Vilken besvikelse

Idag hade jag & 3 personer till hyrt hallen för att köra tävlingsträning i freestyle. Jag var supertaggad innan & under uppvärmningen så kändes även Yori taggad & jag trodde att det skulle flyta på bra när vi skulle köra, men nej. Redan direkt vi startade programmet så ”tappade” jag honom, & ungefär i mitten så stack han iväg!! :O Det har ALDRIG nånsin hänt att han har stuckit iväg under träning!!!! Tack vare staketet så kom han inte så långt, & han kom tillbaka efter en liten stund. Men jag blev så besviken, så ledsen, det gick så katastrofalt dåligt att det var pinsamt inför dem andra som var med. Så hade jag kunnat sjunka genom jorden så hade jag gärna gjort det där & då.

Efter att alla hade kört 1 gång så körde vi omgång 2. Här var Yori MYCKET bättre!! 😀 Inte sådär fartig som han kan vara, men han lyssnade mycket bättre & visade inga tendenser till att sticka iväg igen. Känslan var väl inte på topp, men jämför man med gången före så gick det bra.

Så nu har jag ännu en sak att oroa mig för på tävlingen om 2 veckor = att han ska sticka iväg! Han kommer ju ingenstans eftersom det är inomhus, men man känner sig så jävla värdelös när hunden drar. 🙁 Det har hänt med alla lundehundar jag har haft, inte med nån bc, & nu, ja, nu hände det med tollaren. Det känns så otacksamt när man själv engagerar sig massor med både krafter, tid & pengar, & så bara skiter hunden i en. 🙁 Just då är inte hunden så poppis i mina ögon.

Men det måste väl gå katastrofalt ibland? Eller? Annars uppskattar man väl inte dem gångerna som verkligen går bra? Vi kommer igen, om 2 veckor går vi tillsammans in på tävlingsplanen för att debutera i freestyle, låt det då bära eller brista.


(Bilden är från ett tidigare tillfälle.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *