Tunga tankar

En veterinär från Djursjukhuset i Kumla ringde upp mig igår eftermiddag, & tyvärr så lät det första lite för bra för att vara sant. 🙁 Lix var det inga problem med att boka in, men Dee ville dem inte göra undersökningen på. Hon förklarade att ryggproblem var så stort & att OM det är så att nån nerv eller så ligger i kläm så krävs en operation & dem har inte tillräckligt mycket resurser för att kunna genomföra en sån. 🙁 Och då sa hon att även om dem skulle göra en CT på Dee, & så visar det sig att hon måste opereras, då kommer Strömsholm vilja ta egna CT-bilder (fråga mig inte varför, men så gjorde dem med Java’s vanliga röntgenbilder). Så veterinären tyckte att jag nu till veckan skulle ringa Strömsholm & få en akuttid för Dee där, för som hon sa, eftersom hon inte är bättre trots smärtstillande så är det förmodligen nånting som ligger fel. Och så kan hon inte gå en hel sommar, & det kan jag bara hålla med om.

Tävlingsmänniskan i mig gråter, för en operation skulle hindra mina drömmar väldigt mycket. Inte nog med att själva operationen skulle göras, utan sen massa rehab & sen söka dispenser för det. Jag vet ju bara hur krångligt det var att få dispens för hennes allergi!

Jag & Malin var ju & tittade på en freestyletävling i förmiddags & suget efter att själv starta blev ju inte mindre direkt…Det var kul att titta då, mindre kul nu när man inser att jag & Dee kanske aldrig kommer att kunna tävla nånting alls. 🙁 (Ja, nu målar jag fan på väggen igen!)

160618

Självklart är hennes hälsa viktigast & hon äger mitt hjärta oavsett hur sjuk/skadad hon än är. Men tävlingarna är en så stor del av mig & mitt liv, & jag har svårt att föreställa mig ett liv helt utan dem. Okej om hon aldrig kommer att få tävla det hon tycker är roligast, nämligen agility. Det kan jag leva med, tror jag, men tanken att inte få tävla freestyle skrämmer mig oerhört mycket. Sen vill jag ju kunna tävla lydnad, kanske rallylydnad & kanske, kanske vallning. Men tänk om det ALDRIG blir nån tävling för oss, vad fan gör jag då?!

Jag vet att många av er som läser inte förstår hur jag ens kan tänka tävling när hunden inte mår bra, men det är bara för att ni inte känner mig tillräckligt mycket. Ni förstår inte hur viktiga tävlingarna är för mig, & ett aktiv liv, långa promenader & mycket träningar. Det är det jag brinner för här i livet, & att riskera att ”förlora” det är inte kul nånstans. 🙁

4 thoughts on “Tunga tankar

  1. Åh jag hoppas att Dee kan bli bra igen. Förstår hur du tänker. Har man något särskilt man brinner och älskar, så är det klart att man funderar när det kanske blir käppar i hjulet för det. Om du förstår hur jag menar? Jag upptäckte hundsporter med Eyvind förra året och blev såld på rallylydnad! Men jag blev så dålig i vintras och har inte återhämtat mig ännu. Sjukt trist att vara sjuk både som människa och hund. Det blir väldigt mycket begränsningar.. Jag är sjukt rädd att Tuva inte får det hon behöver. Vi har liksom olika aktivitetsnivåer. Både människor och hundar. Och jag tror för att alla ska vara lyckliga så måste ju aktivitetsnivåerna matcha också..

  2. Jag har följt dig nu i 7 år nu och jag vet hur viktiga tävlingarna är för dig, så jag förstår att du tänker på tävling trots att Det har så ont.
    Men menade veterinären att möjligheten till operation inte finns i Sverige eller att möjligheten inte finns i Kumla?
    Hoppas att det löser sig för dig

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *