Miljöträning i stan idag

Det blev ingen agilitytävling igår, jag fick inte med mig nån & eftersom jag inte vet om jag känner nån som tävlar klass 2 så sket jag i att åka dit. Visst är det roligt att titta, men att sitta helt själv är ju inte så rockigt.

Idag har vi däremot haft miljöträning i stan! 🙂 ÄNTLIGEN tog jag mig iväg, mycket tack vare att Carina & tjejligan följde med. <3 Det gick bättre än väntat med Zoom, så han kände sig lite säkrare med bästa polarna bredvid. 😉 Men vi har ännu långt kvar innan man kan säga att han är trygg i den miljön. Så det är bara att träna vidare, vi går ju inga långa sträckor så hela ”utflykten” går ganska snabbt.

Såhär ser det många gånger ut när man försöker få något bra gruppfoto. Alla kollar åt alla håll – utom mot kameran.

Sen fick jag en bild där alla utom Zoom tittar in i kameran.

Imorrn startar vi dagen med rehab på djursjukhuset. Kl 10 ska vi vara där, så ingen vidare sovmorgon. Men det blir bra att vi kommer iväg. 🙂 Jag har inte sett någon hälta överhuvudtaget sen vi var där sist. Inte ens när han har haft något litet race. Ibland hinner man inte hindra honom, haha, han är en snabb jäkel ska ni veta. 😛 Men som sagt, ingen hälta alls. Så vi får hoppas på bra resultat imorrn, & kanske blir det ett dopp i poolen också, det bestämmer hundfysioterapeuten.

Avundsjuk

Ja, snacka om att jag är avundsjuk på alla som den här helgen har tävlat freestyle i Göteborg!! Den tävlingen skulle ju bli min & Zoomens debut, men p.g.a skadan så fick vi stryka oss. 🙁 Så att se massa resultat därifrån gör ont inombords, men nån gång hoppas jag verkligen att jag & Zoom får stå på planen tillsammans, & njuta av det allra bästa livet kan ge!

Istället för att tävla så har vi faktiskt tränat ett superkort pass inomhus idag! 😀 Zoomen är så taggad att han inte vet vart han ska ta vägen, haha. Sån glädje i blicken, så full av energi. Vi tränade enbart på ”buga” kanske 10 gånger, det var allt, så hans ben borde ju inte bli värre av det, för han anstränger ju inte hasen i den rörelsen på samma sätt som han gör när han bland annat bara går bakåt.

En hel jävla vecka kvar. Kan tiden gå långsammare?! Sen vi tog bort bandaget så är han svårare att hålla stilla, för han vill så himla mycket. Stundtals går han helt perfekt, men så plötsligt stödjer han inte alls på benet, för att i nästan stund vara ohalt…Jag undrar hur ont han egentligen har, det är bara han som vet det. På tisdag får han sista Onsior-tabletten, sen är tanken att han ska klara sig utan den smärtstillande medicinen, hoppas att det kommer att gå bra. Vi får liksom ta ett steg i taget, med hopp om att allt kommer att bli bra igen. <3

Denna eviga väntan

Igår flyttade vilddjuret till Skåne. Hon hälsade glatt på sin nya ägare när de var här för att hämta henne. Pusskalas i ansiktet. 😉 Men så går det när man har en social valpis.

Direkt efter att Nika åkte så började jag städa ordentligt. Tog nånstans mellan 2-3 timmar! Men nu är det fint här hemma, utom i köket, för det orkade jag inte ta. 😛 Så får bakläxa på det.

Annars så väntar vi mest på att få en tid på Strömsholm, men det verkar gå väldigt trögt…Kan dem inte bara ringa?! Jag vill ju veta när det blir av. Och stackars Zoom vill bli smärtfri. Jag förbereder mig på att få åka in akut med honom, precis som jag fick göra med Dee när hon hade ryggproblem. För då var det lååång väntan på en CT, tror att jag skulle fått vänta nånstans runt 2 månader! Så för att slippa vänta så länge så åkte jag in akut med henne, det var t.o.m. så att personalen som jag pratade med i telefonen rådde mig att göra så. Så skulle det vara väldigt lång kö igen så är det bara att sätta sig i bilen & köra. Allt för att min grabb ska få bli smärtfri så fort som möjligt.

Jag kommer att sakna henne så

Det går inte att beskriva hur delad jag är inför morgondagen. 🙁 Att säga hejdå till det svartvita vilddjuret, även om jag vet att hon får det bra i sitt nya hem. Jag kommer att sakna alla race (finns film på det på min Instagram), alla hennes hopp & snurrar som hon gör varje gång man gör ordning maten, att ha henne liggandes över min kudde på nätterna, att hon skuttar omkring överallt osv. Och jag vet att även Zoomen kommer att sakna henne.

Hon kommer att få med sig hennes 2 favoritleksaker, för hon älskar dem så. En liten rund ”fotboll” samt fiskpipen. Hon leker med dem varje dag, & har dem även med i sin race. 😉

Det är redan jobbigt, & värre kommer det att bli. Jag kommer säkert bryta ihop när hon åker, eller precis efteråt, men då har jag ju min älskade Zoom kvar. <3 Han kommer att vara min stöttepelare genom den här fasen.

Så eftersom jag nu tycker att det här är så jobbigt, varför säljer jag henne då? Svaret är lätt, vi passar inte ihop. Därmed inte sagt att vi inte älskar varandra, det är STOR skillnad!! Jag önskar så att vi skulle ha samma känsla som jag & Zoom har, men det har vi tyvärr inte. Så därför blir det bäst såhär.

Här händer det grejer

Som jag skrev igår så är Zoomen skadad. 🙁 Trots smärtstillande sen i söndags eftermiddag så har han fortfarande väldigt ont. 🙁 Han går runt & gnäller emellanåt, & är inte alls nöjd med livet. När vi var inne på djursjukhuset i söndags så ville jag vänta med röntgen, så den kommer att ske imorrn. Det är bara att hoppas på att inget är trasigt där inne. När han är på djursjukhuset så låser han sig & visar ingen smärta, så det är svårt för veterinärerna att få fram ”rätt” reaktioner. Jag vill bara att han ska bli smärtfri, ingen förtjänar att gå runt med smärta, & speciellt inte min lilla grabb! <3

Zoom på nyår, inte alls lycklig över att ha fluga på sig. 😛 Haha

Ni som har mig på Facebook &/eller Instagram vet vid det här laget att Nika söker ett nytt hem. Anledningen är väldigt enkelt – vi passar inte ihop. Jag har haft henne i typ 4-5 veckor & ingenting stämmer mellan oss. Jag tycker att hon är helt galen & underbar, men tyvärr inget för mig. Zoomen kommer att bli mest knäckt, för han står Nika närmast av oss. 🙁 Jag har KANSKE redan hittat det perfekta hemmet till henne, så håll tummarna för att det går hela vägen. Hon förtjänar nån som hon klickar med, det förtjänar alla. Även om det kommer att bli tomt (& stilla!!) här hemma.

Så jag ska mysa massor med Nika nu innan hon flyttar, jag kommer att sakna henne, det är en sak som är säker. Fast det är lite svårt att mysa med henne, utan vassa valptänder kan man ju INTE mysa! 😛 Haha, piraya-tänder.

Det är fan inte sant :(

Lyckan varar inte för evigt, eller i mitt fall, inte länge alls. 🙁

I lördags när jag & Malin var i skogen med alla hundarna så skadade sig Zoom. 🙁 Han är fortfarande blockhalt större delen av tiden, men får nu smärtstillande. Ingenting är brutet & korsbandet är helt. Så vila i 2 veckor är det som gäller för honom. Hur lätt tror ni att det är att hålla han lugn med Nika? Jag kan inte mer än försöka hålla honom så stilla som möjligt, men det är allt annat än lätt.

Detta innebär ju (såklart) att vi får stryka oss från freestyletävlingen. Jag som längtade så. Självklart går hälsan först, men ni förstår nog hur ledsen jag är över att inte kunna tävla. Får försöka tänka att det kommer fler tävlingar, men just nu är det inte mycket till tröst.

Spark-åkning

Idag har det varit bra väder, så vi var ute några timmar i dagsljuset. Hundarna sprang som de ville, helt fria och det är så dem trivs bäst. 😉 Zoomen är hur duktig som helst på att komma på inkallning, oavsett vem som ropar vad. 😛 Haha, min lilla godisråtta tar alla chanser han får när det gäller att ta godis, även dem godisarna som ligger i munnen på en annan hund, i det här fallet Mumrik.

Det blev lite spark-åkande också. Jag var typ lika rädd som vanligt. 😛 Men se, jag överlevde! Zoomen tyckte nog att det där med en spark kunde man klara sig bättre utan. 😉

Vi hittade en topp på ”våran” väg där det var bra utsikt. Vi har ju hittat några såna under vår vistelse här.

Imorrn väntar hemfärd, med en liten omväg för att besöka ett par affärer. 😛 Precis som jag skrev igår så längtar jag hem, men det betyder inte att jag inte trivs här. Jag saknar alltid hemmet när jag är iväg och när jag är hemma så längtar jag bort. Haha, jag blir aldrig nöjd. 😛

Nya året är igång!

Nu är äntligen 2018 här! Det här året kan bli det bästa någonsin då jag och Zoom gör en storsatsning i freestyle! 😀 Vi får väl se om han tycker att det är lika roligt som jag gör.

Sitter just nu i stugan i skogen i Norge. Zoom älskar livet på landet, själv är jag inte jättelycklig här kan jag väl säga. 😛 Detta med kyla och möss är inte riktigt min grej. 😉 Men jag överlever några dagar till. Nika är hemma i Sverige med Carina och tjejligan. Saknar henne kan jag säga, men det är samtidigt lite skönt att ”vila” från alla hennes galna upptåg. Haha

Zooms mål har jag ju redan satt upp, så nu filar jag på Nikas. Dem blir nog ganska lika Zoomens mål förra året. 😉 bortsett från utställningsdelarna. Det ska bli spännande att sätta igång med Nikas träning och lära känna varandra ordentligt. 🙂

Mål för Zoom 2017+2018

Idag startade vi med en timmes freestyleträning i hallen! Kan man få en bättre start på julhelgen? 😉 Jag skulle lätt kunna göra det till en bra vana. 😛 Förhoppningsvis så är hundarna lite trötta under dagens julfirande hos farsan. Men dem hinner väl vakna till liv innan dess misstänker jag…

Målen för detta året var följande:

Agility: Vi uppnådde målen. 🙂 Sen kan man ju alltid ha tränat mer, men som sagt, jag fixade målen iaf.

Lydnad: Här har vi knappt börjat…Blir till att försöka med ett bra fotgående det kommande året istället.

Freestyle: Även här uppnådde vi målen! 😀 ”Tävlingsklar” kan ju innebära många saker & även här kan ju allt jobbas med ännu mer. Men ja, jag skulle kunna säga att han är tävlingsklar. Uppvisningen på rasspecialen gick  även den superbra.

Utställning: Rasspecialen ställde vi upp i, dock inofficiellt eftersom han inte hade fyllt 9 månader när den var. Sen har vi ställt ut flera gånger än planerat. 😛 Jag & Carina har åkt runt lite i Sverige & ställt, det är så himla roligt att komma iväg på olika hundrelaterade saker. 🙂 Resultatmässigt så har det inte gått så bra, han måste helt enkelt bygga på sig lite mer. Men det kommer säkert med åldern. Mässan blev inte av p.g.a. personliga skäl.

