Zoom lär sig buga

Efter gårdagens inlägg så kom jag på varför jag känner mig som jag gör, att jag har för höga krav på både mig själv & lilla Zoom. Detta är inget nytt, utan såhär har det blivit VARJE gång jag har förlorat en hund. Först med Magic, sen Speed, sen Java, sen Rally, sen Dee & nu Zoom. Dem andra gångerna har det försvunnit ”av sig självt” så jag antar att det är samma sak nu. Bara gör det som är kul i väntan på att jag ska ”gå vidare” efter min förlust av Dee. Med andra ord har det ingenting med Zoom att göra.

Om ett par timmar skulle jag egentligen ut & träna & gå promenad med några kompisar, men det blev tyvärr inställt för min del eftersom jag ska hem till farsan & äta, något jag helt hade glömt bort. Men det är nog bra för Zoomen att få vila hjärnan lite. 😉 Utom inomhus, för här har vi tränat 3 superkorta pass med fokus på ”buga” & det börjar ta sig!

Jag har många alternativ under helgen, men vet inte riktigt vad jag ska prioritera högst. Det gäller både lördag & söndag, denna jävla beslutsångest som aldrig försvinner. 😛 Vädret spelar helt klart en stor roll, & på lördag skulle det vara fint väder, men på söndag skulle det komma en del regn. Svårt, svårt. Får nog känna efter från dag till dag vad jag är sugen på. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *