Snart står vi på lydnadsplanen!

Den senaste tiden har vi ju mest tränat lydnad och det beror på att min motivation är starkast åt lydnaden just nu, och vi kommer att debutera i startklassen lördag 5 oktober! 😀 Jag har inte stått på lydnadsplanen sen 26 april 2013 och då slutade det i katastrof, men ändå saknar jag det så mycket. Och det blir ju allra första gången för Yori. 🙂 Och vi kommer att debutera på min gamla hemmaklubb Forshaga, vilket också känns speciellt.

Vi kommer att debutera i freestyle i mars nästa år, och det känns skönt att tänka så. Mina mål och drömmar är ju så galet höga inom freestylen, även om jag aktivt jobbar med att sänka dem, så jag har inte samma lätta känsla i den träningen nu, därför ”vilar” vi lite, trots att vi är i full gång med freestylesatsningen. Men det ska vara ROLIGT att träna, annars är det inte värt det, så det ligger som prio ett hos mig nu.

Imorron är det dags för näst sista tillfället på freestylesatsningen, en kurs som har känts väldigt bra på själva träffarna (som varit en gång/månad), men väldigt jobbig mellan dem. Detta beror såklart på mina egna mål, som har varit för höga för att vara sunda, men det jobbar jag som sagt febrilt med just nu. 😉

Söker lydnadskompisar!

Tävlingen på lördag blir tyvärr inställd för mig och Yori p.g.a personliga orsaker som jag inte tänker ta upp här. Riktigt tråkigt då jag verkligen såg fram emot tävlingen, men nu är det som det är så det är bara att gilla läget. Vi får debutera i freestyle en annan gång.

Och eftersom freestyletävlingar tyvärr inte växer på träd på hösten, samt att vi behöver lite ny energi i träningen så väljer vi nu att satsa på startklass i lydnaden! 😁 Jag lägger inte ner freestylen, absolut inte, vi kommer att fortsätta träna det, men inte med samma ”press” i mitt huvud. Så här är ännu ett bra tillfälle att träna på att sänka kraven. Sen har jag såklart en baktanke med det hela, men den håller jag för mig själv ett tag till. 😝

Jag och Yori söker nu träningskompisar i lydnad! Kanske finns det någon mer som satsar mot startklass under hösten/vintern? Mer vintern, haha. 😉 Gärna dagtid då både jag och min gyllene vän är hemma då, och för er som inte har full koll så bor vi i Karlstad. 😉 Men kan tänka mig att åka till närliggande ställen och träna om rätt folk dyker upp. 😎 Så skriv bara en kommentar här så bestämmer vi nåt!

Nerverna smyger sig på

Även om jag aktivt jobbar med att sänka kraven så betyder inte det att jag inte blir nervös inför tävling! Inför rallylydnadstävlingen så var jag iofs inte nervös, för det kändes inte som ”på riktigt”. Men nu inför freestyletävlingen så börjar nerverna smyga sig på. Det kommer att bli spännande på flera sätt, hur mycket klarar jag av att hantera på bra sätt? Hur väl kommer jag att kunna kontrollera min nervositet? Hur låga kan jag göra kraven? Vad kommer Yori att tycka om att tävla? Ja, ni hör, det är många frågor som söker svar.

(Gammal bild, men mitt bildprogram på datorn krånglar så jag kan inte beskära & ändra storlekar på nya kort.)

 

Idag har vi tränat i hallen tillsammans med Malin & Caroline. Jag hade ingen bra känsla alls. 🙁 Yori skötte sig egentligen, men nej, den där rätta känslan ville inte kännas vid idag. Fast det är ju såna här pass som gör att man uppskattar dem där ”dröm-passen” ännu mer. 😉

Nu ligger han här bredvid mig i soffan & snarkar högt, helt slut min vilda lilla kille. <3 Det blir nog en tidig kväll för oss båda idag, vi måste ju mysa till det lite extra ibland också, & det är precis vad jag tänkte göra idag.

Detta med höga krav

Så länge jag kan minnas så har jag varit tävlingsmänniska & sett det som en av mina bästa egenskaper, men jag är inte helt säker på det längre. Att jag är tävlingsmänniska ja, men inte att det är bland det bästa. När man är en så ”utpräglad” tävlingsmänniska som jag är så jämför man alltid allting med andra & man gör allting till en tävling, på gott & ont. Och det värsta är att man nästan aldrig känner sig nöjd, utan man strävar hela tiden efter mera.

Den senaste tiden har jag tappat glädjen i träningen med Yori. Jag har hela tiden jämfört mig (& honom) med andra & när vi då inte har kunnat prestera som andra så har det bara känts värdelöst. Sen att Yori bara är 1 år & dem andra hundarna är äldre, det spelar ingen roll. När våra träningskompisar har frågat om vi har velat följa med & träna så kändes det alltid jobbigt, för jag ville ju inte träna, det var ju inge roligt längre, men det kunde jag ju inte erkänna för någon! Så jag åkte iväg på en del träningar, eller snarare, jag TVINGADE mig iväg på några träningar. Detta gjorde det inte rättvist mot Yori på nåt sätt, han har inte farit illa, men han har blivit lite understimulerad.

Nu är jag högst medveten om mina höga krav, så det är dags att göra nånting åt dem. Jag ska verkligen FÖRSÖKA tänka att vi tränar & tävlar för att det är ROLIGT & jag vill hitta tillbaka till glädjen, till den där underbara känslan där man känner sig som ETT med hunden. Men det lär inte bli helt lätt, dem flesta gånger tänker jag inte på kraven fören det är ”för sent”. Om inte kraven kommer från någon annan dvs men oftast kommer dem bara från mitt huvud, även om jag många gånger är mer eller mindre övertygad om att andra tänker likadant & ställer samma krav på mig. Så det blir ett hårt jobb för mig framöver.

Annars så är det ganska lugnt nu, vi promenerar & Yori badar, sen så tränar vi emellanåt, det har ju blivit väldigt dåligt med uppdatering både här & på Instagram, men vi lever. 😉 Tanken är att jag ska komma igång & uppdatera mer, samt börja med massa Youtube-filmer igen, men allt har sin tid.

Nästa helg, om allt går som planerat så åker jag, Yori & Loppis ner till Sölvesborg för att tävla freestyle!! 😀 Det blir min & Yori’s debut i freestyle så allt kan hända, haha. Det blir 2 starter & vi har nummer 6 i båda klasserna, så det blir lätt att komma ihåg. Självklart är jag redan lite nervös, så redan nu får jag anstränga mig med mina tankar ”vi gör det för att det är roligt”. Jag har en tydlig plan för hur jag ska hantera diverse konstigheter på planen, men när det gäller Yori så vet man ju aldrig, det kan dyka upp nåt helt nytt & oväntat, haha. Så det blir ett litet ”test” kan man säga, i jakten på att sänka kraven på mig själv.

Han får mina tårar att rinna

Ja, tänk den där hunden, han kan få alla mina tårar att rinna, både ledsna tårar & glädjetårar. Idag lockade han fram glädje- & ”jag-är-så-stolt-över-honom-”tårar. Jag & Malin träffades för att gå en miljöträningspromenad i stan, samt träna koppelhyfs. Det blev många steg, både framåt & bakåt, men hundarna skötte sig riktigt bra större delen av tiden & även om det var tråååkigt att träna koppelhyfs så var det skönt att inte bli runtdragen av en nosande besatt Yori som prompt skulle kissa överallt. Det kommer dock att krävas mycket mer sån träning innan polletten faller ner & stannar där, men nu har vi iaf kommit igång! Målet är att han ska kunna gå både bredvid mig, men också ”fritt” i kopplet & kunna nosa/kissa UTAN att dra! Vi får se hur lång tid det kan tänkas ta.

Men förutom koppelhyfs så blev det massa parkour & här har det hänt grejer!! :O Yori har varit väldigt försiktig av sig, knappt vågat nudda i saker med framtassarna, & nu, ja, han bara kastar sig hejdlöst upp på allt jag ber honom om! Det är inte alltid jag har tänkt att han ska hoppa upp med alla tassarna, men det tänker han dem flesta gångerna. Som på den här zebran, den är ganska smal & hal då den är rundad över ryggen, så jag tänkte ”hoppa upp med framtassarna”, Yori tänkte ”detta fixar jag, alla tassar upp var det”.

Sen hittade vi en skottkärra som vi bara inte kunde låta bli att använda. 😛 Den 18 juni (jag kollade exakt datum nu) tränade vi på att vara i en skottkärra & då var Yori jätteosäker, ja t.o.m. rädd. Idag tvekade han inte en sekund på att hoppa upp i den! Nu var det i.o.f.s. inte en exakt likadan skottkärra, men vinsten är lika hög ändå. Det har hänt så otroligt mycket som jag inte ens har lagt märke till, fören nu. Han vågade även utan problem hoppa upp med framtassarna på en tjock kedja som rörde på sig!! 😀 Det har han heller aldrig vågat förut, utan såna kedjor har varit jätteläskiga. Han ser dock fortfarande ”spöken” ibland, men jag tror att det går åt rätt håll även där.

På torget köpte vi en varsin mjukglass & självklart fick även hundarna smaka! Yori satt fint & väntade med hängande koppel medan jag åt min del av glassen. *Stolt* Ojojoj, det tar liksom aldrig slut. <3 Innan vi gick vidare så körde vi även lite freestyleträning där & jag blev riktigt nervös när han, mitt i träningen, hittade en liten pinne som han tog & sen sprang runt lite med. Jag fick tillbaka honom till mig ganska snabbt, men jösses vad tankarna hann rusa ändå. Vi har ju ett litet problem där, han springer gärna ”ärovarv” när han har nånting i munnen som han värderar högt, något vi MÅSTE jobba bort, men det är svårt. Men hur som helst så fick jag tag i honom ganska snabbt & kunde träna några rörelser till innan jag kopplade honom & vi gick vidare. (Film finns på vår Instagram!)

Lite över 2 timmar var vi ute, & vi hade riktigt tur med vädret. Det har hunnit vara alla väder utom snöstorm & hagel idag, det kom en liten regnskur när vi gick, men den var såpass liten så den kunde vi ta oss igenom utan att behöva använda våra simkunskaper. Nu kan det regna bäst det vill resten av dagen, visst ska Yori ut & rastas, men det blir inga långa promenader eller träningar.

För att sammanfatta det här inlägget så kan man väl säga att Yori har gjort ENORMA framsteg vad det gäller självförtroende & balans!! Tårarna rinner bara jag tänker på det, min fina fina Yori, min vilde, han börjar verkligen växa på många olika sätt, många bra sätt. Jag hoppas att han kommer att fortsätta utvecklas såhär, för då kan han ta sig hur långt som helst. Och ja, självklart hänger jag med honom! <3

På en annan planet

Idag var jag taggad & redo att köra igenom mitt & Yori’s freestyleprogram ordentligt till musik, i hallen, jag pluggade programmet som satan igår & ja, jag hade en tydlig plan för hur det skulle gå. Yori hade en annan…

Det var som att han var på en annan planet, han skällde massor, hoppade både på & över mig, tog upp ”foten” till pinnen & sprang runt med, & ja, han gjorde det mesta – utom det jag bad honom om. Han hade mycket roligare än vad jag hade, även om jag måste erkänna att det var lite underhållande att titta på honom. 😛 Loppis var med & filmade & skötte musiken & hon skrattade lite åt alla hans tokigheter. Så idag var han verkligen unghund!

Vi avslutade passet med lite agility-slalom & en tunnel = en mycket nöjd tollare! Han sprang omkring hur mycket som helst hela tiden, inget fokus på nånting annat än att springa, springa & åter springa, helst med nånting i munnen. Det var liksom ingen idé att försöka göra nåt avancerat, utan han fick väl springa. 😛 Haha.

Freestyletävlingen som närmar sig känns inte alls lika lockande längre. 🙁 Han har ALDRIG varit såhär ofokuserad som han var idag, tänk om han är så på tävlingen? Allt kan hända & ja, han ÄR ung, men idag var han knäpp, haha. 😛 Det jag var osäker på om det skulle funka funkade kanon & det jag inte ens tänkte en tanke på att det inte skulle funka var inte ens i närheten av att funka. Så helt fel idag. Men han är ju en levande varelse, så allt kan hända, alltid.

En dag i tårar

Ja, fy fan vilken jävla dag det har varit. 🙁 Jag hade planerat att åka till hallen & träna med Yori, men istället har jag legat hemma i soffan/sängen & bara gråtit tills jag somnat av ren utmattning. Jag vill så gärna bara sätta mig i bilen, åka ner till Zoom, & ta med honom med igen. Men han har ett nytt hem nu, men en ny matte, & det är väldigt svårt för mig att acceptera. Kollade på SKK Hunddata & nu är ägarbytet genomfört, & det var liksom droppen som fick den berömda bägaren att svämma över. Tårarna hade inget slut.

Jag vet att han har det bra, han har det t.o.m. superbra, men det hjälper tyvärr inte mig i min smärta. Jag unnar honom ett fritt liv på landet, samtidigt som jag som sagt bara vill hämta hem honom. Så ja, det är väldigt dubbelt. Jag saknar min Zoom. <3

Yori har fått haft en jättetråkig dag, men vissa dagar är så, tyvärr. Han är väldigt snäll som bara accepterar det, lägger sig bredvid mig i sängen & jag kan krama honom hur hårt jag vill, vilket jag många gånger gör för att försäkra mig om att han finns kvar hos mig, att inte han också är borta. Det går inte att på långa vägar beskriva den smärtan jag går igenom just nu, & utan Yori så vet jag inte hur jag skulle klara av den. Min fina fina Yori. <3 Guldhunden som håller mitt huvud ovanför vattenytan när resten av kroppen sjunker.

Igår blev det dock bestämt att jag & Yori ska åka iväg till Stockholm på onsdag! Så nånting positivt har funnits med i tankarna under dagen. Vi ska åka tåg, så det blir första gången för Yori, vilket ska bli spännande. Jag tror inte att han kommer att ha några problem med det, men man vet aldrig. Bra träning blir det i vilket fall som helst.

Och imorron blir det en rolig dag, för då är det träff med freestylesatsningen! 😀 Så en heldag i Lervik med underbara människor & massa freestyle, kan inte bli så mycket bättre faktiskt. Så den här dagen arkiverar jag snart, & satsar på en morgondag som bara kan bli bättre.

Uppdateringar & mycket träning

Ja, så kan man lugnt beskriva den här dagen. Vi började med fotografering, träning & lite bad på Skutberget tillsammans med bästa träningsgänget! <3 Sen hem & fixa massor med hemsidan, innan det blev agilityträning i hallen med morsan & Farro. Hemsidan är inte helt klar än, & jag tror inte att jag hinner klart idag, men det har blivit en del uppdateringar iaf. 🙂 Och agilityn gick bra, 3 filmer från passet finns på vår Instagram.

Igår badade både jag & Yori, vi simmade tillsammans & det är inte helt riskfritt kan jag lova! 😛 Haha, han försöker emellanåt att klättra upp på mig, eller möjligtvis simma IGENOM mig. Men det är en sån underbar känsla att simma med sin hund, det går inte att beskriva det, helt fantastiskt.

På kvällen åkte jag & morsan på bio & såg Lejonkungen. Den var riktigt bra! Lite längre, lite nya repliker, fler skämt & oerhört välgjord! Mer än så säger jag inte, gå & se den om ni inte redan har gjort det!

Imorron på förmiddagen väntar gymmet, det är hög tid att komma igång igen. Ser fram emot det med skräckblandad förtjusning för jag känner mig mycket svagare nu efter dem sista 2 månaderna när jag inte har tränat nåt alls. Samtidigt ska det bli skönt att pressa kroppen lite. 🙂 Vi får väl se om jag har samma åsikter imorron, både före, men framför allt under själva passet. 😉

Idag har han varit modig! (Film)

Min galna härliga Yori har idag vågat hoppa(?) från en brygga för första gången! 😀 Fast man kan lugnt säga att han snarare har dykt… 😛 Detta var första gången han fått chansen att testa, & det gillade han. Han behöver ju jobba på sin teknik helt klart, men han är så lycklig när han får bada. Och jag är så lycklig över att ha en badglad hund! Jag vet inte varför, men jag blir glad ända in i själen när jag har en sån hund. Men jag är ju inte som alla andra. 😛

Förutom dykningar från bryggan så blev det en koppelpromenad med Carina & tjejligan. Zoom var helt besatt i Hippo. 😛 Och Yori studsade mest fram, taggad till max. Han har sån energi, det är helt sjukt.

Imorron blir det gym igen för mig, & på onsdag väntar freestyletävling i Lervik! Jag ska inte tävla själv, men Malin & Jax ska dansa loss & det vill man ju inte missa. 😉 Det är så himla roligt att dem tävlar, & tänk, det är jag som har övertalat henne att börja! Jag såg potentialen lång väg, haha.

Lata dagar

Ojojoj, nu har vi verkligen legat på latsidan! 😛 Men så är det ibland, mycket vila & kortare promenader. Det har ju även varit varmt att långa promenader inte optimerade just nu. Men lite har vi såklart tränat också!

Varför se normala ut när man kan se ut såhär? 😛

Idag har jag mest legat i sängen då jag igår kväll drabbades av en jävla frossa som vägrade att släppa! 🙁 Så hundarna har fått tagit det lugnt även idag, men dem är så duktiga. <3 Jag hoppas att natten som kommer blir bättre, för isf kan jag åka till gymmet imorron & träna! Ser fram emot att komma igång med träningen, för den behövs verkligen!

Annars så ser jag mest fram emot att freestylesatsningen snart drar igång! 😀 Som det ser ut just nu så kommer jag att varva hundarna på den, men mycket kan ändras innan dess. 😛 Haha. Vi får se helt enkelt. 🙂