Övrigt: Valpkurs – check! Miljöträningen alldeles för dålig!! Måste lägga MYCKET fokus på det framöver om vi ska kunna lyckas på tävlingar. Så skärpning nu Malin, sätt fart! Passiviteten har funkat sådär, han har lärt sig att ligga tyst & någorlunda stilla i bur, både stålbur & tyghage. Så himla skönt att han har insett att han inte dör när han är där inne, för som tävlingshund måste han kunna slappna av & vila emellanåt, annars kommer han inte att orka.

Och målen för kommande år är dem här:

Agility: Bara att fortsätta träna, nu när han är typ färdigväxt så kan man ju träna lite mer seriöst. Vi kommer inte att ha agility som prio ett, men någon tävling ska vi väl starta på.

Lydnad: Eftersom målet för 2017 inte blev klart så kör jag på samma mål även 2018.

Freestyle: Här kommer det att hända grejer!! 😀 Jag kommer att göra en storsatsning med allt vad det innebär. Ska verkligen satsa på att tävla MYCKET. Och även om vi kanske inte uppnår alla målen så gäller det att sikta högt för att komma nånstans! Sen får jag även tänka att varje tävling blir en ny erfarenhet för Zoomen. Han har ju aldrig tävlat freestyle så det blir helt nytt för min lilla vän.

Utställning: Siktar på rasspecialen även i år, den här gången officiellt. Sen TROR jag att jag kommer att ställa honom några fler gånger, det beror på resultatet. För om han behöver bygga på sig lite mer så är det ju bättre att vänta & ställa honom senare, istället för att bara kasta bort pengarna på utställningar som jag redan innan vet att dem inte kommer att gå bra. Mässan siktar jag dock på att åka till, & med mycket miljöträning så skulle det faktiskt kunna gå riktigt bra. 😉

Övrigt: MILJÖTRÄNING som sagt!! Eventuellt kommer jag även att undersöka honom ordentligt, med röntgen, patella-koll & ögonlysning, men det är inte helt klart än. Vi får se lite hur allting går & vad pengarna räcker till, jag har ju inte direkt obegränsat med pengar om jag uttrycker mig så. Och freestylen är som sagt prio ett!

När det gäller lilla Nika så kommer det att satsas mycket på miljöträning direkt. Direkt hon blir 4 månader så kommer hon att få följa med på i princip alla tävlingar, så att en tävlingsmiljö inte är något ”speciellt” som hon behöver stressa upp sig för. Annars så har jag inte bestämt så mycket vad vi ska satsa på, bortsett från att göra henne tävlingsklar i freestyle. 😉 Kommer att skriva ett inlägg om hennes mål när jag har bestämt mig för hur dem kommer att se ut. 😛

Det rullar på här

Hur var det nu? Jag som skulle blogga ofta? Vad hände med det? 😛

Livet rullar på här hemma, vi går små promenader ute & tränar korta trickpass inne. Försöker att få Zoom att backa ordentligt, något som han har väldigt svårt för. Han börjar lära sig att backa runt mig, så förhoppningsvis går dem tricken ”in i varandra” i inlärningsprocessen så att han fäller polletterna på dem båda samtidigt. 😉 Har nu kollat på flera olika träningsvideor om hur man kan göra, så jag ska ”uppdatera” mitt belöningssätt & se om det blir bättre.

Idag har jag även slagit in alla julklapparna, var på tiden eftersom jag börjar mitt julfirande imorrn eftermiddag. 😉 Och på förmiddagen ska jag ju träna freestyle i hallen, så då hinner jag liksom inte.

Jag längtar så sjukt mycket efter att tävla! Har inte tävlat freestyle sen våren 2015 & det är ju snart 3 år sedan!! :O Att tävla är det absolut bästa jag vet, så jag ser verkligen fram emot mitt & Zooms första tävlingsår. 🙂

Lilla Nika håller på att växa lite. 😛 Men det går inte fort nog för hennes matte. 😉 Haha. Vill bara att hon ska bli större så att man kan gå långa promenader & träna mer seriöst. Visst kan jag träna seriöst redan nu, men jag vill inte sätta krav på henne för tidigt, hon är ju bara en liten ungspoling. 😛 Det blir nog bra i slutändan. 🙂