Planerar slutet…

Imorse ringde jag som planerat till Strömsholm & bad dem skicka iväg Java’s prov för koll om hon har nån reumatisk sjukdom eller inte, & svaret på det får jag på tisdag när veterinären ringer. Detta är hennes sista chans, hittar dem inte felet i det här provet så ger vi upp, så snälla snälla snälla, säg att hon har en reumatisk sjukdom!!

För att vara så förberedd som möjligt så har jag nu planerat Java’s sista dagar. Fram t.o.m. tisdag händer det inget speciellt, inte fören jag har pratat med veterinären & liksom bestämt helt säkert hur vi ska göra. Nu verkar det ju inte som att det finns så mycket att välja på egentligen, men man vet aldrig, hoppet är det sista som överger en.

På onsdagen ska Java & Bira få röja gärnet i skogen, något dem GARANTERAT saknar! Jag ska gå en bit av frödingleden & bara vara & låta dem stora tjejerna göra lite vad dem känner för. Kameran kommer garanterat att följa med!

Under torsdagen så åker vi hemifrån & upp till Sunne där vi ska umgås med Anna & bc-ligan hela dagen! 😀 Vi ska gå i skogen & låta hundarna bada massor. Simma efter tennisbollar i all oändlighet, gräva i sanden, ja, precis vad dem vill. Java & hennes kullbror Tintin är ju väldigt lika på alla sätt & vis, så förhoppningsvis drar dem nytta av det & leker med varandra, precis som dem gjorde förr.

140808

Sen kommer den hemska dagen, fredagen, då allt tar slut. 🙁 Jag ska försöka få en tid på eftermiddagen (eller så går jag upp väldigt tidigt) så att vi hinner träna agility innan! 😀 Klart att vi ska köra ett sista pass, speciellt eftersom det var så längesen sist. Och efter det styr vi bilen mot djursjukhuset…

På lördagen är tanken att Rally kommer hem igen, detta dels för att jag saknar henne, men också för att se till att jag inte faller för djupt när Java försvinner. Risken är väldigt stor att allt bara känns meningslöst & att jag blir liggandes i sängen. Men med Rally hemma så MÅSTE jag upp några gånger under dagen iaf. Sen kommer hon garanterat inte att få långa promenader & träning det första som händer, utan det tar säkert nån vecka innan jag kommer igång ordentligt.

Så så ser det ut. Det känns overkligt att det förmodligen är slutet på vår saga tillsammans, & det känns så elakt att planera det. Men jag gör det för hennes skull, för att hon inte ska behöva lida längre. Hon är fortfarande inge bättre, vill inte lägga full tyngd på höger framben & ser ledsen ut i blicken (utom när man plockar fram kulbanan eller godis). Det är så självklart, känner man henne så ser man det direkt, hur ont det än gör i en själv. Jag kommer att fråga veterinären om jag kan ”överdosera” smärtstillande till henne dem sista dagarna, eller om det inte skulle göra någon skillnad. Jag vill ju att hon ska ha så ROLIGT hon bara kan, men med så lite smärta som möjligt. Sen så kommer jag givetvis INTE att pressa henne på något sätt, utan vill hon vila så får hon vila, hon kommer att få styra det där helt & hållet.

Skulle det nu ske ett mirakel & det visar sig att hon har en reumatisk sjukdom som går att behandla (eller medicinera med bra effekt) så stryks bara alla dessa planer & vi fortsätter kämpa vidare. Ni anar inte hur gärna jag önskar att det kunde bli så, oj vad mycket jag skulle kunna offra. Men nu kan ju inte jag påverka just det resultatet, antingen har hon en sån sjukdom, eller inte, på tisdag får jag svaret.

3 thoughts on “Planerar slutet…

  1. Åh, jag hoppas liksom du att dom hittar någon reumatisk problematik så att ni får fler dagar tillsammans <3
    Om inte, ush det gör så ont att tänka på. Styrkekramar till er båda <3 <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *