Smärtan slår till i full styrka

Idag gjorde jag en sak som jag har fruktat för – hämtat det som återstår av min finaste prinsessa, askan från Java. <3

140916

Nu försöker jag förtvivlat bara att ”glömma” allt, för smärtan blev så mycket starkare. 🙁 Åh, om jag bara kunde få tillbaka henne, jag skulle ge så otroligt mycket för att få träffa henne ännu en gång. Men jag får inte lura mig själv, vi alla vet att det inte är möjligt. Men det gör så förbannat ont.

Har träningsvärk i vaderna efter långisen igår, så vi har bara tagit det lugnt idag. Och med tanke på vilket humör jag är på så lär det väl inte hända så mycket mer heller. Jag tänkte förut om jag skulle lekträna lite med Rally, men vi får se, jag måste vara helt stabil isf, vågar inte chansa på att bli arg på henne. Så jag dömer mig själv jävligt hårt, just för att jag inte vill riskera att göra saker & ting ännu värre.

Så största fokus den här dagen blir att hålla ihop. Jag har redan gråtit en del i sängen, & skulle säkert behöva fälla fler tårar, men det gör så ont. Jag är rädd att tappa kontrollen. Min älskade fina Java, snälla kom tillbaka!!

1409161

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *