Rally’s lägesstatus

Idag var den stora dagen här, dagen då jag skulle få massa svar om Rally, & det har jag fått.

Hon är väldigt mycket bättre, nästan helt återställd förutom liten reaktion i vadmusklerna samt att hon har tappat lite muskler i bakbenen. Nu ska hon börja sättas igång enligt ett schema som jag har fått av veterinären. Hon behövde inte göra något ultraljud idag eftersom hon såg så himla bra ut, vilket Rally ovetande uppskattar!

När jag sen frågade om valpar så sa veterinären att det var fritt fram, med tanke på hur bra hon är nu. Sen innebär ju den första tiden som mamma inte så mycket promenader & sånt, utan mest ”mamma-jobb” & det blir perfekt för Rally.

Sen, när hon är klar med valparna så får hon börja köra agility igen. Inte direkt såklart, utan efter att hon är ordentligt igångsatt.

Man kan helt klart säga att hon fick en OK-stämpel idag!

20150930_112054

Så nu väntar vi bara på att löpet ska dra igång, sen behövs alla tummar vi kan få för att hoppas att allt går vägen & att vi får se några ”mini-Rally’sar” till vintern! 🙂

Ha hund trots psykisk ohälsa

Under alla mina år som psykiskt sjuk så har jag sett allting ur den synvinkeln, & har inte alls kunnat förstått hur vissa människor verkligen inte kunde förstå hur det var. Att inte alla var lika övertygade om vad min räddning skulle vara som jag själv var.

Jag har näst intill hatat en person för vad hon gjorde mot mig. Jag såg det som ett otroligt svek & fattade inte hur hon kunde vara så grym. Hon lovade mig en valp & drog sen tillbaka sitt löfte. Det med motiveringen att jag var för psykiskt sjukt, men förstod hon inte att en valp skulle göra mig friskare?

Nu när jag själv sitter på andra sidan, med andra ord är mer frisk än sjuk, så förstår jag varför hon gjorde som hon gjorde. Och det mest skrämmande är att jag kanske gör likadant nu?! :O Eller nja, jag lovar ingen någon valp, för att sen krossa dens drömmar, men hur instabila kan blivande valpägare få vara? Utan att det går ut över hunden?

Att ha hund är ett megastort ansvar, & att ha en valp är ännu jobbigare. MEN man får ju så otroligt mycket tillbaka! <3 Och då är det värt allt slit, tusen gånger om. Men tänk om nån är i för dåligt skick för att kunna ta hand om en valp? Vem har rätt att avgöra det? Och hur vet man innan man har testat?

Psykisk ohälsa är, tyvärr, fortfarande väldigt tabubelagt & det är inte direkt det första nån nämner när man ska köpa hund. Just då, den gången när löftet till mig drogs tillbaka, kanske jag var för instabil, jag vet faktiskt inte, & jag vet inte heller om personen som krossade min dåvarande dröm vet det. För sanningen är att utan hundarna så skulle jag aldrig ha kommit så långt & mått så bra som jag gör idag. Dem har verkligen räddat mig, på alla sätt som finns. Och det är jag dem evigt tacksam för! <3

Men vart drar man gränsen? Och vem är det som drar den? När räknas en person som för instabil för att kunna ha en valp på heltid? Och hur vet man i det förväg?

Jag säger alltså inte att psykiskt sjuka människor inte borde ha hund (eller något annat djur), för som sagt, det är en av faktorerna till att jag har blivit så frisk. Men när & hur vet man om det kommer att funka?

150928

Nu är det bestämt

Ja, nu finns det inte längre några som helst tvivel, Rally kommer att flytta till Carina & gänget. Och det kommer att ske nästa helg. (Så länge hon inte sätter igång & löper nu, vilket hon snart ska & göra får göra.)

Det känns både bra & jobbigt. Bra för att jag vet att det är det bästa för Rally, men jobbigt för att jag & hon inte får fortsätta träna & tävla, & framför allt mysa varje dag tillsammans. Det kommer att bli tomt utan lilla räven, men jag kommer ju att få träffa henne när vi går promenader tillsammans. Och när hon löper & är på date med Benji så kommer hon ju att bo här, samt när hon har valparna. Så detta blir nog hur bra som helst.

150927

Den här helgen som varit nu har jag & Dee spenderat i stallet där vi har tittat på Carlstad Horse Show, en 3-dagar hopptävling för häst. Dee har skött sig över förväntan bra på läktaren, fjäskade för några som satt där, annars låg hon lugnt, snällt & tyst. 🙂 Helt perfekt med andra ord.

Imorrn väntar sista lasern för Rally & på onsdag är det ÄNTLIGEN dags att åka tillbaka till ReDog. Jag börjar bli riktigt nervös inför det, för det känns som att det är mycket som står på spel…

Kört igenom nya freestyleprogrammet

Idag körde jag & Dee igenom vårt nya freestyleprogram för första gången! Det gick riktigt bra, jag är supernöjd med allt, mig själv, Dee & själva programmet. 🙂 Självklart finns det vissa saker att träna mer på, & tro mig, det kommer vi att göra. Men vi har en riktigt bra grund att stå på just nu.
Väntar på att min rekvisita ska komma så att jag kan köra programmet som det ska vara, helt & hållet. Med rätt kläder & allting. 😉 Vilket iofs innebär att jag måste bestämma mig för vad jag ska ha för linne/topp på mig, beslutsångest, haha.

150925

Rally fick också träna lite, men det är ju inte så mycket hon får göra nu. 🙁 Hon vill så himla mycket mer än hon får. Hon är den som är mest taggad när det kommer till träning. Men livet är orättvist ibland.

Just nu är livet lite bättre för Rally-räv då hon är hos Carina, Clara & Chili. 🙂 Hon ska spendera helgen där så att jag & Dee kan vara i stallet & kolla på hästhoppningarna som är där den här helgen. Jag funderade på att åka dit idag med båda två, men då hade jag varit tvungen att bära Rally eftersom hon inte får gå på mjuka underlag. Plus att hon med största säkerhet skulle skälla på dem flesta hundarna där, speciellt nu när hon inte får utlopp för all sin energi. Så nej, hon har det bättre hos sin bästa polare!

Freestyleprogram & massa väntan på svar

Både igår & idag så har jag jobbat mycket med mitt & Dee’s nya freestyleprogram. Igår bestämde jag hur jag ska röra mig i programmet, & idag har jag testat det lite med Dee. Om det ska bli så bra som jag vill så måste jag lägga ner mig & verkligen gå in i min ”roll”. Är dock väldigt svårt när man inte har all rekvisita, utan den förväntas komma nån gång i mitten av Oktober.

150924

Annars idag så har jag plockat en del i lägenheten, samt varit på möte på Radix med min nya handläggare där. Mötet gick bra, eller ja, det kändes ganska onödigt eftersom det bara varade i typ en kvart, men men. Det blir säkert längre & mer nödvändiga möten snart. 😉

Väntar på att morsan ska komma hit, för då ska vi äta pizza! 😀 Jag är hur hungrig som helst, haha. Så klockan kan gärna få springa på lite nu.

Hundarna ligger & tuggar på ett varsitt ben, Dee bredvid mig i soffan & Rally nedanför mig under bordet.

Dagarna går väldigt sakta, vill bara att det ska bli onsdag nästa vecka så att jag får massa svar! Har behandlingen hjälpt nånting? (Ja, det är jag övertygad om.) Och hur mycket isf? Hur lång blir rehaben? Om det nu ens behövs någon rehab? Kommer hon att kunna paras nu eller måste jag vänta tills nästa löp till våren? (Hoppas, hoppas, hoppas NU!)
Självklart är Rally’s hälsa viktigare än valpar, men om Rally verkligen är så bra som hon vill få det att se ut så kommer det inte att vara några problem att ta puppisar på henne nu. 🙂 Men det är än så länge bara Rally som vet EXAKT hur hon mår.

Snacka om dåligt samvete

Usch, vad dåligt samvete jag har just nu. 🙁 Jag har känt mig ganska lost hela dagen & varit otaggad på nästan allt. Men jag bet ihop & åkte iväg till vallningen ändå, i hopp om att den skulle bryta det dystra & ljusa upp tillvaron lite. Jag kan väl säga såhär, Dee var helt amazing!! Hon var rena drömmen att köra det korta passet som vi körde, sen orkade inte jag mer utan var tvungen att bryta. På väg till bilen insåg jag att hela jag skakade & kände mig helt svag i hela kroppen, så jag fick bryta allt där & istället åka hem. 🙁 Stackars Dee som skötte sig så himla super & inte får fortsätta mer idag. Hon är ju van att få köra 3 pass, & inte bara 1 som det blev idag. 🙁 Men hundar kanske inte tänker så?

150922

Nu ligger tjejerna & tuggar på ett varsitt ben som dem fick, själv har jag tagit diverse piller & ska snart lägga mig. Är fortfarande svag i kroppen & skakar en del, vette fan vad det är för fel alltså. Hoppas bara att jag inte blir sjuk nu, utan att det ”bara” är magen som spökar (för ja, jag fick så ont i magen att jag även fick ont i ryggen samt kramp i benen). Nu efter lite Ipren så känns den bättre, dock inte bra.

Imorrn är tanken att vi ska hem till farsan & äta på kvällen, så jag hoppas verkligen att jag mår bättre då.

Att släppa sin ögonsten :'(

När Rally var liten så blev hon väldigt nedtryckt av Java, som förmodligen gjorde så för att hon själv mådde så dåligt. Java bet aldrig Rally eller så, men hon morrade & visade tänderna så mycket att Rally mest la sig på rygg & kissade ner sig.

150921

Då tyckte jag inte att det var okej att låta Rally ha det så, då hon bara kröp omkring & var osäker här hemma, därför fick Rally bo hos Evelina & sen även Carina under en lång tid. Men detta känner ju dem flesta redan till.

Tidigt förra sommaren, INNAN jag tog bort Java så var jag helt inne på att sätta ut Rally på foder, för hon bodde ju ändå inte hemma. Men så blev Java sämre & diagnosen såg allt mörkare ut, så då bestämde jag mig för att ta hem Rally igen, när Java var borta.

Sen dess har jag & Rally kämpat för vår relation, både i tävlingssammanhang & vardagen, & vi har verkligen kommit långt! Vi har t.o.m. fått domarens pris på en freestyletävling för att vi hade gjort såna framsteg. 🙂 Vilket betydde hur mycket som helst för mig. <3

1509211

Nu har jag dock EXAKT SAMMA problem…Rally kryper omkring hemma & kissar ner sig när Dee försöker leka med henne. 🙁 Det var inte så från början, utan det blev så efter att Dee har blivit arg på Rally några gånger. Men 99% av gångerna vill Dee bara leka, men Rally vågar inte lita på det.

På nätterna sover Rally antingen i min säng, i sin bur (som står öppen) eller under min säng. På senare tid har hon valt gömstället under min säng allt oftare, vilket jag är övertygad om beror på ”rädslan” för Dee. För nej, Dee kommer inte under min säng, det är knappt så att Rally gör det. Hon kommer fram först när man sätter sig på golvet & ber henne komma fram.

Det här gör extremt ont i matte-hjärtat & jag har funderat fram & tillbaka tusen gånger om, men kommer fram till samma svar varje gång. Nån måste flytta.

Så; Rally eller Dee?
Jag har alltid kört med ”sist in, först ut”, men nu tror jag att det blir annorlunda. Dee är min blivande tävlingskompanjon & jag har stora planer för oss tillsammans. Rally är mer som en liten maskot som självklart också får träna & tävla, men inte alls har samma krav som Dee har.

Så Rally kommer med största säkerhet att få flytta hemifrån. Jag har pratat med mina närstående om det här (nästan alla iaf) & en av dem sa: ”men hon är ju en familjemedlem” & JA, självklart är hon det, men mår hon inte bra av att vara här hemma så förtjänar hon nånting bättre! Jag älskar henne hur mycket som helst, det gör jag verkligen, just därför låter jag henne gå. <3
Hon kommer dock inte att flytta långt, utan i så fall hem till Carina & bästa polaren Clara, samt katten Chili (som bor 5 minuters gångväg från mig, så jag kommer med andra ord att fortsätta träffa henne flera gånger varje vecka när vi är ute & går tillsammans). Där är hon en annan hund, en självsäker hund som går med svansen på topp & älskar livet för fullt. Hon känner sig riktigt hemma där & jag är övertygad om att ifall man skulle fråga Rally vart hon vill bo så skulle hon säga ”hos Clara”. Hon & Clara är världens bästa polare & dem myser tillsammans flera timmar varje dag när Rally är där. Om inte Dee är där samtidigt, för då ligger Rally under soffan…

Rally är väldigt tydlig i sitt språk, man ser lång väg när hon är nöjd resp. inte nöjd med nånting. Man behöver inte vara duktig på att läsa hund för att förstå det om jag säger så.

Än så länge är inga papper skrivna, & det dröjer minst en vecka innan det sker. Rally ska på återbesök först & även besiktas där & då. Hon kommer att paras som planerat (om veterinären säger att det är okej), så valpplanerna ändras inget på så sätt. Det som blir nytt är att Rally flyttar efter valparna & att en tikvalp stannar hos mig. Jag vill ha 2 hundar, en bc & en lundehund, så jag ger inte upp än.
Rally kommer efter flytten att få fortsätta träna (& kanske även tävla) agility samt freestyle. Utöver det får hon många långa promenader & så mycket gos hon bara kan ta emot. <3

1509212

Och nej, detta beslutet har INGENTING med Rally’s skada att göra då hon kommer att bli helt återställd av den & jag kommer att stå för kostnaderna för rehaben.

Jag tar gärna emot tankar från er läsare, men snälla, var trevliga för det här är nog jobbigt som det är.

Valpdrömmar & freestyleprogram

Det har varit en lite omtumlande dag, men så är det ibland. Sen så tror jag att jag håller på att bli sjuk, för jag har ont i kroppen, framför allt i ryggen. 🙁 Men vi får se vad som händer.

Nu är min myshund hemma igen! <3 Älskade lilla Rally, jisses vad jag har saknat henne!

150920

Imorrn väntar laser igen, det är bara 3 behandlingar kvar nu innan återbesöket på ReDog. Och jag måste säga att Rally är såå himla mycket bättre. Och på lördag morgon äter hon sin sista medicin & då gäller det att hon fortsätter att vara såhär bra. *Hoppas* Jag är så jävla sugen på valpar så ni anar inte. 😛 Drömmer om det flera gånger varje dag, & snart lär väl även nätterna ägnas åt det. 😉

Annars så kan jag berätta att jag har gjort ett nytt freestyleprogram till Dee. Det var några delar i den gamla (som vi aldrig har tävlat med eftersom vi aldrig har startat 😛 ) som inte funkade sådär superbra, så jag gjorde om det helt & bytte t.o.m. låt. Nu känns det mycket bättre. 🙂

Crazy dogs (bilder)

Det blev lite ändrade planer, jag har haft Storm & Boss hemma hos mig hela dagen. istället för att bara åka & rasta dem. Det har gått väldigt bra, vi har varit på Sörmon & sprungit lite, Dee & Boss hade time of their life. 😉 Bjuder här på några sköna bilder.

DSC_0049 DSC_0127 DSC_0130

Dagens bästa gruppbild.

Dagens bästa gruppbild.

DSC_0383

Puss på min älskling!

Puss på min älskling!

Nu ligger alla hundarna & sover skönt. Senare ikväll åker Storm & Boss hem till sig, & imorrn kommer Rally tillbaka hem till mig. <3 Jag saknar min underbara räv, för mysigare hund får man leta efter! Jag hoppas att hennes kommande valpar ska bli lika mysiga.

Sandtaget idag :)

Idag har vi umgåtts med Malin, Algot, Jax & Lotta hela dagen. 🙂 Plus att vi har varit i sandtaget tillsammans med Bea, Åsa & hundarna Lillen, Ludde & Spock. Dee var som vanligt helt galen, haha. Hon älskar verkligen att springa med grabbarna (mest Spock!).

20150918_174826

Nu ligger hon i en av hundsängarna & sover. Själv känner jag mig också väldigt trött, så det lär bli en tidig kväll. Imorrn ska jag rasta Storm & Boss på eftermiddagen, annars har jag inget planerat. Så vi får ta dagen, eller rättare sagt helgen lite som den kommer. 🙂