inte böja maximalt på hasen. 🙁 Eller han kanske inte ens kan? Jag vet inte varför han inte gör det, om det är att han fortfarande har ont? Eller har det växt fel inuti leden? Fått mycket brosk? Ja, jag skulle kunna sitta här & spekulera hela helgen, & det är nog ungefär vad jag gör…

Så mina förhoppningar om freestyletävlingar kan jag nog glömma ett tag. 🙁 Visst, jag KANSKE har fel nu, men det räcker att jag tittar på bilderna ovan så blir jag nästan helt säker på att tävlingarna får vänta.

Mål för Zoom 2017+2018

Idag startade vi med en timmes freestyleträning i hallen! Kan man få en bättre start på julhelgen? 😉 Jag skulle lätt kunna göra det till en bra vana. 😛 Förhoppningsvis så är hundarna lite trötta under dagens julfirande hos farsan. Men dem hinner väl vakna till liv innan dess misstänker jag…

Målen för detta året var följande:

Agility: Vi uppnådde målen. 🙂 Sen kan man ju alltid ha tränat mer, men som sagt, jag fixade målen iaf.

Lydnad: Här har vi knappt börjat…Blir till att försöka med ett bra fotgående det kommande året istället.

Freestyle: Även här uppnådde vi målen! 😀 ”Tävlingsklar” kan ju innebära många saker & även här kan ju allt jobbas med ännu mer. Men ja, jag skulle kunna säga att han är tävlingsklar. Uppvisningen på rasspecialen gick  även den superbra.

Utställning: Rasspecialen ställde vi upp i, dock inofficiellt eftersom han inte hade fyllt 9 månader när den var. Sen har vi ställt ut flera gånger än planerat. 😛 Jag & Carina har åkt runt lite i Sverige & ställt, det är så himla roligt att komma iväg på olika hundrelaterade saker. 🙂 Resultatmässigt så har det inte gått så bra, han måste helt enkelt bygga på sig lite mer. Men det kommer säkert med åldern. Mässan blev inte av p.g.a. personliga skäl.

Övrigt: Valpkurs – check! Miljöträningen alldeles för dålig!! Måste lägga MYCKET fokus på det framöver om vi ska kunna lyckas på tävlingar. Så skärpning nu Malin, sätt fart! Passiviteten har funkat sådär, han har lärt sig att ligga tyst & någorlunda stilla i bur, både stålbur & tyghage. Så himla skönt att han har insett att han inte dör när han är där inne, för som tävlingshund måste han kunna slappna av & vila emellanåt, annars kommer han inte att orka.

Och målen för kommande år är dem här:

Agility: Bara att fortsätta träna, nu när han är typ färdigväxt så kan man ju träna lite mer seriöst. Vi kommer inte att ha agility som prio ett, men någon tävling ska vi väl starta på.

Lydnad: Eftersom målet för 2017 inte blev klart så kör jag på samma mål även 2018.

Freestyle: Här kommer det att hända grejer!! 😀 Jag kommer att göra en storsatsning med allt vad det innebär. Ska verkligen satsa på att tävla MYCKET. Och även om vi kanske inte uppnår alla målen så gäller det att sikta högt för att komma nånstans! Sen får jag även tänka att varje tävling blir en ny erfarenhet för Zoomen. Han har ju aldrig tävlat freestyle så det blir helt nytt för min lilla vän.

Utställning: Siktar på rasspecialen även i år, den här gången officiellt. Sen TROR jag att jag kommer att ställa honom några fler gånger, det beror på resultatet. För om han behöver bygga på sig lite mer så är det ju bättre att vänta & ställa honom senare, istället för att bara kasta bort pengarna på utställningar som jag redan innan vet att dem inte kommer att gå bra. Mässan siktar jag dock på att åka till, & med mycket miljöträning så skulle det faktiskt kunna gå riktigt bra. 😉

Övrigt: MILJÖTRÄNING som sagt!! Eventuellt kommer jag även att undersöka honom ordentligt, med röntgen, patella-koll & ögonlysning, men det är inte helt klart än. Vi får se lite hur allting går & vad pengarna räcker till, jag har ju inte direkt obegränsat med pengar om jag uttrycker mig så. Och freestylen är som sagt prio ett!

När det gäller lilla Nika så kommer det att satsas mycket på miljöträning direkt. Direkt hon blir 4 månader så kommer hon att få följa med på i princip alla tävlingar, så att en tävlingsmiljö inte är något ”speciellt” som hon behöver stressa upp sig för. Annars så har jag inte bestämt så mycket vad vi ska satsa på, bortsett från att göra henne tävlingsklar i freestyle. 😉 Kommer att skriva ett inlägg om hennes mål när jag har bestämt mig för hur dem kommer att se ut. 😛

Tillbaka på banan!

Jag behövde inte vara ”borta” en hel vecka, utan det räckte med några dagar. 🙂 Nu rullar livet på som vanligt igen, jag & Dee är tillsammans & tillsammans är vi starka. <3

160714

På söndag eftermiddag åker vi till Gotland med morsan, Anders & Farro. Ska bli superskoj! 😀 Bara att hoppas på bra väder så att man kan vara ute & njuta riktigt mycket. Jag ska försöka hålla igång träningen en del där borta, men inte lika intensivt som här hemma, Dee kanske också behöver en liten semester? Det har hon i och för sig haft nu, men ja, ni förstår.

Direkt vi kommit hem från Gotland så kör vi igång stenhårt med träningen inför debuten i freestyle den 28 Augusti i Kungsör!! Första gången jag skulle dit & tävla så blev Java sjuk, andra gången (förra året) fick Dee en pinne genom hakan, så vi kan väl hoppas på tredje gången gillt? 😛 Jenny ska ju åka med mig dit & hem, så jag MÅSTE komma iväg, så håll alla tummar ni kan för det! Sen hoppas vi såklart att även Malin följer med, även om hon inte ska starta.

Efter Kungsör har vi en månad på oss att förbereda oss inför nästa tävling som blir en dubbel klass 1 i Skövde. Efter dem starterna HOPPAS jag vara i klass 2 så att vi får in lite fler starter i år. 😉 Plus att jag vill ju klättra i klasserna, jag siktar på toppen, det är det ingen tvekan om. Och eftersom jag & Dee fick instruktören på lägret att gråta till vårt program så känns det hoppfullt! 😀 Att se nån bli så rörd över nånting som JAG har gjort gör att tårarna smittar till mig. <3 Och min kärlek till Dee blir knappast mindre då.