Sänk kraven, men ge inte upp

Det är så typiskt mig, antingen satsar jag allt jag har & lite till, eller också ger jag upp helt & hållet. Den där balansen emellan skulle jag vilja hitta, men det är lättare sagt än gjort. Varför kan jag inte bara vara lagom? Varför alltid så extrem åt det ena eller andra hållet? Först så är jag supertaggad, så taggad att jag knappt kan sova för att jag vill träna & tävla så mycket. Jag planerar tävlingar för ett par månader framöver & livet känns på topp. Men sen faller allt, ingenting känns längre meningsfullt & all motivation till minsta lilla träning eller tävling är som bortblåst. Det är frustrerande, & det tar på krafterna att ha dessa svängningar, men jag vet i dagsläget inte hur jag ska kunna plana ut dem. Vet någon av er som läser så får ni gärna komma med tips!

Mitt liv är verkligen inte i balans på nåt sätt just nu. 🙁 Det är inte bara hund-delen som svajar, utan allt annat också. Det är många oklara besked om hur illa saker & ting verkligen är, så jag tycker mest att jag går & väntar på svar från sjukvårdens alla håll & kanter. Det är svårt att fokusera fullt ut på nånting annat, även om jag försöker. Jag känner mig så maktlös, inser att det inte är ett val jag kan göra, utan vissa saker kommer ändå. Jag vill bara få ordning på allt, helst på en gång. (Och nej, det är ingenting med Coronaviruset!)

På tisdag ska jag till sjukgymnasten med min onda rygg som jag snart hugger av. I typ 3 månader(!!) har den jävlats med mig, dag som natt. Oavsett vad jag än gör så gör den ruskigt ont & det är långt ifrån alla gånger som smärtstillande hjälper, även om jag har fått ganska starka såna. Hittar inte sjukgymnasten något fel så kommer jag att skickas till en ortoped för utredning. Kul. Fler utredningar. Men jag måste hitta ett sätt att bli smärtfri, så jag är beredd att lägga ner tid & kraft på det. Men just nu vet jag inte hur jag ska göra det, eller vad jag kan göra för att underlätta, så jag försöker bara att bita ihop så långt det går.

Det här inlägget blev inte särskilt peppande eller positivt, men det är såhär mitt liv ser ut JUST NU. Ska man försöka se det lite positivt så kan man väl säga att nu borde det bara kunna bli bättre?!

2 thoughts on “Sänk kraven, men ge inte upp

  1. Träningskompisar som kan gå in och se det positiva när man själv inte gör det, oftast är det enklare att se det åt andra – kan vara en hjälp att hitta balansen! Ngt positivt finns oftast bland det mindre positiva, men hög igenkänningsfaktor!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *